Sammanfattning
Uppsatsen är en fördjupning av en C-uppsats i ämnet pedagogiskt drama.
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur elever uppfattar ämnet samt att påvisa ämnets användbarhet i arbetet med värdegrunden i skolan.
Uppsatsens frågeställningar är:
- Vad uppfattar elever i åldrarna 11-14 att undervisningsämnet pedagogiskt drama är?
- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?
- Hur förhåller sig denna uppfattning till värdegrunden i skolan?
Metoden för arbetet är reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. Tillämpningen utgår från en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod där fokus ligger på den mening ett fenomen har för en grupp.
Vi utgår ifrån de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstärker dessa med verksamhetsteorin.
Under arbetets gång sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken påverkar arbets-sättet och utfallet. Denna process beskrivs ingående i uppsatsen.
Vi ställde frågor relaterade till det utvecklingsarbete som eleverna tidigare hade deltagit i. Vidare tillverkades en analysnyckel för att kunna göra elevernas utsagor till beskrivningskategorier. Detta utifrån texter som beskiver fenomenografi. Sedan letade vi efter kategorier med skilda sätt att erfara pedagogiskt drama. För att göra tolkningen mer reliabel analyserade vi materialet var för sig för att senare jämföra våra resultat. Slutligen nådde vi samförstånd i tolkningen.
Vi hittade icke-betonade och betonade kategorier och urskiljde fem normerande beskrivningskategorier; roligt, lär sig, känslor, trygghet och samarbete. Vi jämför vår uppfattning av vad pedagogiskt drama har för mål med elevernas uppfattning av vad pedagogiskt drama är, genom de normerande beskrivningskategorierna. Något tillspetsat uttrycker eleverna att pedagogiskt drama hjälper dem att stå ut under resten av skol-arbetet.
Resultatet visar också att den modell av vad pedagogiskt drama är som lyfts i början av uppsatsen; tanke och känsla/handling finns i elevernas svar som reflektion, lär sig om känslor, kreativitet respektive kul, trygghet och samarbete. En viktig aspekt för eleverna har varit att pedagogiskt drama har hjälpt dem att koncentrera sig på andra lektioner samt att de gett och fått energi under lektionerna. ”När man gör roliga lekar så får man liksom upp energi och då blir det liksom lättare sen”. (ie. 3).
Den dramapedagogiska ansatsen märks i elevernas uppfattning av vad pedagogiskt drama är och den demokratiska fostransansatsen finns tydligt i deras svar. De nämner bl.a. att om man inte brukar vara utanför vet man inte hur det känns och sådana känslor har de prövat i pedagogiskt drama.
Intervjuerna med eleverna visar också att eleverna själva är experter på sin socio-kulturella miljö och att de rollspel som de arbetar fram utifrån sina egna tankar och erfarenheter blir både meningsfulla och realistiska. Eleverna uppfattar att pedagogiskt drama ger dem stor möjlighet till delaktighet och att alla får komma till tals. De ger uttryck för att det fanns en respektfull stämning på lektionerna och att de fick växa med uppgifterna. Detta stämmer vä...
