Upplysningen, Franska Revolutionen, Amerikanska Revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den nya tankeströmningen under 1700-talet kallas upplysningen. Filosofer och vetenskapsmän kritiserade kyrkan och tyckte att msk skulle använda sitt förnuft (Rationalitet). Msk höll sig till vad kyrkan sa/trodde istället för att iaktta verkligheten och experimentera. Andra idéer växte fram när Newton på 1600-talet framställde universum som ett stort, självgående maskineri. Man trodde på förnuft, empirismen och yttrandefrihet och framtidssynen började bli bättre. Frihet, egendom och liv ansåg man att varje människa hade rätt till.
Upplysningsmannen Montesquieu ansåg att staten skulle delas upp i tre stycken delar: En verkställande, en lagstiftande och en dömande. Voltaire tyckte att staten skulle styras av en upplyst despot och Rousseau ansåg att staten skulle lyssna på folkviljan. Samhällsordningen var tidigare given av Gud. Upplysningsfilosoferna började mer tänka på hur msk egentligen ville ha det, de försökte förstå samhällsordningen som ett människoverk. Upplysningsfilosoferna gjorde så att kyrkans inflytande och makt blev allt mindre. Många av upplysningsmännen har påverkat samhället idag, och gjort det så vi har det mycket bra.
Upplysningstankarna och idéerna följde med till den amerikanska och franska revolutionen.

Den Amerikanska revolutionen orsakades av britterna. Efter britterna hade segrat i kriget mot Frankrike hade de spenderat otroligt mycket pengar och var skyldiga staten en stor statsskuld. För att samla ihop pengar var britterna tvungna att införa nya skatter och tullar, bl.a. på te etc. Britterna såg också till att framställning av varor inte fick konkurrera med moderlandet.
Bland kolonisterna väcktes stora protester mot britternas nya politik och kolonisterna vägrade att betala de skatter och tullar som britterna nyligen skapat. Konflikten trappades upp till en militär kraftmätning. Kolonisterna blev självständiga med hjälp av franska trupper och 1783 tvingades britterna erkänna de tidigare koloniernas självständighet.
Det var mest högavlönade personer som t.ex. advokater och affärsmän som ledde frihetskriget. De var påverkade av upplysningsfilosofin och var tvungna att få stöd ifrån de undre samhällsklasserna. Det resulterade att Englands politiska system blev demokratiskt och jämställt vilket inte de andra länderna var. Självständighetsförklaringen från 1776 inleddes med: ”Alla människor är skapade av lika; av sin skapare har de utrustats med vissa oförytterliga rättigheter; bland dessa märks rätten till liv, frihet och strävan efter lycka.”
1789 fick Amerikas förenta stater en konstitution som var gemensam: Den styrande makten (Presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (högsta domstolen). Författningen från 1789 gäller fortfarande som grundlag i USA. För de som ville förändra samhället i Europa och senare i andra delar av världen var Amerikanska revolutionen en mycket viktig inspirationskälla. Den Amerikanska revolutionen slutresultat var en kopia av Montesquieu lära om maktdelning. Om britterna inte skulle ha varit egoistiska i början av revolutionen, hur skulle världen se ut då? Skulle USA ha samma maktdelning som idag? Skulle Amerika varit en del av Storbritannien idag?

Under 1780-talet var Frankrike ett samhälle i kris. Frankrike hade stora orättvisor i samhället.
Samhället bestod av Adel, präster och tredjeståndet, de hade en röst var vilket innebar att tredjeståndet som var 95% av folket alltid var i underläge. Missväxten var stor i landet. Folket svälte och brödet minskades vilket innebar höjda brödpriser etc. Efter det sjuåriga kriget mot Storbritannien var Frankrike i stor statsskuld. Kungen var tvungen att sammankalla generalständerna. Kungen vägrade ge Tredjeståndet mer rättigheter och röster vilket gjorde att en revolution bröt ut. Kungen avsätts efter stormningen av bastilijen. Adelns goda förutsättningar minskas och det gamla ståndssamhället försvinner. Nationalförsamlingen tar makten. Fransmännen ville att feodalsamhället skulle avskaffas. 1792 förklarade nationalförsamlingen krig mot Österrike, det främsta av de gamla feodalväldena. De som ville bevara monarkin trängdes åt sidan av politiker som tillhörde den radikala jakobinerklubben och ville införa republik Många började tycka att revolutionens idéer hade gått för långt och att den bara var positiv för den rika borgarklassen. Med Robespierre som ledare slår man ner alla motståndare till revolutionen. Allmän värnplikt var den viktigaste reformen som man införde.
Tillslut avsattes Robespierre efter större och större missnöje bland befolkningen och skräckväldet var slut. Politiken ändrades inte på ett tag och Napoleon Bonapar...