Fågelinfluensan är en fjäderfäsjukdom som under 2005 började sprida sig från
sitt tidigare kärnområde Sydostasien västerut över Centralasien till östra
Europa. Det som skilde denna smitta från tidigare former av fågelinfluensa
var att detta rörde sig om en ny virustyp, A/H5N1, som visat sig kunna ge
den hittills allvarligaste sjukdomsbilden hos människor.
När viruset nådde Ryssland startade en intensiv medierapportering i svensk
press. Den här typen av hotfulla nyheter har inte varit ovanliga de senaste
åren. Två exempel är cancerlarmet om akrylamid i friterad potatis och den
förutspådda IT-kraschen vid millennieskiftet. Kring kriser och katastrofer
händer det att medierna eskalerar och verklighetsbilden riskerar att bli
skrämmande. Även mindre problem kan få väldigt stort genomslag i medierna.
För att studera medierapporteringen kring fågelinfluensan har vi valt att
titta närmare på hur Sveriges tre största, rikstäckande tidningar
Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter skildrade den. Vi valde att
undersöka nyhetsrapporteringen under den period då den tog fart och
intensifierades, nämligen 2005-08-01 till 2005-10-31.
Frågeställningarna vi utgått från är:
1. Hur rapporterar tidningarna Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter om
fågelinfluensan mellan 2005-08-01 och 2005-10-31?
2. Hur förhåller sig artiklarnas budskap till de rapporterade händelserna?
3. Hur förändras nyhetsflödet under undersökningsperiodens gång?
4. Hur ser de generella hotbilderna av fågelinfluensa ut i de tre
tidningarna?
Vi har utfört vår undersökning med en kvantitativ metod, där vi med hjälp av
ett kodschema har undersökt 15 olika variabler. Sammanlagt undersökte vi 87
artiklar från de tre tidningarna. Den kvantitativa metoden valdes därför att
det skulle bli ett stort material att undersöka och denna metods största
fördel är dess effektivitet. Med hjälp av en tydlig struktur och genom att
omvandla text till mätbar data var det möjligt att analysera ett stort antal
artiklar och därmed få en överskådlig blick över en längre tidsperiod av
medierapportering.
Den statistik vi fick fram genom den kvantitativa undersökningen bearbetade
vi sedan i dataprogrammet Excel. För att åskådliggöra statistiken gjorde vi
en mängd olika diagram, i några av dessa ställde vi olika variabler mot
varandra för att se samband mellan dessa. I analysen diskuterade vi sedan
resultatet och drog slutsatser utifrån tidigare forskning och den statistik
som påvisades i diagrammen. Resultatet av vår undersökning visade att
rapporteringen var relativt ensidig. Alla tre tidningarna målade upp en bild
av fågelinfluensan som ett väldigt stort hot för den svenska befolkningen.
Forskarna upplevde inte att fågelinfluensan utgjorde något stort pandemiskt
hot. En bild som medierna däremot gav sina läsare. Av de artiklar vi
undersökte var det få som innehöll ett lugnande bu...
