How is the distribution of the epiphytic lichen Usnea longissima affected by forest structure and logging history within stands? :

1874 visningar
uppladdat: 2008-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
The boreal forests of Sweden have gone through radical changes during the last c. 100 years due to human activities. Many species, dependent on undisturbed forests with long canopy continuity and old-growth characteristics, are threatened today due to the loss of these habitats. Consequently, there is an urgent need to increase the understanding of these species ecology and habitat demands, so that the right type of habitats can be protected and in quantities enough to support sustainable populations. Studies of the forest history can give enhanced insights into a species habitat demands that might not be possible to learn by simply observing the present forest structure where the species occur. The overall aim of this study was to analyse how the distribution of the old-growth dependent epiphytic lichen Usnea longissima Ash. is related to past and present forest structures and logging history in two separate forest stands, both with high occurrence of this lichen. Field studies of the present occurrence of U. longissima, the forest structure and traces of past forestry were complemented with aerial photograph interpretations of changes in the forest structure during a 50 year period. Analysis of correlations between the occurrence of U. longissima and different stand variables were made at sample plot level and in addition, differences between sub areas, with different abundance of the lichen, were analysed at each study site. The studied forest stands differed in many aspects and both had gone through large changes during the last 50 years due to earlier logging events. At one of the study sites, U. longissima mainly occurred in patches that did not have too high canopy closure and timber volume and with minor effects of logging. At the other site, located on a mountain, the occurrence of U. longissima was highest in patches that were not too open and where the changes in canopy cover and tree species composition had been small. U. longissima was found in patches with rather different forest structure and therefore it is likely that the variations in microclimate, rather than the forest structure per se, is of decisive importance for the distribution of the lichen within a forest stand. This study shows that U. longissima can occur in high numbers in forest stands that has gone through relatively large changes, but also that the highest abundance of the lichen often is found in less disturbed patches. Therefore, the results suggest that forests where U. longissima occur can be managed by careful selective logging as long as the old-growth structures with an open, but not too open canopy are preserved – allowing for enough light, but preserving the air humidity and the shelter from wind. Keywords: Usnea longissima, epiphytic lichen, forest history, stand structure, canopy openness. Sammanfattning Sveriges boreala skogar har genomgått stora förändringar på grund av mänskliga aktiviteter under det senaste ca 100 åren. Många arter, vilka är beroende av skogar med lång trädkontinuitet och gammelskogskaraktärer, är idag hotade på grund av förlusten av dessa habitat. Därför finns det ett stort behov av att öka förståelsen för dessa arters ekologi och habitatkrav, så att rätt typ av habitat kan skyddas i tillräckligt stor utsträckning för att upprätthålla livskraftiga populationer. Skogshistoriska studier kan ge ökad insikt i en arts habitatkrav som kanske inte är möjlig att uppnå endast genom att studera den nuvarande skogsstrukturen där arten förekommer. Det övergripande målet med den här studien var att analysera hur utbredningen av den epifytiska gammelskogslaven långskägg (Usnea longissima Ash.) är relaterad till tidigare och nuvarande skogsstruktur och huggningshistorik i två separata skogsbestånd, båda med rikliga förekomster av laven. Fältstudier av den nuvarande utbredningen av långskägg, skogsstrukturen och spår av skogsbruk komplimenterades med flygbildstolkningar av hur skogsstrukturen förändrats under en 50-årsperiod. Analyser av sambanden mellan långskäggsförekomsten och olika beståndsvariabler gjordes på provytenivå och dessutom analyserades skillnader mellan delområden med olika frekvens av träd med långskägg på vartdera studieområde. De studerade skogsbestånden skilde sig åt i flera avseenden och båda hade genomgått stora förändringar under de senaste 50 åren på grund av tidigare huggningar. I ett av studieområdena förekom långskägg främst på platser som inte hade för hög slutenhet och volym och som endast i mindre omfattning var påverkade av skogsbruk. I det andra studieområdet, vilket utgjordes av en bergssluttning, fanns de rikligaste långskäggsförekomsterna på platser som inte hade för öppen skogstruktur och där förändringar av slutenheten och trädslagssammansättningen endast hade varit små. Långskägg påträffades på platser med relativt olika skogsstruktur och det är därför möjligt att det är variationerna i mikroklimatet, snarare än skogsstrukturen i sig, som är a...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: How is the distribution of the epiphytic lichen Usnea longissima affected by forest structure and logging history within stands? :

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-01]   How is the distribution of the epiphytic lichen Usnea longissima affected by forest structure and logging history within stands? :
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=12247 [2024-06-14]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×