FN:s Barnkonvention

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Förut så visste jag inte att barn har en egen konvention om sina rättigheter. Jag tror att de flesta barn och ungdomar är omedvetna om den lagen och så kan det inte få vara. Hur ska t ex ett barn som blir misshandlad kunna veta att sin pappa/mamma gör fel om föräldrarna lägger skulden på barnet och uppträder som om det de gör är naturligt?

Jag har valt FN:s barnkonvention för jag tycker att det är viktigt och intressant att få veta vad jag och alla andra barn har för rättigheter

Frågeställningar:

• Vad innebär FN:s barnkonvention?
• Vilka rättigheter har barn?
• Följs lagen av de länder som har undertecknat den?
• Vilka skillnader finns mellan olika länder?

Det var den 20 november 1959 som FN:s generalförsamling skrev en Förklaring om barns rättigheter i Barndeklarationen. Många av de rättigheter som stod nedskrivna fanns redan i förklaringen om De mänskliga rättigheterna som FN skrivit 10 år tidigare. Men man ansåg dock att det skulle finnas en deklaration för enbart barns rättigheter eftersom barn har så pass speciella behov och hela tiden är beroende av vuxna.
1979 var det internationella Barnåret, då påbörjades arbetet med barnkonventionens innehåll. Den 20 november 1989 var jobbet klart och FN:s Konvention om Barnets Rättigheter antogs utan omröstning. De länder som har anslutigt sig lagen måste på alla sätt följa den och se till att barn får det bättre. Idag har nästan alla länder ratificerat(anslutit) sig till konventionen. Sverige anslöt sig år 1990 och var då ett av de första länder som gjort det.

FN:s barnkonvention innebär att alla som är omyndiga (oftast under 18 år) har speciella rättigheter. Myndigheterna skall alltid göra det som är bäst för barnet. Regeringar skall också behandla barn på bästa möjliga sätt och se till så att barn mår bra och att deras behov blir tillfräställda.

Länder som gått med i konventionen måste också se till att barnens rättigheter som står skriven blir uppfyllda. Barnkonventionen består av 54 artiklar om barnens rättigheter.
Det finns fyra av dessa principer som är grundläggande. Dom kan man läsa om i artikel 2,3,6 och 12 och de artiklarna ska styra hur man tolkar de andra artiklarna.

Förbud mot diskriminering (artikel 2)

Alla barn skall behandlas lika ha samma rättigheter oavsett hur de är, ser ut, eller vad de tror på. Inget barn skall diskrimineras över huvud taget.

Principen om barnets bästa (artikel 3)

Man ska i alla situationer göra det som är bäst för barnet och se till så att barnet mår bra. Grunden till barnkonventionen är att alltid göra barnets bästa. Vad som är bäst för ett barn måste beslutas enskilt varje gång!

Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)

Alla barn har rätt att överleva, utvecklas och må bra på alla sätt, de har rätt att utvecklas bra fysiskt, pysiskt, moraliskt och socialt.

Rätten att uttrycka sina åsikter (artikel 12)


Alla barn ska få säga vad de tycker och de vuxna ska lyssna och ta allting som barnen säger seriöst och försöka förstå. Man måste även som vuxen ta hänsyn till barnets mognad och ålder när åsikterna beaktas.

Några andra artiklar som jag tycker är extra viktiga är:

Artikel 19 om skydd mot fysiskt eller psykiskt våld eftersom de utsatta barnen mår dåligt.
Artikel 22 om att barn som har flytt från sitt land ensamt, med familj eller annan person ska få hjälp, det är svårt att komma till ett nytt land med nya regler och lagar om man inte får hjälp.
Artikel 31 som säger att barn ska ha rätt till lek, vila och fritid är viktig för att barn ska må bra och uppskatta livet.
Artikel 38 om att barn inte får ställa upp i väpnade konflikter eller rekryteras i gerillarörelser m fl. Det är jätteviktigt, barn måste få vara barn!
Artikel 41 som säger att rättigheterna i konventionen inte ska gälla om andra nationella lagar ger större möjligheter att förverkliga rättigheterna. Det är en bra artikel eftersom man alltid ska göra det som är bäst för barnet!
Artikel 42 som säger att de stater som anslutit sig till konventionen ska se till att vuxna och barn vet att den finns och vad den innebär. Det är viktigt att alla vet att det faktiskt finns en lag om hur barn ska behandlas. Då kan både barn och vuxna hjälpa den som blir utsatta och anmäla de som bryter mot lagen.





De flesta länder är med i FN:s barnkonvention men följs verkligen lagarna till fullo?
Om man tittar på dessa fakta om barn i världen så förstår man att det inte är så.

Fakta:

• 150 miljoner barn lider av undernäring.
• 4 miljoner barn under fem år dör årligen.
• 250 miljoner barn i åldrarna 5 till 14 år arbetar i u-länderna, nästan hälften på heltid.
• 2 miljoner flickor utsätts varje år för könsstympning, det vill säga cirka 6000 flickor varje dag.
• 2 miljoner barn dödades i krig och konflikter under 1990-talet.
• 6 miljoner barn skadades allvarligt eller handikappades i krig och under 1990-talet.
• 12 miljoner barn blev hemlösa på grund av krig och konflikter under 1990-talet.
• 100 miljoner barn bor och arbetar på gatan
• 125 miljoner får inte gå i skolan

De här siffrorna beskriver hur det ser ut totalt i världen, men skillnaden är mycket stor om man jämför olika länder. I stort sett så gäller siffrorna inte Svenska barn, eftersom alla går i skolan, vi har inte haft krig på länge, vi behöver inte svälta mm.
Det är verkligen orättvist att så mycket beror på var i världen man i född och vilka föräldrar man har. Jag är tacksam över att jag har fått det så bra på alla möjliga sätt men jag blir samtidigt illa berörd när jag tittar på siffrorna ovan och ser att så många har det svårt.

Gör vi verkligen allt för att hjälpa dem som har det svårt? Nej, många gör ingenting alls, några gör lite grann och några få gör mycket.

Jag har hört att de 3 rikaste personerna i världen tillsammans äger mer än den sammanlagda bruttonationalprodukten i de allra fattigaste länderna, där 600 miljoner människor lever. Om det är så skulle alltså de 3 personerna kunna hjälpa hela den befolkningen oerhört mycket och på så sätt rädda massor med liv.

Det är bra att grunden i barnkonventionen är att alltid göra det bästa för varje barn.
Men vad är egentligen bäst? Det måste vara ett problem att tolka lagen rättvist och lika i hela världen, eftersom olika länder, kulturer, familjer mm har olika åsikter om hur man ska uppfostra barn.

Det är också bra att lagen skyddar barnen och att lagbrott bestraffas, men problemet är att det ganska ofta sker olagliga saker i många hem utan att någon märker det. Om t ex föräldrarna är alkoholister och barnen får klara sig själva eller om barnen blir misshandlade eller utnyttjade sexuellt så är det inte säkert att någon får reda på det och kan hjälpa barnet.

Ett annat problem är att alla länder har så pass olika förutsättning till att följa lagen, i en del länder är det krig, svält, brist på vatten osv. Hur ska man då kunna göra så att t ex alla får äta sig mätta? Det går inte, bara om landet får hjälp av andra länder. Jag tror att vi måste hjälpa varandra mer en vi gör i dag och jag tycker att de som är extremt rika ska ha skyldighet att hjälp till extra mycket om deras pengar bara ligger på hög och inte används till något.

Sammanfattnings vis kan man säga att det är bra att barnkonventionen finns och att den har hjälpt många men att den inte följs överallt i världen och inte heller kan göra det utan hjälp från omvärlden.

Vi kan inte göra så att det funkar perfekt men man kan alltid göra så att det blir bättre, I vår familj skickar vi t ex ett bidrag till rädda barnen varje månad. Om alla skulle hjälpa till och g...