Grundämnet titan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Titan upptäcktes 1791 av Gregor och metallen uppkallades efter de 6 grekiska jättarna, titanerna. Titan framställdes först 1825 av en svensk kemist vid namn Berzelius, men den var inte då i ren form. Man kunde inte framställa titan i ren form förrän 1924.

Titan finns överallt i jordskorpan, ca 0,6 % av jordskorpan utgörs av titan. Det finns mest titan i USA, Kanada, Australien, Indien, Norge och Sydafrika. Färgen är silvrig och glänsande innan den har blivit oxiderad. När den är oxiderad har den en grå och matt färg.

Titan är det tionde vanligaste grundämnet, men trots det är metallen dyr. Den är dyr därför att den är svår att framställa, den är svår att bearbeta och svårsmält.

Titans formel är Ti. Titans atomnummer i det periodiska systemet är 22, dvs det finns 22 elektroner i de olika skalen. Atomvikten är 47,9, dvs kärnan består av 22 protoner och 26 neutroner. Titans smältpunkt är 1660 grader Celcius och tätheten är 4507 kg/kubikmeter.

Titans kemiska egenskaper liknar zirkonium och hafnium, som alla ingår i grupp 4 i det periodiska systemet.

Titan används främst till konstruktionsmaterial till flygplan och rymdraketer. Det används till flyg- och rymdindustrin för att det är en lätt och hållbar metall. Titan används också till...