Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga
variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption
Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer
på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner
som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande
World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell
polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi
emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk
bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används
denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index
nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.
Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring
till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet
på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex”
som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell
förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning
inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang
i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer
har någon effekt på korruptionsnivån.
Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende
inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa
frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda
att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för
kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati sam...
