I och med att bokföringslagen ändrades kom alltfler ideella föreningar och stiftelser att omfattas av bokföringsskyldigheten. Lagen i sig har dock inte ändrats eller anpassats för dessa typer av organisationer vars verksamhet på många sätt skiljer sig från vinstdrivande företag. Ideella organisationer, i synnerhet biståndsorganisationer som vår studie är inriktad på, saknar ett vinstsyfte varpå begreppet resultat inte har någon större betydelse. Egentligen visar denna typ av organisationer ett bättre resultat om resultatposten i resultaträkningen dvs. årets vinst, är negativ i motsats till ett vinstdrivande företag. Detta innebär att även om dessa föreningar följer lagens alla led är det svårt för dem att genom den ekonomiska informationen uppfylla redovisningens grundprincip; att genom redovisningen förmedla en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Detta utgör också den grundläggande problematiken i vår uppsats. Vår studie syftar till att beskriva problematiken kring bedömning av prestationer och presentationen av denna i årsredovisningen för tre svenska biståndsorganisationer, samt att ge konkreta förslag på hur biståndsorganisationer skulle kunna förbättra och utveckla detta. De tre biståndsorganisationer som vi har studerat är: Rädda Barnen, Röda Korset och Caritas. Med hjälp av en fallstudie som till stor del baserats på intervjuer närmade vi oss problematiken inom respektive organisation. Vi har även intervjuat en sakkunnig revisor som bidragit med sin syn på problemet. I uppsatsens teoretiska och praktiska referensram presenteras olika ansatser för att mäta prestationer och måluppfyllelse för icke vinstdrivande organisationer. I syfte att utvärdera verksamhetens prestationer får dessa organisationer använda sig av andra mått såsom effektivitet, produktivitet och hushållning. Det finns även utarbetade ramverk bestående av olika indikatorer som hjälper dessa organisationer att mäta och utvärdera sina prestationer. Övriga hjälpmedel som presenteras är balanserade styrkort och benchmarking. Genom att analysera det empiriska materialet kopplat till den teoretiska och praktiska referensramen kunde vi dra slutsatsen att svårigheten inte ligger i att presentera resultatet utan i att bedöma det. Organisationer måste använda sig av andra mätinstrument som visar på i vilken utsträckning de har uppfyllt de i förväg formulerade målen. Vi argumenterar i slutsatsen att biståndsorganisationer genomgående måste ha en tydlig strategi för hela verksamheten. Strategin som är en förutsättning vid användandet av balanserade styrkort ska även fungera som bedömningskriterier av det utförda arbetet. Inom varje enskilt projekt eller program bör mål specificeras för att underlätta för utvärdering och bedömning. Utvärderingar i sin tur anser vi ska göras dels efter ett projekts slut samt efter några år för att bedöma om insatsen gett ett varaktigt resultat och om organisationen i fråga därmed uppfyller verksamhetens mål. För att biståndsorganisationer ska kunna presentera sitt verksamhetsresultat föreslår vi ett krav på en verksamhetsrapport innehållande en detaljerad redovisning över det gångna årets resursanskaffning och resursåtgång. Det egna förslaget består i att i denna visa på hur intäkterna har samlats in och hur de har fördelats, vilka målen med verksamheten och de olika projekten är, hur kostnaderna har fördelats och hur effektivt de har använts samt annan information som ...
