Ideologier, relaterade ord samt olika partiers värderingar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Denna första fråga handlar om ord och begrepp i texten ovan ”distanslärarnas råd och riktlinjer inför insändningsuppgifterna” Förklara följande ord och begrepp genom att ge exempel eller sätta in dem i ett sammanhang.


a) Reflektera
Att reflektera över något är att begrunda/tänka över något, det kan även betyda återspegling/återge.

b) Analysera
Att undersöka, eller bena upp en situation, att tänka igenom något grundligt

c) Argumentera
Att diskutera och hävda/lägga fram sina åsikter.

d) Strategi
Har man en strategi har man en taktik/plan, ett tillvägagångssätt.

e) Kontroversiellt påstående
Ett påstående som är kontroversiellt är en avvikande, och diskutabelt åsikt.

f) Konstruktiv kritik
När man ger konstruktiv kritik, ger man förslag på förbättringar istället för att leta fel.

2 Förklara följande ord och begrepp genom att sätta in dem i ett sammanhang eller förklara med exempel.

a) Representativ demokrati
Ordet demokrati betyder folkstyre. Ett val eller en omröstning kan hållas vid stora möten, medlemsmöten där alla berörda deltar. Detta system kallas för direkt demokrati. Representativ demokrati är när valet går ut på att utse representanter som företräder folket.

b) Ideologi
Ordet ideologi kommer från det grekiska ordet ”idea” som betyder bild el. begrepp. Det började användas 1795 av den franska filosofen Antoine Desutt de Tracy. Idag används ordet ideologi som en beteckning på system/grundtankar av idéer om hur samhället bör vara.

c) Parlamentarism
Parlamentarism betyder även parlamentariskt styre. Detta innebär att regeringen måst ha parlamentets förtroende eller åtminstone deras tolerans. Det betyder också att mer än hälften av ledamöterna i parlamentet måste godkänna regeringsbildningen. Om regeringen förlorar parlamentets förtroende, dvs. får ett nej på viktiga förslag, så måste regeringen överväga att avgå. Regeringen kan aldrig regera mot parlamentets vilja. Sverige styrs parlamentariskt.

d) Folkförsamling
Folkförsamlingen betraktas i statssystemet som ett av statens mest beslutande organ.


e) Lobbyism
Lobbyisterna är en intresseorganisation, de försöker påverka politiker genom att ge dem bakgrundsmaterial. Det finns många intressegrupper som försöker påverka det politiska livet. I USA är antalet lobbyister stora, de anställs av bl.a. Vietnamveteraner, jordbrukare, vapenhandlare, biltillverkare och fackliga organisationer. Även i Sverige finns det intresseorganisationer med stor makt. De kan skriva förslag till motioner, samt uppvakta riksdagsmän med bakgrundsmaterial och visningar.

3.Vilka är demokratins grundläggande grundstenar/begrepp?
Måste alla vara helt uppfyllda för att ett land ska betecknas som en demokrati. Motivera Ditt svar.

Demokratin, och allt som den står för, har vuxit fram steg för steg, under århundradenas lopp.
Demokratin betraktas som en slags överideologi, dvs. den bildar en slags ram inom vilken de andra klassiska ideologierna kan verka.

Demokratins grundläggande grundstenar/begrepp:

Allmän rösträtt:
Den allmänna rösträtten är ett av de viktigaste kännetecknen för den moderna demokratin. Det gäller inte bara att alla ska ha rätt att rösta utan att alla röster ska vara värda lika mycket. I Sverige hade vi ända till 1909 s.k. graderad rösträtt vid kommunala val. Alltså hade människor med hög inkomst fler röster än de med låg inkomst. En enda person kunde ha ända upp till 40 röster! 1909 infördes allmän rösträtt för män, kvinnorna fick vänta ända till 1921.

Yttrande och tryckfriheten:
Dessa är också två viktiga grundstenar för att en demokrati ska fungera. Dessa lagar innebär att man i både tal och skrift tex. har rätt att kritisera regeringens sätt att styra landet.

Rättsäkerheten:
Detta innebär att alla medborgare ska få lika behandling inför rätta, att lagarna ska bidra till balans och ordning sam hålla tillbaka anarki och förtryck. Redan under franska revolutionen slog man fast grundtesen ”allas likhet inför lagen”.
I en demokrati är det viktigt att den dömande makten är skild från den politiska. Den enskilde ska kunna hävda sin rätt gentemot staten och lagen måste gälla även för de styrande.

Värdighet/Säkerhet:
I en demokrati ska alla individer ha rätten att bli bemötta med respekt, och kunna röra sig fritt överallt. Ingen ska behöva känna sig hotad p.g.a. avvikande klädsel eller åsikter. Man ska slippa bli tvingad att ta avstånd från sina värderingar och att utsättas för kränkningar. Det finns en statlig ämbetsman, Diskrimineringsombudsmannen (DO), som ska se till att enskilda människor el. folkgrupper inte behandlas sämre p.g.a. tex. etnisk tillhörighet. DO ska bland annat se till att gällande rättsregler för diskriminering iakttas, och kartlägga behovet av ytterligare åtgärder mot etnisk diskriminering.

Solidaritet:
Solidaritet innebär att den starkare hjälper den svaga. Detta praktiseras mycket i Sverige tex. där vi ger ekonomiskt och socialt stöd till tex. handikappade, sjuka, gamla, barn osv.

Måste alla vara helt uppfyllda för att ett land ska betecknas som en demokrati?

– Nej. I en demokrati är det alltid majoriteten som fattar besluten, och minoriteten måste böja sig för detta beslut. Men majoriteten får aldrig fatta beslut som avskaffar demokratin, dvs. majoriteten får inte använda sin ställning till att förtrycka minoriteten. Detta innebär även att minoriteten måste kunna acceptera och respektera majoritetens beslut. Minoriteten har rätt att visa sitt ogillande gentemot ett demokratiskt beslut, men den får inte ta till olagliga metoder som våldsdemonstrationer och terrordåd.

4. Vilka är de två vanligaste valsystemen ?
Vilka är för- resp. nackdelarna med de två valsystemen ?

De två vanligaste valsystemen:

Majoritetsval:
Majoritetsval innebär att valkretsarna är lika många som platserna i parlamentet. Så den kandidaten
som får flest röster blir den som får flest platser i parlamentet. Detta valsystem tillämpas i bl.a. Finland, Storbritannien och USA.
Fördelar: Den kandidat som vinner har majoriteten på sin sida.
Nackdelar: De väljare som har röstat på en förlorande kandidat blir helt utan representation. Deras röster är i princip helt bortkastade. Detta kan leda till att folk känner sig omotiverade att rösta om deras röster inte är värda nåt om de röstar på fel parti.

Proportionella val:
Det proportionella valsystemet tillämpas i nästan alla demokratiska länder idag. Röstar man proportionellt innebär det att alla röster är lika mycket värda. Ett parti får motsvarande procent antal platser i parlamentet som det har fått röster i valet.
För/nackdelar: Jag är själv inte så insatt i politiken, men jag tycker att proportionella val verkar vara det mest demokratiska och rättvisa alternativet. Det är sant att majoriteten i en demokrati ska bestämma, men den ska även låta minoriteten komma till tals och kunna överväga deras åsikter. På det här sättet får alla vara med och säga till om något.


5. Åtminstone fyra av våra riksdagspartier i dag, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna har sina rötter i de klassiska ideologierna.
a) Sammanfatta kort de klassiska ideologierna.

De klassiska ideologierna:


 Liberalismen
 Konservatismen
 Socialismen

LIBERALISMEN:

Liberalismen kommer från ordet ”liber” som betyder fri. Ordet ”liberalism” användes för första gången i Spanien 1812. Senare, under 1840 talet, kom det att spridas som ett uttryck för en viss sorts politiska idéer . Man kan enklast definiera liberalismen som en frihetslära. En ideologi som står för att varje enskild individ har rätt att göra vad hon vill, så länge hon inte skadar någon annan.
I ett liberalt samhälle ska varje individ ha rätt till frihet, liv, egendom och rätt att göra motstånd mot förtryck. Den enes vinst får inte bli den andres förlust. Liberalismen förespråkar allmän rösträtt och jämnställdhet mellan könen.
De liberala partierna kan ofta delas upp i två olika sidor;
Den liberala delen: Förespråkar att samhället och individen ska klara sig utan inblandning av staten.
Den socialliberala delen: Accepterar statligt ingripande när det gäller att skydda utsatta minoritetsgrupper eller värden.

KONSERVATISMEN:

Konservatismen kommer från ordet ”konservare” som betyder ”bevara”. Ideologin konservatism kommer ursprungligen som ett motstånd mot den franska revolutionens idéer. I konservatismen ligger en ovilja att ändra på gamla invanda rutiner; exempelvis kan man se på det forna sovjetunionens ledare som konservativa då de var emot sovjetunionens upplösning. Man kan även se mina föräldrar som konservativa då de menar att jag måste växa upp långsamt, i små steg. Mina kära konservativa föräldrar är inte emot förändring, men de vill kunna kontrollera den.
Konservatismen accepterar faktumet att människors olikheter får ekonomiska och sociala konsekvenser. Konservatismen kan liksom liberalismen delas upp i olika grupper.
De socialkonservativa: Accepterar statliga ingripanden.
De nyliberala: Accepterar inte statligt ingripande.

SOCIALISMEN:

Begreppet socialism kommer från ordet ”sociales” vilket betyder ”sällskaplig”.
Jämnlikhet är väldigt viktigt i socialismen. Det är centralt att klasskillnader avlägsnas och att alla får möjlighet och utrymme till utveckling. Man strävar efter politisk, social och politisk jämnlikhet.

Ekonomisk: Genom att avskaffa inkomstskillnaderna.
Social: Genom allmänt tillträde till skolor samt ämbeten.
Politisk: Genom att alla maktskillnader i politiken ska tas bort.

Även Socialismen kan delas upp i två huvudfalanger, eller anhang.
Den demokratiska socialismen: Socialdemokratin som stegvis vill förbättra samhället genom reformer, dvs. förändring/nydaning av det gamla.
Den revolutionära socialismen: el. kommunismen, som snabbt vill förändra samhället och – om nödvändigt – inte drar sig för att använda våld el. tvång.

En gemensam åsikt som hela socialismen delar som målsättning är kontroll över produktion och produktionsmedel. De vill att de samlade ekonomiska resurserna ska tillhöra samhället.


b) Hur kan man spåra dessa ideologier i dagens politiska debatt? Välj minst två riksdagspartier. Studera några dagsaktuella ställningstaganden / ståndpunkter som partierna har. Härled (spåra) dessa till den ideologi som ligger till grund för partierna.


Socialdemokraterna:
Jag har studerat Socialdemokraternas hemsida på nätet, och jag har kommit fram till att socialdemokraterna är konservatismens direkta motsats. I Ingela Thaléns artiklar märks det tydligt att socialdemokraterna är socialistiska. De grundar sin politik på att hjälpa de svaga och ett mer jämnlikt samhälle.
”Om vi ska kunna utveckla välfärden i dagens, och morgondagens kunskapssamhälle kommer det ställa allt större krav på att det livslånga lärandet blir verklighet och att alla får del av ny kunskap…”
”Vi måste förändra vårat sätt att arbeta och ta tillvara den unga generationen. Öppna oss mot omvärlden och bli mer lyhörda – bli ett parti i människornas vardag – och förstå att demokrati inte är något färdigt paket eller system…”


Folkpartiet:
”Största möjliga lycka åt största möjliga antal människor”. Detta kända slagord myntades av Jeremy Bentham under 1700-talet, och gäller fortfarande som liberal grundvärdering.
När man tittar igenom olika artiklar och hemsidor om folkpartiet kan man spåra väldigt mycket av den här inställningen. Liberalerna tilltror varje enskild varelse stor politisk kompetens och de var tidigt sympatisörer av allmän rösträtt och jämnställdhet mellan könen.
I dessa citat, alla hämtade från folkpartiets officiella hemsida, kan man dra tydliga motsvarigheter mellan liberalismen och Folkpartiet. Folkpartiet har snappat upp nästan alla liberalismens grundtankar, och bildat ett parti som kämpar på folkets sida, i alla lägen.

”Idéer är till för att prövas. Man kan aldrig på förhand veta vilka idéer som håller, och vilka som inte fungerar. Därför måste alla som vill få chansen att pröva. Få skaffa sig den utbildning man vill, starta eget företag, göra en uppfinning. Ge människor chanser, frihet och ansvar så växer de med uppgifterna.”

”De flesta partier har tillkommit för att värna en viss grupps intressen. De har oftast fortfarande sitt starkaste stöd i dessa grupper. Folkpartiet tillkom på ett annat sätt. Det var människor ur olika samhällsklasser och med mycket olika bakgrund men som på annat sätt hade vissa idéer gemensamt. Vi som arbetar i folkpartiet i dag drivs av en gemensam övertygelse.”

”För att friheten skall gälla alla måste vi ha en politik som skapar rättvisa:
Män och kvinnor ska ha samma chanser
Stärk barnfamiljernas ekonomi.
Utbyggd barnomsorg med valfrihet.
Stöd åt de handikappade
Gamla och sjuka i långvården ska ha rätt till eget rum”

6. Ungefär 600 000 svenskar (knappt 10 % av antalet röstberättigade)
är medlemmar i något politiskt parti. Vid det senaste valet var valdeltagandet rekordlågt.
Vad tror Du det kan bero på att så få svenskar engagerar sig i politiken?
Skriv ett kort inlägg, där Du förklarar vad detta beror på. Argumentera också i inlägget för och emot ett politiskt engagemang.


POLITISKT ENGAGEMANG
Mina reflektioner

Sverige är ett välställt och framstående land. Större delen av befolkningen lever ett jämförelsevis bra liv. Som överallt i världen är det inte perfekt, och kommer aldrig heller att bli det, men i stort sett är Sverige ett välutvecklat och fungerande land.
Så varför då dessa chockerande valresultat? Varför detta bristande intresse och engagemang?
Jag talar av egen erfarenhet när jag säger att det är lätt att ta saker som rösträtt och jämnställdhet för givna. Den generation ungdomar som växer upp i Sverige idag har aldrig behövt slåss för sin frihet, eller sin rätt att bo kvar här. De har aldrig behövt smyga med sina åsikter. Svenska kvinnor blir inte könsstympade, eller bortgifta som unga.
Det är väldigt lätt att glömma att den rösträtt, som så många människor i Sverige helt sonika strunt...