Energi i norden

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Energi i Norden

Sverige: 40% av energin vi förbrukar i Sverige går till industri och lika mycket går till hushåll, jordbruk, sjukhus, skolor, handel, gatu och vägbelysning m.m. 17% går till transporter (bilar, bussar, järnvägar m.m.).

70% av energi behovet i Sverige kommer från olja som vi importerar bland annat från mellanöstern, oljan går till motorbränsle, värme och elkraftproduktion. Ungefär hälften av elproduktionen kommer från kärnkraft, 45 % kommer från vattenkraft och 5% kommer från bland annat olja, naturgas och kol. Vi importerar också gas från Danmark. Dessutom har Sverige energireserver som man kan förbruka i framtiden, bland annat de uranhaltiga bergen i Västergötland.

Norge: Vattenkrafttillgångar i Norge räcker till all elförsörjning, och de har den högsta elförbrukningen per person i världen. 1963 började Norge borra efter olja och gas, och 1970 visste man att oljefyndigheterna var stora. De började genast satsa stort på oljeutvinning och idag är Norge ett av de få länder som kan exportera energi. De exporterar bland annat olja till Sverige och Statoil är ett norskt oljebolag som är väldigt känt här. Norge bryter även mindre mängder kol på Spetsbergen.

Island: Island har tillgång till så kallad jordvärme från varma källor, stor del av bostads uppvärmningen kommer från varma källor. De har vatten kraft så det räcker till elenergi men måste importera olja bland annat för att den stora fiskeflottan ska hållas igång. Hälften av energibehovet kommer ifrån oljeimport.

Finland: Eftersom de inte har någon kol, olja eller gas, så måste de importera det från Ryssland. Ungefär 50% av Finlands energibehov kommer ifrån kol, olja och naturgas.
De har lite vattenkraft som bara räcker till cirka 20% av elbehovet, därför har de byggt två kärnkraftverk utanför Helsingfors och Åbo. Kärnkraften räcker till 30% av elkraften resten kommer bland annat ifrån kol och torv. Finland använder också mycket torv och ved inom industrin och till bränsle för fjärrvärmeverk.

Danmark: Det finns ingen vattenkraft i Danmark, elkraften kommer istället ifrån olje- och kolkraftverk och 12% kommer ifrån vindkraft. Efter oljekrisen 1970 har Danmark gått över mer och mer till att använda kol eftersom det är billigare. De har också egna oljefält ute i Nordsjön, som pumpar in gas in till landet, ledningarna fortsätter till Sverige som importerar gas från Danmark.










Energi förr, nu och i framtiden
Förr använde man muskelkraft, dragdjur, väderkvarnar, vattenhjul, ved och träkol för att få energi. Jorden, vinden, vattnet och skogen gav oftast det man behövde, den energin förnyades hela tiden, då var det balans mellan tillväxt och förbrukning .
För ungefär 200 år sedan bröts jämvikten. Man började bygga fabriker och städer, och de behövde råvaror och energi. Då började man utnyttja energikällor som lagrats i flera miljoner år, men som inte förnyades i samma takt som man använde de. Under många årtionden använde man mest kolet, men under de senaste decennierna så har vi mest använt olja och gas. Den största delen av energiproduktionen kommer just nu från kol, olja, naturgas och vattenkraft.
I framtiden tror jag till exempel att fler kommer kunna ha råd att köpa bilar och liknande, då kommer också koldioxidutsläppen öka, och vi kommer behöva börja göra bilar som går på elektricitet. Jag tror också att man kommer börja använda vindkraft och solens energi mer, eftersom de inte ger några föroreningar.

Barsebäck Kraft AB
1999 stängdes en av Barsebäcks reaktorer, den andra är fortfarande i drift sedan 1977.
En reaktor producerar cirka 4,5 TWh ett normalår, det motsvarar ungefär 30% av hela Skånes elbehov. Barsebäck har 355 anställda.
Det Barsebäck betyder för orten, tror jag är att det kan kännas otryggt att bo i närheten ifall att det händer en olycka i reaktorn, och de flesta anställda bor antagligen i närheten så om man skulle lägga ner Barsebäck skulle nog arbetslösheten bli hög i det området.

Så här fungerar ett kärnkraftverk:
I reaktorn finns uranbränsle och vatten (1.). Där klyver man uran atomer, då frigörs det energi som värmer det omgivande vattnet(2.). Då börjar vattnet koka och vattnet bli till ånga(3.). Ångan leds sedan vidare till turbinen (4.) där den träffar turbinens kolvar med hög hastighet, turbinaxeln roterar med 3.000 varv per minut (5.). Turbinen driver generatorn som producerar elektriciteten (6.). Elen leds vidare via kraftledningar till de olik...