Bensbyn och Ersnäs är traditionellt två mycket snarlika mindre
jordbruksbygder belägna inom det som idag utgör Luleå Kommun. Bägge byar
har en lång historia av bosättning i området med anor i båda fall ända
tillbaka till 1300-talet e.kr. I båda fallen har jordbruket varit den
dominerande näringen under många sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet
framträdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I
Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den
dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i Ersnäs framträdde som
det starkaste politiska partiet i bygden. Då båda dessa två partier kan ses
som delar i den starkt politiserade period som var det svenska folkhemmets
intensivaste uppbyggnadsfas handlar det likafullt om två partier med mycket
olika politiska och ideologiska utgångspunkter. I uppsatsen söks således
svar på frågan hur det kommer sig att dessa två byar utanför Luleå Stad som
till ytan sett är så snarlika genomlever en mycket olikartad partipolitisk
utveckling under perioden 1942 till 1959. För att besvara denna
grundläggande frågestallning, som varit utgångspunkt for undersökningen,
har författaren granskat tillgängligt arkivmaterial i form av bevarade
protokoll och andra möteshandlingar relevanta för undersökningen.
Genomgången av detta relativt stora antal primärkällor analyserat ur en
marxistisk sociologisk synvinkel har visat att den mest centrala variabeln
bakom de två byarnas skilda politiska utveckling under
undersökningsperioden har varit byarnas olikartade geografiska belägenhet.
Då Bensbyn ligger geografiskt sett i relativt nära anslutning till den
under perioden starkt expansiva industriella utvecklingen i Luleå Stad med
omedelbar omnejd ligger Ersnäs sämre till i detta hänseende utan en
naturlig koppling till Luleå Stad på samma sätt som varit fallet för
Bensbyn. Detta har lett till att en stor del av den arbetsföra befolkningen
i Bensbyn helt eller delvis under undersökningsperioden övergivit
jordbruket till förmån för olika former av anställningar inne i Luleå Stad,
inte minst inom den för tiden framväxande industriella sektorn. Det
motsatta har varit fallet för Ersnäs del då en majoritet stannade kvar inom
jordbruksnäringen och relativt få fick en arbetsmässig koppling till
industrin. Då den socialdemokratiska retoriken tillika de politiska frågor
so...
