Beredskapen inför revisionspliktens avskaffande – en fallstudie av revisorsprofessionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning. Det har dock inte förekommit några ingående undersökningar kring huruvida professionen är förberedd på förändringarna. Syftet med studien har därför varit att försöka fastställa hur förberedelserna kan förete sig inom professionen. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av två kapitel vilka skildrar såväl nuvarande regleringen som de eventuella konsekvenserna vid ett slopande. I det förstnämnda avsnittet behandlar författaren vad lagstiftningen i dagsläget kräver gällande såväl revisorns arbete som de mindre aktiebolagens ansvar. I det andra avsnittet presenteras bland annat tidigare uppsatser, debattartiklar och en avhandling av Tobias Svanström vid Umeå universitet i syfte att klarlägga vilka konsekvenser ett slopande kan medföra. Empiriavsnittet består av redogörelserna av de sex halvstrukturerade intervjuer vilka författaren genomfört tillsammans med revisorer från såväl större som mindre revisionsbyråer. Den övergripande intervjustrukturen har presenterats i en bilaga. Genom att applicera de ur teorin fastställda centrala konsekvenserna vid ett slopande av revisionsplikten på den insamlade emiriska informationen har författaren genomfört en analys i syfte att tydliggöra problemfrågeställningen. De konklusioner vilka kunnat identifieras presenteras sedan i det slutliga avsnittet, tillsammans med förslag till fortsatt forskning. Författaren har kunnat identifiera att förberedelserna vid tidpunkten av studiens genomför...