Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation.Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper. Därutöver tillfrågades förskollärarna om hur de stimulerar barnens språkutveckling och hur användandet av modersmålsstöd ser ut. Examensarbetet fokuserar på inskolningar av flerspråkiga barn och därför ställdes frågor om hur dessa inskolningar går till, vad som är viktigt att tänka på och vilka skillnader som finns jämfört med en enspråkig inskolning. Resultatet av detta examensarbete är att förskollärare arbetar på ungefär samma sätt vid inskolningar, oavsett barnens modersmål och att det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar. Skillnaden mellan en flerspråkig inskolning och en enspråkig är att förskollärare anser att det är viktigt att använda tolk och språkstöd och även att vara extra tydlig mot föräldrarna och barnen vid en flerspråkig inskolning. Förskollärare samtalar mycket och varierat med barnen i vardagssituationer för att stimulera barnens språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att användningen av modersmålsstöd skiljer sig åt mellan förskolor. Slutsatsen som har gjorts är att majoriteten av förskollärare arbetar i enlighet med det sociokulturella perspektivet, men det görs inte medvetet. Undersökningen visar dock att det finns förskollärare som har uppfattningar och arbetssätt som strider mot det valda perspektivet och den litteratur som använts i litteraturgenomgången. Denna slutsats bygger på en argumentation som finns bland förskollärare om att a...
