Vårdnadsbidraget - kvinnofälla eller valfrihetsreform?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Under våren 2008 tog riksdagen beslut om att fr.o.m. den 1 juli införa ett kommunalt vårdnadsbidrag. Bidraget uppgår till maximalt 3000 kronor och kan betalas ut till dem som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg på heltid utan istället ordnar barnomsorgen på annat sätt, t.ex. genom att en förälder stannar hemma. Vårdnadsbidraget har av dess anhängare hyllats som en valfrihetsreform men har av kritikerna anklagats för att vara en kvinnofälla. Syftet med denna uppsats har varit att, utifrån ekonomisk teori, analysera hur vårdnadsbidraget kan förväntas påverka kvinnors ekonomiska självständighet och därmed jämställdheten inom familjen. I uppsatsen redogörs för ett antal familjeekonomiska teorier som kan användas för att analysera vårdnadsbidragets inverkan på familjens och individens ekonomi. Sedan används dessa teorier i en analys av vårdnadsbidragets effekter på både kort och lång sikt. En granskning av hur maktrelationerna inom familjen påverkas ingår också. Slutligen redovisas slutsatser om vårdnadsbidragets förväntade påverkan med återkoppling till syftet. Utifrån den teoretiska analysen i denna uppsats kan man förvänta sig att införandet av ett vårdnadsbidrag kan komma att påverka jämställdheten negativt både inom familjen och i samhället. Det är troligen främst lågavlönade kvinnor som kommer att nyttja bidraget. Deras ekonomiska situation försämras därmed både på kort och på lång sikt då man kan förvänta sig lägre framtida inkomster efter förvärvsavbrott. De riskerar dessutom att få en svagare ställning i relation till sina makar då de blir e...