Skolans demokratiundervisning: en studie av gymnasieelevers förutsättningar och möjligheter att lära sig det demokratiska systemet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syftet med studien var att undersöka förutsättningarna och hur väl några elever i gymnasieskolan uppfattar att de lärt sig det demokratiska systemet med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna får i gymnasieskolan att uppnå kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda på vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer på en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lärare som hade undervisat dessa klasser i kursen Samhällskunskap A intervjuades samt två elever från vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund är ett resultat av litteraturstudier. Resultatet av studien visade att en majoritet av eleverna i de klasser som studien innefattar ansåg att de hade kunskaper om det demokratiska systemet. Undervisningen om det demokratiska systemet var prioriterat av samtliga lärare som intervjuades. Demokratiundervisningen tog upp en tredjedel av undervisningstiden i kursen Samhällskunskap A. Två av de intervjuade lärarna ansåg att det inte fanns några särskilda resurser riktade mot demokratiundervisningen på gymnasiet. De syftade då främst på ekonomiska resurser. Den tredje läraren ansåg att det fanns gott om resurser till undervisningen om det demokratiska systemet. Denna lärare syftade bland annat på att använda regeringes hemsida som verktyg i undervisningen. I undervisningen som de tre lärarna har bedrivit har Sveriges statsskick, partiväsendet, EU och ideologierna varit prioriterade för att ge eleverna en grundläggande förståelse om det demokratiska systemet. Det som eleverna nämnde som svårigheter med att...