Motivation i skolan- Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Abstrakt Närwall C. (2008). Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. För att få svar på syftet har studien använt sig av två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkäter. I den första enkäten tillfrågades endast högpresterande elever på en gymnasieskola gällande sina studier och hur fritiden ser ut. För att få underlag till att göra en jämförelse mellan resultaten för de högpresterande elevernas och andra, för att sedan undersöka om det skiljer sig, gjordes en andra enkät som vände sig till elever oavsett betyg och prestationer i skolan. För att ytterligare få en djupare förståelse och vidare bild av situationen gjordes fyra intervjuer med elever på gymnasiet. Till detta har forskning gjorts utifrån passande litteratur och tidigare forskning som gjorts. Tidigare forskningar i ämnet har visat att när människan är intresserad av någonting så mår den och presterar den bättre. Emotionen det vill säga när intresset finns, gör att uppgiften blir lustfylld och intressant så att eleven fängslas i det den gör. (Isaksson & Reinhardt, 2006) Vidare så har man i en annan forskning kommit fram till att motivationen som används vid andra aktiviteter, spelar in för motivation till skolan. Man handlar utifrån sina erfarenheter från olika situationer som man befunnit sig i och använder den motivation som krävs just då.(Skaalvik & Skaalvik, 2005) Resultaten från enkäterna har visat att merparten av de högpresterande eleverna är aktiva på sin fritid i någon idrottsförening och tränar tre eller mer än tre gånger per vecka. Samtidigt som de anser sig behöva planera studierna tycker de inte att det råder någon tidsbrist för att hinna med skolarbetet. Jämförelsevis kan man notera att även de elever som inte är högpresterande anser sig ha tid till läxläsning och att planering inte behövs för att hinna med. Mitt resultat visar att de elever som aktiverar sig i en föreningsverksamhet lär sig många bra och nyttiga kunskaper som till exempel kollektiv anpassning, kommunikativ anpassning och självutveckling som de kan ta med sig dels till skolan, men även som en mognadsprocess inför vuxenlivet och framt...