Intentionen med det här arbetet är att fördjupa vår kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet är att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som går att finna i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har även undersökt läromedel i nämnda ämnen för att se vilket utrymme de lämnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen.Den metod som använts i arbetet tar sin utgångspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger på syftesrelaterade läsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger på in- respektive utläsningar för att belysa våra forskningsfrågor. Inläsning innebär att texten förstås på dess egna villkor i dess egna perspektiv. I utläsningen förskjuts perspektivet och förståelsen från inläsningen sätts i ett nytt perspektiv. Tolkningsmodellen används först till att studera vilka uttryck det finns för deliberativa samtal i olika styrdokument. Därefter undersöks vilket utrymme det finns för deliberativa samtal i läromedlen. I kemi består läromedlet av tre delar, temabok, teoribok samt lärarpärm. Åtta olika texter studeras ur detta läromedel. Texterna kommer från tre av temabokens kapitel och i samband med dessa studeras tillhörande avsnitt i teoriboken och två övningsuppgifter från lärarpärmen. I läromedlet för Mediekommunikation studeras tre kapitel. I båda läromedlen undersöks även de övningsuppgifter som hör till respektive avsnitt.Våra in- och utläsningar visar att Lpf 94 innehåller flera uttryck för deliberativa samtal, medan kursplanerna i både Kemi och Mediekommunikation saknar uttryck som kan bindas till det deliberativa samtalet. I läsningarna av läromedlen framkom det att texterna i Kemi i regel inte ger utrymme för deliberativa samtal, medan det motsatta är fallet med texterna i Mediekommunikation. Slutsatsen...