Siden / Silke

7 röster
27129 visningar
uppladdat: 2002-02-05
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Siden framställs av den tråd som mullbärsfjärilens larv spinner. Tråden kallas silke och tyget som vävs kallas siden. Silkesfjärilens honor lägger 300-400 ägg. Larven som sedan kläcks lever bara på blad från mullbärsträdet. Det tar ca 9 månader i naturen att bli larv från äggen, men vid industriell framställning tar det bara 9-10 dagar. Efter 4-5 veckor spinner larven in sig i en sk kokong av silkestråd. Längden på tråden i en kokong är mellan tre och fyra km lång. För att sedan få fram silkestråden läggs kokongen i hett vatten, då mjukas vissa limämnen upp. Detta gör att tråden kan lindas av kokongen, eller som det kallas hasplas av.

De yttersta lagren är en trasslig tråd som kallas flocksilke, där under kommer den fina silkestråden.
Ett litet knippe på fem till sju trådar snos ihop till ett fint garn som kallas råsilke. Av flocksilket framställs ett garn av något sämre kvalitet som kallas bourettsilke. Denna konst har man kunnat i Kina seden år 2000 f Kr.
Silkesfibern är starkare än någon annan textilfiber i förhållande till tjockleken, silkesfibern är 0.015 mm i diameter. Endast nylon kommer upp till samma styrka. En meter silkesfiber kan sträckas ut 15 cm utan att brista, vilket innebär att den är väldigt elastisk.

Det finns två huvudtyper av natursilke. Mullbärssilke och tussahsilke. Mullbärssilket är det finaste, naturfärgat vitt, och glänsande. Tussahsilket är naturfärgat gulbrunt, grövre och ojämnare.
Av silkestrådarna vävs sidentyger som indelas i tre olika grupper;
Haspelsiden- finaste kvaliteten.
Schappesiden- mellan kvaliteten.
Bourette- ”sämsta” kvaliteten.

De största producenterna av råsilke är Kina, Indien, Japan, och Nordkorea. Från Thailand kommer Thaisilk, ett ganska grovt sidentyg som ofta har starkt lysande färger. Silke går lätt att färga, ger färgerna en strålande lyskraft.
Sidentyger är väldigt fina, men också väldigt dyrbara. Därför har silket inspirerat forskare att försöka framställa en ersättare på kemisk väg, men ingen har lyckats!

Silket har bra fuktupptagningsförmåga. Den kan ta upp 30% av sin egen torrvikt, vilket gör att den reglerar temperatur lätt och gör att siden känns svalt på sommaren och varmt på vi...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Siden / Silke

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-12-02

    väldigt bra skrivet! kort men

  • Inactive member 2008-05-14

    Jättebra fakta. keep it up:)

Källhänvisning

Inactive member [2002-02-05]   Siden / Silke
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1035 [2022-08-12]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×