Mod och hjältar

Mod 

Att vara modig innebär många saker, det kan exempelvis vara att rädda någon från att dö, hjälpa människor, stå för sig själv, försvara andra, våga göra saker mm. Man kan fråga sig var gränsen mellan mod och dumdristighet egentligen går, är det modigt eller bara dumt att t ex riskera att dö bara för att visa att man är modig för andra? Är inte det egentligen ett tecken på feghet om man gör något bara för att få andras beundran, är det inte modigare i så fall att våga säga att jag vågar inte göra det här, men, jag är ändå stolt över mig själv. Samtidigt kan man i det här fallet tycka att det är modigt att våga försöka och övervinna sina egna rädslor och farhågor.

Vad som är modigt kan också variera mellan olika människor, det som en person tycker är modigt kanske någon annan tycker att det inte alls är modig utan helt vardagligt. Mod är att vara rädd men att kunna övervinna rädslan för att kunna göra något man vill göra.. Jag tycker därför att mod är individuellt dvs att mod ser olika ut hos olika personer, men det finns ändå vissa saker som klassas som modiga av de flesta personer, det är tillexempel att rädda andras liv, våga göra farliga saker, vara sig själv mm. Mod betraktas av många som en moralisk eftertrackansvärd egenskap, en dygd

Mod har också sett olika ut i historien och i olika kulturer och samhällen beroende på vad som behövs för tillfället t ex en duktig officer räknas inte som hjälte i dagens Sverige, eftersom man inte här har varit i krig på åratal och eftersom de flesta är emot krig, men i antikens grekland var det stort och modigt att kriga och kämpa för sitt land. Stora befälhavare i krig, tappra soldater blev ofta förr stora hjältar och senare legender. Men egentligen var de hjältar? De hade dödat massor av människor för att erövra land, för att de själva skulle få större makt och land. Ja de var kanske hjältar för sitt eget folk, men antagligen skurkar för dem som de tagit landet ifrån. Här kommer vi till det igen, det är väldigt personligt vad man tycker är mod eller inte. Här och idag är kanske en känd och begåvad samhällskriser, eller en politiker en större hjälte. Det var modigt av motståndsrörelsen att kämpa emot Hitler under Andra världskriget också. Säkert 99% av tysklands befolkning var beredda att anmäla dem till SS och tjäna pengar på en annan människas död, men under andra världskriget betraktades dess människor säkert inte som hjältar utan bara idioter som inte viste bättre. Och ändå gav de inte upp kampen.

Neil Armstrong var modig som vågade åka ut i rymden och stiga upp på månen som det den första människan, och göra något som ingen annan hade gjort innan honom. Det är modigt att vara astronaut, de utsätts för stora påfrestningar, psykiska och fysiska, kanske är det därför inte så många är det. Kanske eftersom att människan är en liten skit i rymden. Många människor är nog rädda för att åka ut i rymden.

Vi tror många gånger att en modig människa inte är rädd, och att hon därför vågar göra det som vi andra bara drömmer om. Vi drar slutsatsen att mod är en egenskap hos dem som inte är rädda. Så befriar vi oss själva från att göra det vi borde göra. Vi bedrar oss själva och slipper därmed möta den smärta som är en frukt av vår inre tillväxt.

I verkligheten är modiga människor fruktansvärt rädda. Men de använder inte rädslan som en undanflykt. Mod innebär inte att vi är befriade från rädsla, utan mod behövs just därför att vi är rädda. Alla är rädda för att växa. Men ändå är vi alla kallade till att våga språnget över bråddjupet.

Hjältar

Hjälte är i allmän betydelse en beundransvärd person som utför stordåd, och som på så sätt vinner stor heder och ära. Den kvinnliga motsvarigheten är en hjältinna. I Grekisk mytologi kallades hjältarna heroer varifrån många språk fått sitt ord för hjälte, liksom svenskan orden heroisk och heroism (hjältemod). De grekiska heroerna hade ofta gudomligt påbrå, vilket är vanligt även bland hjältar i andra mytologier.

En Hjälte är i min mening en person som gör något som hjälper andra på något sätt. Det kan vara det klassiska, att man räddar någons liv men det kan också vara att man hjälper en person som man vet mår dåligt och ställer upp och försvarar personen. Andra typer av hjältar är de indirekta hjältarna dvs de personer som inte räddar/ hjälper någon direkt men som på lång sikt påverkar och förbättrar en situation genom att kämpa för sin sak och och få andra att gå med, det kan t ex vara en persson som värkligen vill göra något för att hindra miljöförstörningarna och tar tag i promblemet och får andra att också göra det eller en person som vill motverka rassim och får med sig andra att göra något för att stoppa den. Ett exempel på en sådan hjälte är Martin luther king, han var en svart man i Amerika som ville göra något åt diskrinimeringen av svarta. Han hade från många emot sig och många hade starka åsikter om att svarta var sämre och mindre värda än de vita, men han lyckades ändå "nå ut" till många människor och gjorde att vissa förändrade sina åsikter och att diskrinemeringen började minska. Han miste tyvärr livet för det han gjorde men han blev en väldigt betydelsefull person i de svartas historia, och är beundrad av många och han kom kom en god bit på vägen mot ett jämnlikare samhälle. n hjälte är en person som andra kan se upp till och ta efter

När man talar om hjältar så tänker nog många först på hjältar som räddar andras liv och risker sitt eget liv för andra, sådana hjältar som i sagor riddare eller prinsar som räddar prinsessor från drakar mm. Texten St Örjan och draken är ett typiskt exempel på en sådan hjälte, berättelsen beskriver en by där det bor människor. Utanför bor byn bor det en enorm drake och folket i byn måste varje dag offra två får till draken annars förstör han byn. Efter ett tag börjar fåren ta slut och då måste man offra en människa och ett får var dag. Man lottar varje dag om vem som ska offras och en dag faller lotten på prinsessan kungen försöker at få spara hennes liv mot rikedomar och halva kungariket men folket vägrar gå med på detta så prinsessan offras. När hon står vid sjön och väntar på att bli uppäten kommer den fromme riddaren st Örjan ridande förbi. Han ser prinssesan stå där ensam och undrar varför hon gör, när han rider dit och frågar berättar prinssan att hon ska offras till draken och säjer till honom att fly, Han gör inte det utan stannar istället kvar och kämpar mot draken och han lyckas genom sitt mod, sin tro och sin styrka göra det som byborna ansåg omöjligt, han lyckas rädda prinssesan och döda draken, så att inga fler människor behövde bli dödade. Han blev därefter hyllad som hjälte i byn.

Det finns många liknade sagor om riddare och prinsar som räddar vackra prinssesor, tillexempen Törnrosa, Askungen och snövit alla dessa historier har ett ganska liknande innehåll de handlar om en vacker flicka som på något sätt har farit illa under olika omständigheter. Hon blir illa behandlad och har det svårt men genom sin skönhet och sin godhet lyckas hon alltid få sin drömprpins till slut. Detta är den ena typen av hjältinnor dvs den som inte gör något för att förändra sin situation själv, men eftersom hon är så vacker och god lyckas hon ändå få det hon vill ha och sagan slutar lyckligt. Den andra typen av hjältina som brukar beskrivas är Lysitirate, kvinnan som är stark och själv förändrar en situation genom att agera. är en kvinna i antikens Grekland som är trött på mennens krigande så hon och några andra kvinnor startar en kärlekstrek mot sina men och vägrar att ha samlag om de inte slutar kriga. Jag tycker att Lysistrate var modig som vågade säga emot sin man och starta en sexstrejk eftersom att hon var trött på kriget mellan Sparta och Aten. Hon trotsar inte bara sin egen man genom att protestera, hon fick dessutom med sig alla kvinnor som är lika trötta på kriget som hon. Det här året också en kvinna som precis som Andromake är modig därför att hon vågar säga emot sin man, även om Lysistrate är ganska mycket mer modig med tanke på att det var hon somstartade sexstrejkenjken. Kvinnan har ju en svagare ställning i samhället, och under forntiden när detta hände hade de det garanterat inte lika bra som vi har det idag. Männen blev ju rejält uppretade när de fick reda på vad som höll på att hända, de ska ju vara högst i ett äktenskap. Kanske är det fortfarande modigt att inleda sexstrejk mot sin man eller pojkvän för alla orättvisor? Jag tror dock inte att det skulle fungera idag eftersom det är för mycket krig och det finns för många som är med och många av dem bryr sig inte om att deras fru sexstrejkar, de ger sig ut i krig ändå för att försvara landet och i vissa länder måste man ju gå ut i krig även omman inte vill.Idag finns det också kvinnor som krigar. Vissa kvinnor skulle nog kunna få sina män att inte gå ut i krig genom att sexstrejka men inte alla

Civilkurage

En typ av hjältar i värkligheten, som många ser som hjältar är de som vågar visa civilkurage och t ex hjälpa någon som man ser blir misshandlad på gatan. Många människor är fega och vågar inte visa civilkurage, de går den enklaste vägen och låtsas att inte se det som händer, många som ser att någon blir rånad vänder bara bort huvudet och går förbi som om inget har hänt. När man pratar om det kan många tycka att det är fel och fegt att göra så och att de svälva verkligen inte skulle göra så utan ingripa. Men det kan vara svårt att veta innan hur man kommer att reagera i en sådan situation när man inte har varit i den tidigare, jag tror att man först vet hur det är när man har upplevt det. Enligt krisdemokraternas lagförslag skrift "våga visa civilkurage" måste samhället markera att det inte är okej att blunda för en annan människas nöd, Kd vill stifta en lag om att man är skyldig att gripa in om man kan, och att det ska bli straffbart att bara titta på. "Kristdemokraterna har länge sett behovet för en lag som kriminaliserar nderlåtenhet, att låta bli att ingripa. Detta har i debatten kallats för en civilkuragelag. u Frågan har tagits upp i allianssamarbetet och regeringen kommer att tillsättas en utredning under hösten 2008."
Jag tycker att detta är ett bra förslag, eftersom många bara struntar i om någon annan far illa. Om man har en lag på att man måste ingripa tror jag att det är fler som agerar och hjälper till när de kan. Jag håller också med kd om att det inte bara ska vara en moralisk plikt att våga gripa utan också en lag, eftersom att det kan ge oss drivkraften att handla och hjälpa andra och i längden skulle säkert attityder förändras och att det skulle kunna leda till bättre samhällsklimat eftersom vi måste hjälpa andra och många skulle känna sig tryggare med en sådan lag. Jag tycker också lagen ska göra skillnad på olika situationer t ex en tre män ser en man misshandla sin fru på gatan, då tycker jag att man måste ingripa för då har man stor chans att lyckat vinna medan i ett annat fall där t ex en ensam kvinna med två små barn ser några killar misshandla en person inte behöver ingripa på samma sätt eftersom hon då riskerar mer och hon måste se till sina egna barn så att de inte kommer i skada, det man dock kan göra i en sådan situation är att ringa polisen.

Socialpolologen Brian Palmer menar artikeln "våga reagera" att mod smittar av sig, att man när man ser att många andra vågar agera själv vågar göra det, det tror jag stämmer eftersom om man ser andra som visar mod blir man mer inspirerad till att själv våga göra något, det kan vara svårt att vara den som tar första steget till att hjälpa någon, men om man någon måste ju göra det, och man vet att det finns fler som kommer att gå med när man försöker stoppa något s&a...