Vi har undersökt företagssponsring och hur Skatteverket och domstolarna bedömer avdragsrätten för denna. Med företagssponsring menas att ett företag ger ett ekonomiskt bidrag för att kunna dra nytta av bidragstagarens goda namn i sin egen marknadsföring. Vi har även valt att koncentrera oss lite mer på kultursponsring, eftersom det verkar svårare att få avdrag för detta.
Det skatterättsliga problemet ligger i bedömningen av huruvida bidraget ska ses som en avdragsgill kostnad eller en ren gåva, som alltså inte är avdragsgill för företaget. Det finns heller ingen särskild lag om sponsring utan domstolarna tittar på rättspraxis och lämpliga paragrafer i inkomstskattelagen.
För att avdragsrätt ska föreligga måste följande tre kriterier vara uppfyllda:
• Utgiften ska inte utgöra en gåva,
• Sponsringsutgiften ska vara avsedd att öka eller bibehålla företagets inkomster och
• Sponsorn ska erhålla en direkt motprestation från den sponsrade som förväntas ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften är en indirekt omkostnad på grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamhet.
Vi har undersökt Regeringsrättsavgöranden och doktrin på området. Två vägledande rättsfall, som avgjordes år 2000, ligger till grund för en praxisändring på området och dessa beskrivs mer ingående.
Det har visat sig i vår undersökning att det trots dessa ovan nämnda rättsfall saknas klara och entydiga regler inom området avdragsrätt för sponsring. Fortfarande finns stor osäkerhet om hur motprestationens marknadsvärde ska bedömas. Inom kultursponsringen är detta ett stort problem eftersom det kan vara svårt att hitta en adekvat prisjämförelse. Hur jämför man till exempel sponsring av Operan med sponsring av Dramaten? Dessutom tycker Skatteverket att kultursponsring i många fall endast vänder sig till en liten utvald grupp och inte till företagets hela kundkrets, ...
