Arvet från antiken

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den kultur som greker och romare skapade lever ännu vidare i västvärlden. De har inom flera olika områden utmärkt sig och vunnit eftervärldens ohöljda beundran. Den antika kulturen bildar en nedärvd sed som efterkommande släkten har stått i förhållande till och begagnat på olika sätt. Detta är vanligtvis vad man åsyftar när man säger att den antika grekiska och romerska civilisationen ingår i det europeiska kulturarvet.
Språkarvet:

Både grekiskan och latin lever kvar i våra moderna ordförråd. Det är faktiskt inte lätt att ens säga en enda mening på svenska utan att bruka något ord som stammar från de klassiska språken, och alltså den grekiska och romerska kulturen.

Grekiska ord i det svenska språket kan oftast kännas igen på att accenten och betoningen ligger på den sista stavelsen. Det finns även en del förstavelser i stil med t.ex. bi-, auto-, fil-, bio-, psyk- och mega-, som förråder det forngrekiska ursprunget.

Tankens frihet:

Vi i västerlandet uppfattar det som en självklar rättighet att få uttrycka oss fritt i både tal och skrift. Detta tankesätt härstammar från antikens epok då grekerna var det första folket att öppet hävda tanke- och yttrandefrihet. De visade stor tolerans gentemot de oliktänkande. T.ex. yttrade greken Thukydides följande någon gång på 400- talet f Kr; "Vi är övertygade om att en sak inte lider skada av att dryftas". Jag tycker att man finner en av demokratins vikigaste hörnstenar i just denna enkla sats. Redan för över tusen år sedan hävdade denna kvinna eller man att ett fastställande, beslut, ett övervägande eller en dom bara kunde bli bättre av att debatteras och avhandlas. Från dessa och liknande åsikter och det statsskick som bröt igen runt 400- talet f Kr har vi fått begreppet demokrati. Likaledes har vi fått politiska uttryck från romarna, t.ex. "republik", som var deras benämning för staten.

Vetenskapens frihet:

Redan på 500- talet läggs grunden för hela västvärldens vetenskap. Sökandet efter sanningen frigörs här från ändamålsenliga behov och tidigare religiösa förutsättningar. Vetenskapsmännen och forskarna börjar resonera annorlunda. Vetandets följer blir i viss mån oviktigare än själva vetandet i sig. Detta är en premiss som än idag är en viktig ledstjärna för våra forskare. Den grekiske Hippokrates som levde runt 400- talet f Kr har kallats för läkekonstens fader. Hans lära har gett oss ord som temperament, humör och koleriker (lätt uppbrusande och hetsig person). Även vår tids betoning på kosthåll och kroppsrörelse är kvarlåtenskap från Hippokrates och hans skola.

Fysisk fostran & Idrott:

"En sund kropp i en sund själ". Känns repliken igen? Detta välanvända citat leder sitt ursprung ända tillbaka till romarnas tid. Både romare och greker var väl medvetna om hur en god hälsa och en kropp i rörelse alltid går hand i hand. Grekerna t.ex. prioriterade idrott mycket högt vid utbildning av ungdomar. Förutom att idrotten får allt större plats i vår vardag och skola så präglas våran skolbildning inte alls lika mycket av antiken som resten av samhället. Detta kan bero mycket på att skolan idag använder sig av undervisningsmetoder som var omöjliga att nyttja under antiken. Idag handlar stor del av undervisningen om att eleven själv söker fakta, genom böcker, tv, eller datorer, saker som inte existerade förrän nu i modern tid. Däremot använder vi oss t.ex. fortfarande av Pythagoras sats, en tes som ofta används inom trigonometrin för att utvärdera sidor i rätvinkliga trianglar.

I skolan används denna regel fortfarande, i stort sett samma på sätt som Pythagoras själv gjorde när han skrev ner den för ungefär tvåtusen femhundra år sedan. Men det är inte bara matematiken som lever kvar bland skolämnena sedan antikens dagar. Leukippos och Demokritos atomteori om odelbara partiklar accepterades fram till för bara lite mer än hundra år sedan. Nu tillhör den teorin den förflutna, men hans ord för dessa partiklar, atom, används fortfarande i modern kemi.

Rättssystemet:

Romarnas kanske främsta gåva till eftervärlden är det romerska rättssystemet. Våra lagar liknar visserligen inte längre romarnas, men man kan alltjämt spåra de liknande grundprinciper. T.ex. kravet på att ingen anklagad ska dömas ohörd eller mot sitt nekande och att alla personer är lika inför lagen. Romarna ansåg även att lagarnas bestämmelser skulle vara oberoende av religion samt ideologi.

Media och retorik:

Man kan även säga att vårat moderna begrepp media härstammar ifrån antiken. Ungefär på 500- talet f Kr så började människorna upptäcka hur svårt det var att få en stor skara människor lyssna på dem under en längre tid. De började använda sig av knep för att väcka deras uppmärksamhet. Här uppfanns den första retoriken, och eftersom median egentligen bara är en modern form av retorik kan man säga att även den har sina rötter i antiken.

Litteraturen:

Inom litteraturen hittar vi den kanske starkast bindande faktorn mellan västvärld och antik. I litteratur, skulptur, måleri och arkitektur har man aldrig slutat att använda antiken som inspirationskälla. Grekerna skapade våra tre diktarter epik, lyrik och dramatik med dess två grenar komedi och tragedi. Iliaden och Odyssén från 700- talet framstår fortfarande som det stora mönstret för dikt i berättarform. Dessutom var det även grekerna som la ut grunden för de flesta av våra lite mer kulturella nöjen i uppträdandeform som t.ex. teater.

Egna tankar:

Efter en snabb överblick så ser det nästan ut som om vi har praktiskt taget hela vårat moderna samhälla att tacka antikens människor för. Men är det egentligen så konstigt? Människor har alltid i alla tider levt sina liv i samma mönster som idag. Naturligtvis har levnadsförhållanden och omständigheter förändrats , men vi har nästan alltid varit densamma. Vad som skiljer oss från andra levande varelser på jorden är att vi har förmågan att tänka längre. Vi lär oss från våra egna, och andras, misstag, vi har förmågan att kunna angripa och lösa problem. Så då är det väl bara fullt förklarligt att vi har anammat det bästa från förflutna civilisationer och t.o.m. förbättrat det så långt det var möjligt. Antiken kommer att hänga med ett bra tag till, om inte för alltid. Områdena grekerna och romarna har utmärkt sig på är saker som mänskligheterna är beroende a...