Samhällsproblemet Självmord

Självmord

Jag har valt att skriva om självmord. Jag vill veta lite mer om självmord därför har jag ställt följande frågor: varför begår människor självmord, vad kan man göra för att förhindra detta och slutligen vad gör man för att hjälpa dem efterlevande? Jag kommer att återge lite fakta, som jag funnit i mina källor; boken Självmord (Earl A. Grollman, 1988), vårdguidens hemsida, Spes hemsida och räddningsverkets hemsida.

Självmord är en den vanligaste dödsorsaken för människor i åldrarna 15-44 år. Självmord är sista steget i en ofta väldigt lång process. Innan du begår självmord har du oftast försökt begå självmord. Du har ofta lidit utav depression, psykisk sjukdom, psykoser eller missbruk av något slag under en längre tid. Självmordsförsök är vanligare bland kvinnor än män och 2004 var det nästan 14000 människor som försökte begå självmord. Det är dock fler män än kvinnor som dör utav självmord.

Symtomen kan skilja sig åt men vanligt vis är det personer som ofta är ensamma och tillbakadragna som är självmordsbenägen. Andra syntom kan vara känslor, om det sker plötsliga personlighetsförändringar hos personen ifråga kan även detta vara ett syntom. Stress kan också påverka folk till att begå självmord.

När någon begår självmord påverkas inte bara den personen utan även personer i dess närhet. Det finns många fall då även barn, föräldrar, syskon eller makar till den döde har begått självmord då dem inte har fått hjälp att bearbeta sina tankar och funderingar. När någon begår självmord ställer sig ofta dem efterlevande varför frågor dem vill veta varför deras kära begick självmord. Det är en utav de svåraste frågorna man kan få och det krävs att man får bearbeta sådant med en utbildad psykolog.

Enligt vårdguiden är det vid stress, utbrändhet, alkohol, problem med närstående och ensamhet man skapar tankar som kan leda vidare till självmordstankar. Det kan även vara sjukdomar som är bakgrunden till tankarna. Boken Självmord gör denna prioriteringslista över vad som framkallar ett självmordsförsök:

1. Vetskap om en sjukdom, som förvärras kontinuerligt. Ex på sjukdomar är AIDS eller multipel skleros. Dem sjukdomarna när du måste anpassa dig på nytt kontinuerligt.

2. Ekonomin. Att ha en skuld eller inte kunna köpa saker andra ser som helt naturliga, kläder, mat och skydd för natten. Det får en att känna oduglig och självmord är en billig lösning bort från alltihop.

3. Förlust av någon älskad. En längre sorgperiod efter någon älskads död kan få folk att känna sig värdelös och tillslut försöka begå självmord.

4. Familjeproblem. En skilsmässa kan vara otroligt jobbig rent mentalt för alla inblandade. Det finns inget riktigt svar på varför man skiljer sig och det gör det svårt.

Båda källorna är ganska lika men det finns vissa saker som skiljer sig åt, som alkohol. Vårdguiden påstår att alkohol kan vara en viktig faktor när det gäller självmordsförsök, men författaren till boken anser inte att alkohol är lika påverkande som: sjukdomar, ekonomi, förlusten av någon älskad eller ett familjeproblem. Varför skiljer sig då dessa källor sig år? Jo, vårdguiden är en svensk hemsida som uppdateras regelbundet medans boken är skriven 1988 och är skriven utav en amerikansk författare. Det som skiljer dem åt är att de beskriver två olika nationers problem. Den ena beskriver Sveriges och den andra USA:s problem.

Enligt Spes som är Sveriges största organisation för suicidprevention och efterlevandes stöd. Organisationen är helt ideell och får inget stöd utav staten. Spes har tagit fram en liten jämförelse för att man ska se skillnaden på statens behandling av suicidprevention och trafiksäkerhet. Se nedan.

Aktivitet Suicidprevention Trafiksäkerhet
Finns det en statlig vision? Nej Ja
Finns det en statlig handlingsplan? Nej Ja
Finns det en målsättning? Nej Ja
270 döda år 2007
Finns det ett forskningsinstitut?
Budget? Ja NASP
Budget: 2 milj. kr Bred forskning Tekn. Högsk
Mer än 70 milj. kr
Finns det ett utredningsinstitut? Budget? Nej
Ja
SIKA, 45 milj. kr/år
Finns det en samhällsekonomisk kalkyl? Ja
Räddningsverket Ja
SIKA (Rapport 2002:4)
Finns det en kalkyl på värdet av ett ”räddat” liv? Ja
18,7 milj. kr Ja
17,5 milj. kr
Källa: Spes.

Du kan ovan se att staten inte har någon vision för suicidprevention medans man har för trafiksäkerhet. Det finns inte heller någon handlingsplan för vad man ska göra för att minska självmorden, men däremot finns det en handlingsplan för trafiksäkerhet. Staten har även ingen målsättning för vad man vill komma självmord, men målsättningen för trafiksäkerhet är det att max 270 skulle dö under 2007. Det finns både ett forskningsinstitut för självmord och trafiksäkerheten. Det är dock skillnad på budgeten för forskningsinstituten. Institutet för självmord har en budget på 2 miljoner kronor, medans institutet för trafiksäkerhet har en budget på över 70 miljoner kronor. Det finns inte något utredningsinstitut som undersöker anledningen eller anledningarna till att det blir som det blir. Det finns ett utredningsinstitut för trafiksäkerhet, detta institut har en budget på 45 miljoner kronor om året. Det finns en samhällsekonomisk kalkyl för båda. Det finns även en kalkyl för värdet av ett ”räddat” liv. När någon dör genom självmord kostar det 18,7 miljoner kronor. Det kostar samtidigt 17,5 miljoner kronor när någon dör i en trafikolycka.

Jag tycker det är skrämmande att staten inte satsar mer på att minska självmorden när de verkar så benägna att minska trafikdödligheten. Självmord är ändå än utav de största dödsorsakerna. Utav de som dör i åldrarna 15-44 är det 20 % som dör av självmord. Jag kan inte förstå att staten inte satsar mer pengar på att minska självmorden, då staten varje år förlorar över 74 miljarder på att folk begår självmord. Den summan väldigt hög och det skulle nog inte krävas mycket för att minska den. Om man satsade lika mycket på självmord som man gör på trafiksäkerhet skulle nog summan krympa då man skulle kunna hjälpa fler människor. Om man skulle ha ett system som ger pengar till det forskningsinstitut som kan hjälpa flest människor vid ett lyckat forskningsresultat. Skulle troligen forskningsinstitutet som forskar om självmord vara en utav de institut som får mest pengar. Varför får då dessa institut inte lika mycket hjälp från staten? Är det historian som styr framtiden? Då som nu styrdes landet av de med makt. Skillnaden är att nu har människorna makt och förr hade kyrkan makt. Är det så att man fortfarande efter så långtid följer i kyrkans fotspår. Kyrkans historia är inte bara vit utan fläckar. Det finns svarta fläckar i kyrkans historia som visar att även kyrkan visat dubbelmoral. Förr sågs självmord som en synd. Kyrkan menade att den som begick självmord bröt mot ett utav guds 10 budord. Den bröt mot det femte budordet, som säger ”Du ska icke dräpa”. Kyrkan menade att du mördade någon när du begick självmord och att mörda någon var att bryta mot gudsbudord. De som begick självmord fick inte begravas på kyrkogården. Det finns tillfällen då kyrkan behandlat de efterlevande på ett sådant sätt att dem inte kunnat gå till kyrkan att be. De har straffats för något de aldrig har gjort. Kyrkans dubbelmoral är att gud förlåter alla som ber om förlåtelse, men ändå har kyrkan behandlat dessa som ovärdiga att gå i kyrkan. Kan det vara så att människorna inte insett detta och fastnat i dessa gamla fotspår utan att tänka sig för. Jag tror inte att detta är vad människor vill förmedla. Jag tror bara att man glömt att alla har ett fläckat förflutna och att de kvittar hur vit man är utanpå. Sanningen är att man måste bryta detta mönster om man ska hindra självmord för att växa ytterligare.

Staten måste satsa mer resurser på forskning kring självmord fall det inte ska växa och bli den största folksjukdomen. Det är inte bara på självmord direkt det måste forskas utan även indirekt. Orsakerna till självmord som jag lyfte fram förut, de måste också få ett ökat anslag för att man ska lyckas hindra självmord. Jag tror att de alltid kommer finnas människor som begår självmord, men det finns ingen ursäkt för det som staten gjort. Dem har i stort sett blundat för sanningen eller struntat i den. Jag hoppas man låter anslagen för dessa institut öka.

Enligt min källa, boken Självmord är det de efterlevande som får lida mest när någon begår självmord. Ovan nämnde jag att självmord har setts som en synd i år hundraden. Jag berättade att efterlevande kan få leva vidare med synden. Den dödes barn kan få utstå blickar, pekningar och pikar från alla håll. Ibland kan till och med vänner och släkt vika undan och vända kappan. Du som efterlevande kan anklagas för att vara anledningen till att personen ifråga begått självmord. Du kan blunda en kort sekund och när du öppnar ögonen är det lagom för att bli nerslagen av ordet mördare. Hur ska man då hjälpa dessa människor? Ska man bara förnekade eller ska man hindra detta? Kan man hindra det från att ske? Staten har ingen handlingsplan, men däremot finns Spes en organisation som finns till för de efterlevande och de som försökt begå självmord. Spes har olika möten där man kan träffa andra som varit med om liknande situationer. Dem har informationsträffar och föreläsningar för de som behöver hjälp. Spes satsar också på att hjälpa ungdomar så dem har startat en ungdomsdel. Den är till för att ungdomar ska kunna prata om sådan som kan vara svårt att prata om med föräldrar eller andra vuxna.

Jag anser att staten har som skyldighet att åtminstone försöka minska självmordsfrekvensen. Jag känner mig kränkt av att staten inte anser att de är lika viktigt att minska självmorden. Jag känner mig kränkt då min mamma begick självmord. Jag känner mig kränkt för att jag nu vet sanningen. Jag trodde alltid som liten att staten satt samma värde på alla människor. Jag är besviken då staten bara lät min mamma dö. Jag vet inte om det hade hjälp om de satsat på självmord och försöka gå till grunden med det. Jag vet bara att jag känner mig sviken då staten inte ansåg att jag och min familj var lika mycket värda som andra. Det verkar på staten som att det inte gjorde lika mycket om jag blev utan min mamma, som det gör ifall någon förlorar sin mamma i en bilolycka. Jag känner mig förbisedd. Jag behövde min mamma minst lika mycket under min uppväxt, som någon annat barn gjorde. Nu när jag vet sanningen vet jag inte ifall jag kan lita på staten. Detta är ett till skälen att jag vill in i riksdagen. Jag vill inte att någon annan ska behöva upptäcka det jag upptäckte. Du ska inte kunna finna att staten inte gjorde allt för dina nära och kära. Om jag satt i riksdagen skulle jag satsa på följande i dagsläget:

• Jag skulle försöka få staten att informera bättre. Jag skulle försöka få staten att tvinga skolor att informera föräldrar och elever på skolorna. Få kommunerna att informera alla sina anställda. Få Staten och landstingen att informera sina anställda. Jag skulle även försöka göra så staten anordnade gratis föreläsningar på olika ställen i Sverige så olika företag kunde skicka sina anställda dit. Informationen skulle innehålla allt om syntomen, hur du som vän eller annan näraanhörig kan hjälpa den som vill begå självmord, hur du med självmordstankar kan söka hjälp, hur du som efterlevande ska bete dig och hur du som efterlevande kan söka hjälp.

• Jag skulle också satsa på att skapa rehabiliteringsce...