Neandertalare vid ishavet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I Mammontovaja Kurja nära ishavets strand vid Uralbergens nordvästra sida har tre arkeologer grävt fram två paleolitiska läger platser som har visat sig vara äldre än 40 000 år gamla. Vid den tiden höll den moderna människan på att vandra in i Europa så det är rimligt att det var neandertalare som slagit läger där. Och det menas att de lärt sig leva i arktiska klimat.


ERECTINERNA

För omkring en miljon år sedan vandrade Homo erectus som kom från Afrika in i Europa. Hon hamnade i en världsdel som hade stora växlingar mellan istider och värmeperioder. De erectiner som valde att stanna där var tvungna att anpassa sig till perioderna av nedisningarna. Och denna anpassning gjorde att erectinerna började utvecklas till neandertalare. Det var för ungefär 800 000 år sedan.

Erectiner kände till eldens bruk men de sov på marken under bar himmel sedan elden slocknat och det gjorde att dom lätt drog på sig en förkylning eller lunginflammation och ibland slutade det med död. De som överlevde hade gener som var benägna att utvecklas. För kanske 300 000 år sedan efter en långsam ackumulerande start hände en explosiv utveckling. Neandertalarnas hjärnor växte med en takt i snitt med 7,5 per 100 000 år. (jämförelse med Homo habilis och Homo erectus var deras utvecklingstakt 4,6 procent per 100 000 år.

När hjärntillväxten började förändras började även neandertalarnas kroppar att förändras. Neandertalarnas överkroppar vart större och kraftigare och benen krumma och kortare. Käkarna blev framskjutna med stora tänder och den sist nämnda utvecklingen kan bero på att neandertalarna behövde kraftiga käkar och stora tänder för att tugga igenom en ändlösa mängd hudar som på det sättet garvade till skinn och kläder, tror man. Neandertalare åt även mycket kött och det är det ingen tvivel på, vissa fynd tyder på att dieten bestod av 80 procent kött. Den har dieten tros även vara en del till anpassningen av kylan.


NYA UPPFINNINGAR

För ca 70 000 år sedan började neandertalarna göra innovationer. Som till exempel att de i Frankrike uppfann en mycket enkel spis, man lade ut ett antal stenar som man sedan hettade upp genom att göra en kraftig brasa ovanpå. Och när elden brunnit ut sopade man bort askan och stekte köttet på de heta stenarna, därmed blev köttet mer lättuggat. Och under tiden utvecklade neandertalarna skrapverktyg som gjorde att de inte mer behövde tugga hudarna. Och därmed att skrapverktygen började andvändas minskades neandertalarnas tänder och käkar och vart mindre framträdande.
Man började även andvända tält, det blev så vanligt att andvända tält att man till och med reste upp tält i grottor. Det vet man eftersom arkeloger som gjorde en utgrävning i Frankrike hittade stolphålen från ett sådant tält som dom hade. Tälten var troligtvis gjorda av skinn eftersom det skyddade mot kalla vindar.

Och eftersom anpassningen till kylan vart bättre började det yttre på neandertalarna också att tona ner, så att dom inte vart lika håriga utan började likna moderna människor. Den utvecklingen påskyndades av progressiva gener som de moderna människorna medfört sig från Afrika.
Men det sist nämnda står det en het strid om så vi ska inte gå in på det. Istället är det mest intressanta tälten, för utan dom är det ju självklart att neandertalarna inte skulle kunna slå läger så långt upp i norr som vid Barents hav. Men i utgrävningarna vid Mammontovaja Kurja påtr...