Siljansringen (Silurringen)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tjenare morfar! 00-10-11

Jag har vart på en klassutflykt till Siljansringen. Jag antar att du inte vet vad det är för något? , så jag tänkte berätta om det.

Under Devon tiden, för ungefär 380 miljoner år sedan, slog en meteorit ner i Rättvik. Meteoriten var 2-3 km i diameter och den kom i 100 000 km/h det är samma sak som 3 mil/sek! snabbt va´?! Smällen var lika kraftig som 10 000 superatom bomber.

Dessutom så var meteoriten så varm som 5000-10000 grader varm, så när den slog ner med sin kraftiga smäll så bildades en granitkupol. Mycket större än kupolen i Borlänge som du och jag brukar vara och julhandla i! När meteoriten slog ner så förgasades den, för att den var ju så het! Jag är ganska imponerad ev denna meteorit. För mig tar det ungefär 20 minuter att åka till Leksand, men för meteoriten så gick det på en sekund! Men sen kom den stora inlandsisen och nötte bort det mesta av denna granitkupol. Isen drog med sig alla de sedimentära bergarter som fanns i Sverige. Och de bergarterna som följt med isen föll då ner i det stora ”diket” som bildats runt granitkupulen. Och det är därför som de bara finns i denna cirkel.

Om du inte redan viste det så är jorden 4600 miljoner år gammal. Och för så längesedan så var väl inte ens du född? Kambrium, Ordovicum, Silur, Devon, Karbon, Perm, var perioderna i forntiden. För 400 miljoner år sedan så låg Rättvik vid ekvatorn, häftigt va´! Orsaken till det var att jorden består av plattor som rör sig. I slutet av Silur drog sig havet tillbaka och det blev lagrade bergarter på havsbotten. Växter och djur ruttnade och blev lera som sedan blev lerskiffer men också lite olja. Skal och ryggrader upplöstes och blev kalkslam som i sin tur blev kalksten, men fossiler i. Om ca. 250 miljoner år så kommer Rättvik att ligga vid Sibirien. Men det händer ju inte en på ett tag, för när det händer så har både du och jag ”kilat bakom knuten”. Dom bevis man har till denna händelse är att det har bildats slagkärlor i graniten.
Siljansringen ligger i en båge norr om Siljan. Rättviks Urberg bildades på urtiden och är 2000 år gamla och består av granit. Dom bildades genom bergskedjeveckning av magma. Urbergen ligger kring Siljan och jag tänkte att vi kunde åka och titta på nåt nån gång.

I Siljansringen finns bergarter som sandsten, lerskiffer, och kalksten. Dessa bergarter är 400-500 miljoner år gamla. Och på grund av meteorit nerslaget så ställde sig sandstenen, kalkstenen, och lerskiffern på kant, lodrätt. Som du redan vet så kan men slipa knivar bra på sandstenen. Och om lerskiffern utsätts för mkt regn, is , snö, vind så kan den lösas upp och bli lera, som man sedan kan göra keramik av. Kalkstenen finns det mycket fossiler i. Fossiler tycker jag är intressanta, tänk dig att det är djur från flera hundra miljoner år sedan som man kan se i stenar!
Vi besökte 4 olika stationer på våran utflykt. Den första stationen var det Geologiska museet i Rättviks kulturhus. Där fick vi reda på allt om meteorit nerslaget. Men det har jag ju redan berättat om i början av brevet.

Efter den stationen så besökte vi springkällan. Det är ett hål som går rakt ner i marken. Det borrade men år 1869 för att man trodde att det fanns olja där nere. Men istället för att det skulle spruta olja, så kom det en massa vatten sprutandes! Vad förvånade dom måste ha blivit. Så än idag så sprutar det vatten där i en fin stråle. Anledningen till detta är att hålet ligger i en dal, så grundvattennivån är högre på de båda sidorna, och då blir det självtryck i mitten. Detta fenomen utnyttjar vi bra i vårt samhälle genom att trycket från vattentornen ger vatten till våra kranar.

Efter att vi hade vart till springkällan så var vi till Boda kyrka. Den ligger på ett korallrev! Utanför kyrkan så fanns det en liggande sten, med en massa fossiler inbakade i, dessa fossiler kallas ortoceratiter. De övriga stenplattorna var av sandsten. Vi satte oss nu i bussen för att åka till nästa station, som var Styggforsen. Där fikade vi först. Och gick sedan för att se på alla naturunder. Vi fick gå ut på Fodgeklippan. Som är en klippa i granit. När man gick ut där så blev men lite skakis i benen, för det var så högt och smalt. Fogdeklippan har fått sitt namn genom en fogde som ville ta livet av sig. Så han tog sin häst och red rakt ut på klippen och hade räknat med att den skulle springa vidare ut, men hästen tvärstannade!

Men fogden var envis och försökte igen, och denna gång så lyckades han. Bredvid Fogdeklippan så fanns det ett stort vattenfall. Och det som håller på att hända med det är att vattenmassorna nöter på fallet, så det flyttas bakåt. Detta vattenfall var ganska fascinerande att se.

Det fanns en grotta där också. Vattnet har virvlat till denna grotta som går ungefär 10 meter in, men vi fick inte gå in där, för att det var rasrisk. Vi gick förbi en klippa som kallades Getryggen också. Den var av sandsten och kalksten. Och berglagren var brant uppresta, på grund av meteoritnerfallet. Jag har ingen aning om varför den kallas för Getryggen, och det är det ingen annan som...