Fildelning Vs. Upphovsrätt

Sammanfattning

Fildelning har varit ett hett debattämne de senaste åren. I denna uppsats undersöker jag piraternas respektive antipiraternas åsikter och argument. Jag tar också upp hur alternativ till upphovsrätt kan se ut, samt en historisk beskrivning av copyright. Olaglig fildelning är bland svenskar en mycket vanlig företeelse (ca 30 % av befolkningen fildelar). Straffet som utdömts för fildelning i Sverige har i de flesta fall varit dagsböter. Antipiratbyrån är en av de organisationer som motarbetar olaglig fildelning, en av deras motståndare kallar sig Piratbyrån.

Den första lagen som liknar dagens upphovsrätt har sitt ursprung i England år 1710, och stiftades för att reglera användandet av tryckpressar. År 1923 skapades STIM. En organisation som radiokanalerna betalar in pengar till för att ha tillåtelse att sända musik. Kassettbandstekniken som kom på 80-talet hade en omskakande effekt på copyrightindustrin. Folk använde den nya tekniken för att spela in radiomusik på kassettband. Under samma period sjönk skivbolagens försäljningssiffror, vilket enligt skivbolagen, var ett resultat av den ökade hemmakopieringen. Den senaste förändringen av svensk upphovsrätt implementerades år 2005, därmed förbjöds all fildelning.

Antipiratbyråns lösning på fildelningsfrågan är fler insatser mot piratkopierare. Piratbyrån vill legalisera fildelning helt. Vissa anser att en avgift på bredbandsuppkoppling, som går till alla upphovsrättsinnehavare, skulle vara en bra lösning på fildelningsproblemet. I USA har licensen creative commons presenterats som ett alternativ till copyright. CC ger upphovsmannen vissa rättigheter, men är inte lika begränsande som copyright.
Innehållsföreteckning

1. INLEDNING 4
1.1 Syfte 4
1.2 Frågeställning 4
1.3 Metod & Genomförande 4
2. BAKGRUND 5
2.1 Vad är upphovsrätt? 5
2.2 Hur fungerar fildelning? 5
2.3 Hur vanligt är fildelning? Lite statistik 6
2.4 Brott och Straff 6
3. RESULTATREDOVISNING 8
3.1 Vem tycker vad? 8
3.2 Upphovsrätt genom historian 9
3.3 Alternativ till lagen om upphovsrätt 12
4. SLUTDISKUSSION 14
5. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 15

1. INLEDNING
Den första juli 2005 stiftades en lag som förbjuder all spridning av copyrightskyddat material. I en undersökning som gjordes året därpå (2006) uppgav 30 % av de tillfrågade att de laddat ned copyrightskyddad musik minst en gång under det gångna året.

Detta innebär alltså att nästan en tredjedel av Sveriges invånare per definition är kriminella, och gör sig skyldiga till ett brott som i teorin faktiskt kan ge både fängelse och dryga böter. Fildelning har nästan blivit en folkrörelse, en olaglig folkrörelse. Det är med andra ord inte speciellt konstigt att piratkopiering är en fråga som upprör många och ständigt väcker debatt!

På ena sidan i fildelningsdebatten står bland annat Piratbyrån, en organisation som grundades år 2003 i syfte att föra fram fildelningsfrågan i debattljuset. Två av deras största meningsmotståndare kallar sig Antipiratbyrån och IFPI. Dessa lobbyorganisationer har som gemensamt att de representerar ett antal stora film- och skivbolagsjättar, bland annat Sony och SF.

Det här med piratkopiering över Internet är något som majoriteten av alla svenskar har en åsikt om. För mig som filmfantast är den här frågan något som kommit att bli extra intressant. Därför har jag valt att utforska just detta ämne.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att närmare undersöka debatten kring upphovsrätt och fildelning som pågår just nu i svensk media. Jag skall också ta reda på hur synen på copyright har förändras genom historian. Och undersöka vad det finns för alternativ till upphovsrätt.
1.2 Frågeställning
Arbetet kommer att utgå från följande frågeställning:
1) Vad har fildelningsmotståndare respektive förespråkare för åsikter och argument?
2) Vad finns det alternativ till lagen om upphovsrätt som den fungerar idag, och hur skulle dessa fungera i praktiken?
3) Hur har synen på upphovsrätt förändrats genom årens lopp, från att den över huvud taget uppfanns fram till idag?
1.3 Metod & Genomförande
Jag har främst använt mig av digitala källor, eftersom problemet är relativt nytt i tid finns det inte speciellt mycket litteratur på ämnet. För att få en så nyanserad och opartiskt bild av problematiken som möjligt har jag baserat uppsatsen på källor som kommer från både fildelningsförespråkare och motståndare. Piratbyrån har uttryckligen en negativ inställning till copyright, medan Antipiratbyrån i stora drag anser raka motsatsen. Därför har jag, i den utsträckningen det varit möjligt, använt mig av båda dessa källor. Vidare har tidningsartiklar (mestadels från Internet-tidningen IDG) och blogginlägg också varit till stor hjälp, i synnerhet för den första frågan. För att få en historisk infallsvinkel av det hela har jag tagit en titt på hur upphovsrättsdebatten har sett ut genom historien. Finns det historiska händelser som kan jämföras med dagens debatt? För att ta reda på den frågan har jag bland annat använt mig av artiklar från Piratbyrån och en högskoleuppsats som behandlar ämnet. Jag har i första hand tittat på hur upphovsrätten förhåller sig till film och musik, annan immateriell egendom, t.ex. skriva texter och patent har jag valt att bortse ifrån.
2. BAKGRUND
2.1 Vad är upphovsrätt?
Med upphovsrätt, eller copyright, syftar man på upphovsmannens rätt att själv bestämma över sitt verks spridning. Skaparen har ensamrätt till att utnyttja verket ekonomiskt genom att till exempel framställa nya kopior och sälja eller hyra ut dessa. För att ha upphovsrätt till ett verk (i Sverige) krävs ingen registrering, så fort något skapas är det skyddat av lagen. Upphovsrätt kan överlåtas och både företag och privatpersoner kan ha copyright på en produkt. Efter upphovsmannens bortgång tillfaller rätten till verket arvingarna, copyrighten gäller därefter i ytterligare sjuttio år.

2.2 Hur fungerar fildelning?
Fildelning innebär att man med hjälp av internetbaserade nätverk tar emot och skickar data, till exempel film och musik. Detta görs med hjälp av så kallade ”fildelningsprotokoll”. Två av de mest använda protokollen kallas Bit torrent och Direct Connect.

Bit torrent fungerar, till skillnad från tidigare tekniker, på ett sätt som inte kräver att en central dator lagrar filerna. Istället skickas datafiler uppdelade i fragment direkt mellan dem enskilda datoranvändarna. Detta innebär att det dels är svårare att stoppa fildelningsnätverket och dels att det är svårt att fastställa vem som egentligen skickar vad. Vilket i sin tur betyder att det är svårare för rätten att fälla en person som använts sig av tekniken. Hittills har ingen svensk dömts för att ha utnyttjat Bit torrent, samtliga dömda svenskar har använt direct connect.

2.3 Hur vanligt är illegal fildelning? Lite statistik
Det finns ett flertal olika undersökningar gjorda på området. Rapporten som jag tar upp i början av arbetet visar att 30 % av de tillfrågade laddat ned copyrightskyddad material minst en gång det senaste året. På förslaget ”tillåt all fildelning” som presenterades i samma undersökning, svarar hela 44 % att det är ett ”mycket bra förslag” eller ”ett ganska bra förslag. På samma förslag svarar 59 % av 15 – 19åringarna att det är ”ett mycket bra förslag”. Bland ungdomar vill alltså en klar majoritet tillåta all fildelning enligt undersökningen. Enligt en artikel i IDG från 2005 utgörs 50 % av Internettrafiken av fildelning.

Dessa siffror kan vara viktiga att ha i åtanke när man läser resten av min uppsats.
2.4 Brott och Straff
Det maximala straffet för brott mot upphovsrättslagen är två års fängelse. Än så länge har dock ingen blivit tilldelad maxstraffet i ett fildelningsmål. Den strängaste påföljden som hittills [24/5-08] har delats ut i Sverige är villkorlig dom och 40 dagsböter á 250 kr. Domen visar dels att rättsystemet ser hårt på fildelningsbrott, men gör också att beslagtagande av utrusning och husrannsakan hos misstänkta pirater blir möjligt. Totalt har fyra personer fällts för fildelning, alla utom personen som fick villkorlig dom har straffats med 80 dagsböter.

Ett annat fall som fått stor medial uppmärksamhet är rättegången mot männen bakom The Pirate Bay som inleddes i januari 2008. The Pirate bay åtalas för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. De har själva inte delat ut copyrightskyddat material men har på sin sajt tillhandahållit länkar till skyddat material, så kallade torrentfiler. Eftersom Piratebay är en av världens ledande distributionskanaler för piratkopierad film och musik kommer domen i detta mål förmodligen ha en avgörande betydelse. Speciellt i åtal mot liknande sajter i framtiden.

3. RESULTATREDOVISNING
3.1 Vem tycker vad?

Antipiratbyrån
En av de organisationer som starkast har profilerat sig som fildelningsmotståndare är Svenska Antipiratbyrån.

(Citerar direkt från föreningens webbsida). ”APB:s främsta uppgift är att värna och främja medlemsbolagens upphovsrättigheter till deras filmer och datorspel. Ett led i detta arbete är att upplysa och informera allmänheten om upphovsrättens betydelse.
APB fungerar också som ett gemensamt språkrör för film- och datorspelsbranschen i upphovsrättsfrågor gentemot myndigheter och allmänheten samt företräder sina medlemmar vid rättsliga ärenden. […] I vissa fall av mycket omfattande intrång görs olika former av rättsliga insatser.”

Antipiratbyrån verkar alltså för sina medlemsbolags intressen, dels genom att representera dem i till exempel tv-debatter. Och dels genom att aktivt motarbeta fildelning, bland annat genom att åtala fildelare. Kritiker anser att Antipiratbyrån, i sin jakt på fildelare, bryter mot Personuppgiftslagen, PUL. Då APB:s metod går ut på att samla in fildelares IP-nummer (en unik adress som alla Internetuppkopplade datorer har) och lagra dem i sina egna databaser, menar många att APB:s arbete innebär brott mot PUL, och kränkning av den personliga integriteten.

(Citerar direkt från APB:s webbsida). ”Antipiratbyråns mål är att medlemsbolagen inom film och datorspelbranscherna ska få verka under normala marknadsekonomiska förutsättningar som vilka andra branscher som helst. Den som skapar en attraktiv film eller datorspel ska belönas, detta inte bara gynnar utan är i själva verket ett villkor för denna form av kultur.”

Antipiratbyrån, och fildelningsmotståndare i allmänhet menar kortfattat att personer som skapar populära låtar, filmer etc. måste ha möjlighet att tjäna pengar på sitt arbete och att olaglig fildelning försvårar detta. Samtidigt visar en undersökning från 2005 (som jag även tar upp under kapitlet bakgrund) att fildelare tenderar att köpa fler CD-skivor och gå på bio mer frekvent än icke fildelare. Å andra sidan noterar man att DVD- och CD-försäljningen faktiskt rasar snabbare än någonsin.

Ett annat piratrelaterat problem som nämns på APB:s webbsida är att upphovsmännen förlorat kontrollen över när deras filmer ska ha premiär. Små grupper gör intrång hos filmbolag och sprider ut deras material, som till sist når Svensson flera veckor innan den officiella premiären. På så vis blir skadeverkningarna på branschen extra stora.

Polisen har för närvarande inte resurser att bekämpa fildelning i önskvärd utsträckning. APB anser därför att organisationer som representerar upphovsrättsinnehavare måste ha tillstånd att försvara sina rättigheter själva, med hjälp av organisationer som exempelvis APB.

Piratbyrån
Den organisationen som syns mest bland fildelningsförespråkarna i media är förmodligen Piratbyrån. Symbolen med döskallen och kassettbandet är bekant för de allra flesta som hängt med i svängarna. Det är svårt att i detalj beskriva vad Piratbyrån tycker i fildelningsfrågan. Eftersom de inte är en organisation i egentlig mening, utan snarare ett diskussionsforum för fildelningsförespråkare så har medlemmarna skilda åsikter. De exempel som följer visar vad några fildelningsförsvarare tycker.

Karl Henrik Pettersson, som publicerat artiklar på Piratbyrån menar att upphovsrätten hämmar kreativiteten bland författare, konstnärer med flera, eftersom de inte kan låna fritt från varandras skapelser. Han hävdar också att fildelning, även om det innebär en ekonomisk förlust för upphovsmannen, inte påverkar drivkraften att skapa, eftersom människan drivs av andra incitament än de rent ekonomiska.

Ett annat argument för upphovsrättens avskaffande är att upphovsmännen tvingas till att fortsätta producera om möjligheten att tjäna extremt mycket pengar på sitt copyrightskyddade material försvinner. Idag finns nämligen ett antal popartister, filmproducenter och programmerare som, istället för att producera nytt, lever på pengar som kommer från material som släpptes för kanske 30-40 år sedan.
3.2 Upphovsrätt genom historian

Upphovsrätt har funnits olika former ända sedan antiken. Den första konstruktion som fungerade på ungefär samma sätt som den moderna upphovsrätten infördes emellertid i England år 1710. Lagen omfattade författare och infördes för att reglera användandet av tryckpressar. I Sverige antogs en liknande lag först år 1810.

Allt eftersom utvecklingen fortlöpte och nya tekniker tillkom tvistades det om hur dessa skulle regleras av copyright. När kameran uppfanns var det exempelvis diskussioner om ifall upphovsrätten till bilden skulle tillhöra personen som tar fotot eller ägaren av själva objektet som fotas. Omkring sekelskiftet 1900-1800 fick grammofonen sitt stora genombrott, och lite senare blev även filmen ett populärt nöje. Följaktligen blev det debatt om hur upphovsrätten skulle förhålla sig till dessa nya medier.

År 1919 infördes en ny svensk upphovsrättslag som ger en trettioårig skyddstid till alla musikstycken. År 1923 inleddes de första radiosändningarna. För att kunna kontrollera kompositörernas upphovsrätt till radiosänd musik bildades samma år STIM - Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå. Idén med STIM är att alla som spelar musik i offentliga sammanhang, till exempel på barer, caféer och på radiokanaler betalar in viss avgift till föreningen. Intäkterna som STIM genererar fördelas mellan de anslutna rättighetsinnehavarna, uppdelningen är baserad på skivförsäljningen – de som säljer mest får också mest pengar.

Home taping is killing music
På 1970-talet kom två innovationer som hade en omvälvande effekt på hela världens copyrightindustri - Video och kassettband. Det som var så speciellt med dessa två tekniker var att de gjorde det möjligt för användaren att enkelt både spela in och spela upp film och musik, vilket tidigare hade krävt mycket dyr utrustning. Allmänheten började snart använda sig av kassettbandstekniken för att spela in radiomusik och man började byta och spela av varandras kassetter. Vissa skivbolag upplevde den nya tekniken som ett hot mot deras existens, och motarbetade därför de nya uppfinningarna. Om folk kunde spela in sin egen musik alldeles gratis – vem skulle då betala för sina skivor? Det var i samband med detta som den berömda kampanjsloganen ”Home taping is killing music – and it’s illegal” introducerades av skivbolagen.

Kassettbandspelarna spred sig som en löpeld, och år 1980 beräknades det att 63 % av de svenska hushållen ägde minst en bandspelare. Runt år 1979 började LP-försäljningen att minska drastiskt medan hemmakopiering blev allt vanligare. Men samtidigt noterades det i undersökningar som gjordes under den här perioden att storkonsumenter av tomma kassettband – i likhet med dagens fildelare – tenderade att köpa fler skivor än resten av befolkningen. Så kopplingen mellan piratkopiering och minskad skivförsäljning är alltså inte helt självklar.

Kassettskatt
För STIM och IFPI var den minskade skivförsäljningen och ökade piratkopieringen förstås en ren katastrof. De hade sedan tidigare förespråkat extra hög beskattning av kassettband, vilket också infördes efter ett riksdagsbeslut år 1982. Kassettskatten för ljudkassetter sattes till 2 öre per minut och förväntades dra in 120-135 miljoner kronor per år till statskassan (av vilka 8 miljoner var öronmärkta att gå direkt till STIM). Den faktiska vinsten visade sig bli betydligt lägre, för det första året blev den inte mer än 16 miljoner. En anledning tros ha varit en växande smugglingsverksamhet. Kassettband (främst tomma videoband) importerades från utlandet och såldes billigt inom Sveriges gränser. Tullen lyckades aldrig få bukt med problemet, även om några få smugglare stoppades. År 1985 sänktes skatten till en fast summa på 1,50 kronor per ljudband respektive 15 kronor per videoband, några år senare hade skatteintäkterna för kassetter stigit till 181 miljoner kronor. År 1993 avskaffades dock kassettskatten helt.

Internet och upphovsrätt
Sedan Internet gjorde sitt intåg i hemmet har dess expandering varit enorm. År 1999 var mer än 40 miljoner datorer anslutna till det världsomspännande nätverket.

Med Internet kom också fildelning. Världens första fildelningsprogram för musikfiler i mp3-format släpptes år 1999 under namnet Napster. Men Napsters storhetstid blev emellertid kortvarig. Två år efter lanseringen stängdes tjänsten ned efter att programmeraren som låg bakom företaget stämts på miljonbelopp för brott mot upphovsrätten. Napster efterföljdes av ett flertal mer eller mindre lyckade fildelningsprotokoll.

Kommentar: Här reagerade copyrightindustrin på helt fel sätt, i mina ögon. Istället för att motarbeta den nya tekniken, varför inte utnyttja den? Jag tror att situationen hade sett betydligt annorlunda ut ifall skivbolagen bestämt sig för att lansera laglig fildelning till ett rimligt pris, redan vid denna tidpunkt.

Sedan Napster lämnade scenen har den olagliga fildelningen blivit alltmer utbredd. Den senaste förändringen som gjorts i svensk upphovsrätt skedde 1 juli 2005. Lagen kom som ett direktiv från EU och var, enligt Antipiratbyrån, ”en viktig och nödvändig anpassning av upphovsrätten till det moderna informationssamhället”. Tidigare hade det bara varit förbjudet att sprida piratkopior. Men den nya lagen förbjuder även nedladdning av piratkopior, och gör det otillåtet att kringgå kopieringsspärrar.
3.3 Alternativ till lagen om upphovsrätt

Att dagens lagstiftning inte fungerar på ett tillfredställande sätt är nog de allra flesta överens om. Men hur problemet skall lösas råder det vitt skilda meningar om.

I det här kapitlet tar jag upp olika alternativ till upphovsrätt och redovisar olika förslag på lösningar till fildelningsfrågan. Samt tar upp eventuella problem som kan finnas med de olika lösningarna.

Hårdare straff och utökade möjligheter att jaga fildelare
Antipiratbyrån vill till stora delar bevara lagstiftningen så som den ser ut idag. De menar att det bästa sättet att få bukt med piratproblemet är genom fler insatser mot dem som sprider piratkopior, hårdare straff och en lagstiftning som gör det enklare att komma åt fildelare. Man avser främst dem som tjänar pengar på piratverksamhet, men också dem som lägger ut kopiorna på Internet från första början . (Mer om detta under kapitel 3.2)

Legalisera all fildelning?
Ett mycket kontroversiellt förslag som förespråkas av bland annat piratbyrån, är att göra all ickekommersiell piratkopiering laglig. Debattören Graeme Philipson har publicerat en del texter på Piratbyrån. Hans åsikt är att upphovsrätt är ett förlegat system, som endast gynnar onödiga mellanhänder, dvs. skivbolagen. Han hävdar att upphovsrätten bromsar teknikens utveckling och bör avskaffas, vare sig upphovsmannen vill det eller inte. Också Philipson menar att de som skapar drivs av andra skäl än ekonomiska. I sin argumentation tar han upp Da Vinci och Shakespeare som exempel - de hade aldrig skydd av någon upphovsrätt men skapade ändå sådant som förde mänskligheten framåt. Med Internet som ny distributionskanal har skivbolagen spelat ut sin roll i historian, enligt Philipson. Detsamma gäller filmindustrin och mjukvaruindustrin.

Creative commons – nästan copyright…
I USA har licensen ’creative commons’ – kreativ allmänning, uppstått som ett slags mellanting mellan copyright och inget kopieringskydd över huvud taget. Creative commons ger skaparen vissa rättigheter till sitt material, men är inte fullt lika begränsande som vanlig copyright, där upphovsmannen bestämmer över sin skapelse helt och hållet. Till exempel innebär detta att ett musikstycke skyddat av CC kan samplas, sedan användas av en annan artist, i en annan låt, utan att upphovsmannen måste tillfrågas först. Detta underlättar exempelvis för musiker som vill använda delar av andra musikstycken i sina verk, samtidigt som den ursprungliga upphovsmannen kan tjäna pengar på att sälja sitt material.

De som har anammat CC är först och främst mindre artister som inte lyckats etablera sig hos en bredare publik ännu. Genom att ge fri spridningsrätt till sina alster hoppas de nå ut till allmänheten. Företaget Creative Commons erbjuder sammanlagt 11 stycken olika licensavtal att välja mellan. Dessa reglerar huruvida upphovsmannen till det ursprungliga verket måste anges som källa eller inte, om verket får användas i kommersiellt syfte, och så vidare. Men Creative Commons bygger på att det lätt går att skilja på icke kommersiellt syfte och kommersiellt syfte, vilket inte alltid är helt lätt. Exempel: Ska vinstdrivande privata skolor inte få använda material med Creative commons-licens, trots att vanliga kommunala skolor får använda sig av samma material helt kostnadsfritt?

Bredbandsavgift till STIM
Ett förslag som presenterades av STIM i början av 2008, som också stöds av IFPI, går ut på att alla bredbandsabonnemang skall beläggas med en viss avgift som går oavkortat till STIM, för att sedan fördelas mellan deras medlemsartister. I utbyte får bredbandsabonnenten tillåtelse att ladda ned fri mängd musik, samtidigt som upphovsrättsinnehavarna får en ekonomisk ersättning. Ungefär som 80-talets kassettavgift (se kapitel 3.2). Denna avgift kommer i sådana fall att betalas in av samtliga abonnenter – oavsett om de fildelar eller inte, vilket kan tyckas vara orättvist. Ett annat problem om förslaget skulle tillämpas är att avgöra vilka som ska ha ersättning, och hur pengarna...