Bokrecension av Demonens Död

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Demonens död
av
Anne Holt

Bakgrund:

En ensamstående mamma med svårhanterlig son. Redan från födseln kände hon på sig att något var fel. Hennes farhågor viftas bort.
Hon försöker få hjälp, men samtidigt vill hon inte att sonen ska tas ifrån henne.
Sonens beteende är avvikande, han ser gott där andra ser ont och ont där andra ser gott.
Han får diagnosen MBD. Barnavårdsnämnden ser till att Olav tvångsintas till ett barnhem då de anser att mammans omsorg inte räcker, trots mammans protester.
Under ytan på barnhemmet som bedrivs i Frälsningsarméns regi bubblar intriger och konflikter. Mordet på Agnes, föreståndarinnan, sätter barnhemmets personal i gungning. Vem har mördat Agnes?, och varför? Och varför rymmer Olav samma kväll?
I centrum av händelserna står förutom mamman och Olav, den mördade föreståndarinnan Agnes samt två anställda, Maren och Terje.

Olav som kom som tolvåring till barnhemmet, hade under hela sin uppväxt varit en plåga för omgivningarna. Förutom att han såg skräckinjagande ut, hade han svårt att anpassa sig. Han hade inte lätt att få vänner. Ofta gjorde han dumma saker som nog egentligen inte var meningen. På barnhemmet fann han ingen tillförlitlig vän, förutom Maren som var anställd som vårdare. Under en incident där både Maren och Olav bryter mot ett av barnhemmets regler, straffar föreståndarinnan Olav, ett straff som inte står i proportion till förseelsen.
I en komplicerad triangel står föreståndarinnan Agnes, chefsassistenten Terje och Maren.
Maren är medveten om att Terje har begått oegentligheter med pengar som han ansvarade för.
Maren å sin sida blev anställd under falska premisser, då hennes betyg inte är i ordning.
Agnes är inte nöjd med Maren då hon tycker att hon är för släpphänt med barnen, och låter dem ibland bryta mot barnhemmets regler. Terje är en ”strunt med fina betyg” enligt hans medarbetare.


Analys av innehållet

Mordet på Agnes har många bottnar, vem som egentligen är den skyldige blir man inte riktigt klar över när man har läst boken. Utåt sett verkar det vara Olav, men en tolvårig mördare kan kännas otroligt, även om Olav tidigare visat våldsamma tendenser.
Polisens misstankar finns också mot Maren och Terje. Men vissa sidospår finns även. Endast ett par få dagar innan Agnes död, togs det ut 30 000 kr. på tre olika ställen i staden. Detta visar sig endast vara ett sidospår. En bilmekaniker som hade haft ett förhållande med Agnes, visade sig vara skyldig till detta.

Maren tror att det är Terje som har begått brottet, då hon inte finner en nyckel som leder till en låda.Terje förnekar detta och menar på att han fann Agnes med en kniv i ryggen, och instinktivt tog han nyckeln och tog ut innehållet i lådan, för annars skulle kanske han bli anklagad.
Maren tror inte på honom, inte förrän Terjes självmordsbrev kommer på posten.
Där han försäkrar han henne sin oskuld och förmanar Maren att vara försiktig – Agnes visste allt om hennes förfalskade betyg.


Maren sitter nu i rättsalen, dömd för mordet på Agnes. Polisen teori är att under dessa enskilda medarbetar samtal hade Agnes kommit på att Maren hade fuskat med sina betyg, och skulle därmed avskedas. I sin desperation skulle Maren tagit en av de fyra köksknivarna, (som Agnes hade tagit med sig hemifrån för att de behövdes slipas samma kväll) gått runt Agnes och sedan huggit henne i ryggen.

På frågan om hon har begått detta brott svarar Maren ”skyldig”
Men vad är det hon menar när hon säger att hon är skyldig??
Att hon har fuskat har hon redan erkänt. Skyldig till brottet eller till något annat?
Under Olavs rymning, inträffade det en olycka. Han hade bestämt sig för att bege sig till barnhemmet för att träffa Maren och få hjälp. Få hjälp med vad? Menar Maren att det är hennes skuld att Olav förolyckades, om hon på en gång sagt som det var skulle inte olyckan ha skett?
Polisen hade fått reda på vart Olav befinner sig och i sin iver att få tag på honom en gång för alla, i en alldeles för hög hastighet kör de på Olav. Olav dör, men innan han dör hinner han säga ett par ord till Maren ”Jag såg dig, Maren. Du sprang. I trädgården. Hörde du….” ”Hörde du inte att jag….” ”Du grät. Du…jag såg dig springa. Maren”


Romanens struktur:

I de inledande kapitlen får man parallellt följa händelseförloppet av mordet på Agnes och om Olavs mammas problem med Olav och hennes rop på hjälp då hon förstod att det var något fel på Olav. Därefter fokuseras händelserna till polisernas arbete och privatliv.

Från att ha startat från i stort sett noll kommer polisarbetet så småningom igång.
Arbetet med spaningarna tycks peka mot ett speciellt håll, men där finns även villospår.
Intensiteten i boken stegras när alla sidospår är uteslutna.Till slut verkar det som att polisen är säkra på sin sak, men händelserna tar en tvär vändning när Olav blir påkörd och dödad av polisen när de försöker få fatt på honom. Det blir en sorts antiklimax, om nu Olav var skyldig, så försvinner möjligheten att få det utrett. I slutet förekommer ett erkännande av Maren, men är det ett riktigt erkännande, och i så fall av vad? Domstolen betraktar nu mordet som avklarat i och med Marens erkännande, men som läsare är man inte riktigt övertygad.
Katastrofen är nu ett faktum; alla inblandade är att betrakta som förlorare.


Stilanalys

Den här romanen är skriven i imperfekt.

*Bear on the beach:

I den här romanen får man till en början läsa om Olav som tvångsintas till ett barnhem. Det kan ju kännas ganska trist och alldagligt till en början, men ändå finns det något som fångar ens intresse ganska snabbt. Det är mordet på föreståndarinnan som är ”Bear on the beach”

*Inre Monolog:

Det finns en inre monolog där mamman berättar om hur hon har kämpat för Olav, där hennes känslor även tar plats.

*Dialog:

Direkt anföring med anföringsverb och direkt anföring utan anföringsverb förekommer mest mellan poliserna, och vid andra utfrågningar. Eftersom det är mest dialog bland poliserna.

*Inte berätta, bara visa:

Det finns med i moderns inre dialog, där det finns beskrivningar av Olavs tillstånd


*Kontrast:

Här finner jag en kontrast mellan den hjälplösa och maktlösa ensamstående kvinna, som kämpar för att få hjälp. Men myndigheter vill inte?, se hennes tvivel. Men då de slutligen handlar blir
ingenting som Olavs mamma tänkt sig.

*Liknelser och metaforer:

Även i mammans inre monolog finner vi en beskrivning av Olav.

*Plantering:

Redan i de inledande kapitlen får man i mammans inre dialog veta, att som treåring högg Olav mamman i handen, med en gaffel. Skulle ...