Syftet med uppsatsen är att se hur Aftonbladets rapportering om Olof Palme
och Anna Lindh mordet skiljer sig åt. För att uppnå syftet är uppsatsens
frågeställningar:
Hur skriver Aftonbladet om mördarna 1986 respektive 2003?
Hur beskrivs morden 1986 och 2003?
Hur ser Aftonbladets nyhetsvärdering ut 1986 respektive 2003?
Hur är dramaturgin uppbyggd 1986 respektive 2003?
Hur skriver Aftonbladet om de misstänkta personerna 1986 respektive 2003?
Hur skriver Aftonbladet om de anhöriga 1986 respektive 2003?
Hur skriver Aftonbladet om polisarbetet 1986 respektive 2003?
Hur förklarar Aftonbladet att mordet kunde ske 1986 respektive 2003?
Hur förklarar Aftonbladet sin rapportering 1986 respektive 2003?
Hur skriver Aftonbladet om Olof Palme och Anna Lindh?
Vi exemplifierade Aftonbladets journalistik genom en kvalitativ studie med
textanalyser på artiklar om mordet på Olof Palme och Anna Lindh. Vi antog
att det skulle vara en skillnad i rapporteringen eftersom medierna
genomgått stora förändringar under de år som skiljde morden åt. Vi
valde två lika händelser för att lättare kunna urskilja förändringar och
likheter. En fallstudie låg till grund för uppsatsen eftersom en sådan
studie anses vara lämplig när forskaren vill förklara, förstå eller
beskriva stora företeelser som inte är enkla att undersöka med en annan
metodik. Vi gjorde en kvalitativ textanalys på de artiklar som var
publicerade under de tre första veckorna efter morden. Syftet med
kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än
den fragmentiserad kunskap som ofta fås vid kvantitativa undersökningar. Vi
sammanfattade artiklarna och lät citat exemplifiera de olika temana som
återkom i texterna. Genom att jämföra texterna kunde vi se förändringarna
inom Aftonbladets journalistik. På grund av tidsskäl gick det inte att göra
en textanalys på den totala mängden artiklar som skrevs under de två
dåden. Men rapporteringen hann gå igenom flera skeenden på tre veckor som
kunde ge en bild av helheten. Avgränsningen var att analysera
nyhetsartiklar och till vis del löpsedlar eftersom det är
nyhetsjournalistikens förändring vi ville analysera. Den största skillnaden
i rapporteringen 1986 och 2003 var att sensationsjournalistiken var mer
utbredd 2003. Efter Anna Lindh mordet fick Aftonbladets läsare detaljerade
uppgifter om de olika misstänkta mördarna. 1986 var journalistiken mer
restriktiv och av refererande karaktär. Slutsatsen blev att kvällspressen
ständigt har ett vinstkrav på sin rapportering, det kravet kommer
från den förändrade mediemarknaden. Allt fler aktörer agerar på marknaden
och det leder till att publiken har fått flera valmöjligheter. Publiken
tycks efterfråga mer sex, skvaller och brott i kvällspressen, det speglade
Aftonbladets innehåll då de drevs av ett vinstintresse. Eftersom
kvällstidningarna måste sälja lösnummer varje dag präglar det deras sätt
att skildra verkligheten. Medierna är tvingade att fokusera på sin
framställning, de hotas ständigt av att konsumenten ska välja
ett annat medium. Det leder till att kvällspressen i många fall prioriterar
det märkliga och ovanliga framför det vardagliga. Det kunde vi se i vår
undersökning genom att Aftonbladet 2003 prioriterade privata och avslöjande
detaljer ur de misstänkta mördares liv. En annan skillnad mellan 1986 och
2003 års rapportering var hur Aftonbladet använde sig av dramaturgi.
Materialet från 2003 var mer tillspetsat och journalisterna gjorde djärva
beskrivningar. 2003 använde sig journalisterna av olika vittnen och
personer som gav en verklighetskänsla i texterna, detta användes också 1986
men inte i lika stor utsträckning som 2003. Det berodde dels på det ökade
vinstkravet och dels på hur journalisterna använde olika källor. I
undersökningen har vi kunnat se att professionaliseringen av yrket har
påverkat journalistiken i Aftonbladet. Fram till 1960-talets mitt hade den
speglande och rapporterande journalistiken präglat medierna. Det
kom successivt att ersättas eller kompletteras av en granskande och kritisk
yrkesattityd. Den här utvecklingen gick att se i vårt material från 1986.
Journalistiken var på väg att professionaliseras, journalisterna var till
en viss del kritiska till uppgifterna från till exempel vittnesmålen. 2003
var journalisterna däremot inte refererande, de var kritiska till bland
annat psykvården. Men de hade förlorat sitt kritiska förhållande till
källor, 2003 var det vanligast med någon form av anonym
källa. För att uppnå en fullgod professionalisering krävs ett kritiskt
förhållningssätt till källorna. Förhållningssättet till källorna har
påverkats av Aftonbladets vinstkrav. Det finns skillnader i det etiska
förhållningssättet 1986 respektive 2003. Vinstintresset har kommit
att motverka den etiska diskussionen i Af...
