Kan vi bestämma våran barndom och våra föräldrar? - Ventilering av Sartres påstående

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag skulle påstå att vi kan göra det! Inte bokstavligen talat, som du oxå påpekar i frågan, men vi kan välja våra målsättningar, riktningar med livet. Modernt kallat "idoler". Bara för att min far är snickare och min mor är hemmafru så kan jag ju se fram emot livet som min grannkompis far som är svarvare. Jag skulle i sammanhanget kalla dessa "föräldrarna" som våra satta mål i livet. Väljer barndom kan vi göra utefter vad vi väljer att minnas av den. Om jag idag är en handelsman och inte trivs att tänka på mina år i livet som bondpojke men istället tänka på de åren som jag fick sitta extrakassör åt fars nystartade bolag så kan det gå så långt att jag rent av förtränger minnena som bondpojke helt och hållet. Vi bestämmer själv vad våran individuella existens ska bestå av, i den grad att samhället står öppet. Vill jag utbilda mig? Vill jag ha kompisar? Vill jag vara ensam? Vill jag tycka om en sak och inte en annan.