Kvinnan - Antiken till idag

Kvinnan - Antiken till idag

Meningen är ett faktum, men Varför har kvinnan kommit till att förtryckas och betraktats underlägsen mannen sedan urminnes tider?

Jordbruksmetodernas framväxt kan hävdas delaktig våra könsroller."Kvinnan betraktas enligt lagen såsom åkern och mannen som säden" säger en hinduisk skrift från ca 100 e Kr som tydligt framhäver antagandet. Tidigare hade kvinnan setts som den enda källan till liv, men småningom upptäcktes mannens nödvändiga roll i fortplantningen. Upptäckten, som nu bekräftade mannens existens nödvändig, bistod dock ej med jämlikhet utan snarare med överslag. Man visste inget om kvinnans ägg utan trodde nu att mannens spermier innehöll allt liv, som blott fick skydd och näring i kvinnans kropp. Detta kan vara grunden till att kvinnan nedvärderades socialt, men upphöjdes genom moderskapet. [1]

Från att ursprungligen ha varit just enkla jordbrukssamhällen lyckades Grekland och Romarriket växa sig till två Antikens stormakter, som har kommit att influera västerländskt tänkande ända in i vår tid. Värderingar och moral från denna tid har bevarats ända till idag. Med antiken inleddes diskussionen om kvinnan, och familjen sågs som ett centralt samhällselement - detta efter bevarade skrifter att döma. Aristoteles och Platon är klassiker när det gäller dessa diskussioner om kvinnan. Men något som vi också bör ta hänsyn till är att "antiken födde Pandora, kvinnan ur vars ask alla mänsklighetens gissel kom över världen. Med Pandora kommer ett stråk av kvinnohat in i det antika tänkandet." [2] Kvinnan var underlägsen, menade Aristoteles, och hans tankesätt har bevarats samt betytt mycket för kvinnosynen. De flesta tvivlade på att kvinnan ens hade en själ, och de som trodde att hon hade det ansåg hennes själ som underlägsen mannens.

Det är svårt att få ett rättvist grepp om Antikens kvinnors levnadsvillkor, då det är väldigt omfattande både geografiskt och tidsmässigt. Medelåldern är dock ett mått man utan större svårigheter kunnat utläsa av arkeologiska fynd. En kvinna blev sällan äldre än  blott 35 år. Orsaker skulle, åtminstone till viss del, kunna var den upphöjda betydelsen av avkommor. Flickor blev bortgifta så fort de var könsmogna, ofta redan vid 14 års ålder. Faktumet att de även i flesta fall var kraftigt undernärda ger oss en slående bild av hur havandeskapet sedan tärde på kvinnorna, med lägre medelålder än männen - motsättande dagens läge.

Även om de romerska kvinnorna var mer synliga en de atenska så hade de inga politiska rättigheter varken i Grekland eller Romarriket. Som redan nämnt var kvinnans roll starkt bunden till moderskap och därmed till hemmet. Dock förekom en hel del skillnader. I Aten ansågs kvinnan i stort sett oväsentlig inom annat än barnavård och hemarbete. I Sparta, krigarstaden, var det en understruken prio att kvinnorna skulle ha god hälsa och utöva idrott så att de skulle kunna föda starka, friska krigarbarn. I Rom ansågs det nödvändigt för en kvinna att bli en bra hustru och kunna ge barnen en rättmätig uppfostran, högre ställ...