Fackförbund

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Inledning

Praouppgiften för årskurs 9 blev omöjlighetsförklarad av mig, vid det första ögonblicket. Efter en närmare granskning blev den mer och mer intressant.
Innan jag började min praovecka gick jag in på LOs hemsida så att jag hade lite att stå på när jag ställde mina frågor, det hjälpte mig otroligt mycket. När jag sedan skulle börja med skrivdelen så kände jag mig otroligt motiverad.
Detta arbete skall innefatta bland annat vilka avtal min praoplats har med deras fackförbund, hur företags ekonomi påverkar de anställdas löner och samhället och om fackföreningar. Mycket nöje.


2. Lönebestämmelser

Jag har tillbringat min praotid, en vecka, på klädkedjan Lindex, i Uddevalla. Bilden jag har fått av Lindex, som företag, är att de är otroligt måna om att det skall vara rätt för de anställda. Är det någon anställd som känner eller är orättvist behandlad så löser Lindex så att den specifika arbetaren känner sig rättvist behandlad.
De anställdas lön bestäms enligt kollektiv avtal mellan arbetsgivaren och Handels, som är Lindex fackförbund.
Lindex löner är aningen högre än vad avtalet säger, eftersom att de har ett eget löne system. Systemet är som följer: Blir man anställd i en Lindex butik och inte har någon erfarenhet av arbete i affär så får man lönen som är anpassad för en ”nollårserfarare”. Lönen byggs sedan på efter varje år dels med år på företaget, men även med år i yrket. De två nämnda faktorerna bestämmer vilken lön de anställda ska få.
Den årliga höjningen är ett resultat av förhandlingar mellan fackförbunden och arbetsgivarna. Som man kan utläsa ovan så är det omöjligt för en arbetsgivare att sätta hur låg lön som helst, eftersom att avtalet mellan facket och arbetsgivaren visar den lägsta lön som existerar för en arbetare som ingår i fackförbundet Handels.

1
De anställda vet att lönen höjs med ett antal kronor varje år. Om man inte får rätt lön kan facket hjälpa till att förhandla med arbetsgivaren.
Vill arbetsgivaren, som oftast är butikschef, sätta högre lön på sina anställda än vad beslutet säger måste hon/han rådslå med exempelvis regionchefen.
Om den anställda inte är nöjd med lönen som satts enligt avtal, årserfarenhet och år på företaget. Finns det två utvägar. Den anställda slutar på sitt arbete eller så jobbar hon/han kvar med sin lön. Är det så att arbetsgivaren inte följer avtalet går facket in och förhandlar till de anställdas fördel.


3. Ett företags ekonomi

För mig är det ganska självklart att ett företags ekonomiska situation påverkar de anställdas löner. Självklart kan man inte sätta lägre lön än vad avtalet mellan företagets fackförbund och företaget förtäljer. Då är det kanske så att de anställda inte får några extra förmåner så som rabatt när de köper saker som företaget producerar eller hyr stugor som företaget äger. Jag vet att de här förmånerna är ett skapat behov, men det är en fördel för de anställda om de får chans till de förmånerna, som i regel de flesta företag har. De här förmånerna är ett sätt att kompensera lägre timlön, i kronor och ören. Arbetsmiljön på företaget är viktig och möjligheten att förändra den. Möjligheterna till vidareutveckling är ytterligare en.
Självklart påverkas även samhället av att det finns företag som inte har en så bra ekonomisk situation. För om alla företag skulle ha en dålig ekonomi så skulle även samhällets ekonomi bli sämre. Alla företag vill effektivisera. Samma arbete skall bli gjort av färre anställda. Då varslar företaget oftast arbetare så att arbetsplatsen har minsta möjliga arbetsstyrka. Detta sker efter förhandlingar, även här med facket. Förhandlingarna kallas MBL. När ett företag har fått igenom sina nedskärningar sker uppsägning av personalen efter turordning (sist in först ut). När folk i samhället blir arbetslösa och får sämre köpkraft. Gör i sin tur att marknadens ekonomi blir sämre, eftersom att hushållen inte kan köpa samma mängd varor eller tjänster som det gjorde innan, när de hade större inkomst.
Detta gör att landets utveckling går långsammare och långsammare. Fabrikerna har inte avsättning för samma mängd varor eller tjänster som de hade innan när det fanns en stor efterfrågan.
2
Jag anser att de anställdas löner skall sättas efter kompetens och det ansvar som yrket innebär, inte efter att företaget har en god ekonomisk situation. Enligt min åsikt så kan inte alla få tillräckligt hög lön för att de skall bli nöjda. En städare/städerska kan inte ha samma lön som en advokat. Jag anser att det finns ett fel i den lönemodellen, eftersom att en städare/städerska gör lika mycket nytta som en advokat.
Jag förstår även att en advokat ”har rätt” till en högre lön, eftersom att hon/han har utbildat sig längre än vad en städare/städerska har gjort. Jag anser ändå att om man skulle sätta lön efter hur mycket nytta man gör, i samhället, så skulle lönerna vara likvärdiga. Jag anser att det viktigaste är att det finns möjligheter att utvecklas och få mer ansvar inom yrket och därigenom få en högre lön. Om lönenivån skulle vara avsevärt mycket högre än vad den är idag så skulle Sverige inte styras av en röd/grön regering. Då skulle vi antagligen inte ha dagens välfärdspolitik. Alla skulle kunna betala sina läkarbesök, sin skolgång, sin äldreomsorg, sin bostad och allt annat som välfärdspolitiken inkluderar. Det skulle då medföra en utslagning bland exempelvis invandrare och arbetslösa. Vi skulle då inte ha möjlighet att betala ut bidrag så som: Socialbidrag, bostadsbidrag, barnbidrag och studiebidrag. För är regeringen borgerlig så skall Sveriges medborgare inte betala lika mycket skatt som vi gör nu.

Lindex är ett företag som, jag anser, fungerar bra i samhället. De anställda får en aning högre lön än vad beslutet, mellan Handels och Arbetsgivaren, förtäljer. Deras löner byggs på varje år, efter kompetensen för yrket och år på företaget, vilket gör att det blir ett sammansvetsat arbetslag. På Lindex är de stolta över sitt företag. Det gör att man som kund får ett bra bemötande, omsättningen ökar tack vare att folk handlar på orten, kommunerna får bättre ekonomi och på så sätt får samhället bättre ekonomi. Om alla företag kunde fungera som Lindex, tror jag, att konkurserna skulle minska och på så sätt skulle Sveriges ekonomi bli bättre.


4. Fackförbunden

90 procent av de Svenska medborgarna, som är arbetare, är anslutna till ett fackförbund. Fackförbunden är till för att förbättra arbetsvillkoren (löner, arbetstider, försäkringar och arbetsmiljön).


3
I 1700-talets Storbritannien uppstod den fackliga rörelsen som en konsekvens av industrialismens genombrott. 160 år senare, 1860, fortsatte utvecklingen i Tyskland och ännu något senare i de nordiska länderna och i Frankrike. Vid 1800-talets slut började den fackliga rörelsen mer och mer likna organiserade massrörelser detta med hjälp av arbetarrörelsens politiska medvetenhet.
1898 fick Sverige en Landsorganisation, LO. Kvinnorna kände sig utanför och år 1902 grundades Kvinnornas fackförbund, i Stockholm, detta under ledning av socialdemokraterna och sömmerskorna Anna Sterky och Signe Vessman. Kvinnliga fackförbund bildades även i andra länder och i Danmark kan man fortfarande hitta ett stort kvinnligt fackförbund.

Fackförbundens roll är att tillvarata medlemmarnas intresse. Andra slutsatser om fackförbunden är:
· ”Facket har inga inträdeskrav utan är öppet för alla som ingår i den grupp som man företräder. Man har i förhållande till stat och kommun en oberoende ställning och bestämmer själv om sin egen verksamhet. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, och man är inte affärsdrivande eller har något vinstintresse i verksamheten”.
· ”Fackföreningsrörelsen arbetar på lång sikt och har själv kontinuitet i tiden. Man är samlad kring en gemensam ideologi- en utvecklad idé om hur samhället bör utvecklas. Det framgår både av stadgarnas målparagraf och av de olika programskrifter som har antagits av LOs kongresser. Utifrån de beslut som har fattats försöker man att bilda opinion- här ingår både att motsätta sig det som man tycker är fel och kräva de förändringar som man anser vara motiverade”.
· ”Den fackliga rörelsen har en oerhört väl uppbyggd lokal verksamhet- och alltså stor geografisk spridning. Bara inom LO finns drygt 12 000 klubbar eller sektioner”.
· ”Den fackliga rörelsen har mycket stor anslutning bland de grupper som den företräder, och organisationsgraden har ökat särskilt bland kvinnorna. Det fackliga medlemskapet är frivilligt- myndiga vuxna medborgare har valt att bli medlemmar i facket. De fackliga organisationerna omfattar med sina nästan 4 miljoner medlemmar en stor del av folket”.
· ”Antalet förtroendevalda inom fackförbund anslutna till LO, TCO eller SACO uppgår till ungefär 485 000 och det sammanlagda antalet förtroendeuppdrag till 640 000. Kvinnor och invandrare är underrepresenterade bland de förtroendevalda, men många fler är beredda att åta sig fackliga uppdrag”.

4

· ”Mer än 1,3 miljon fackligt organiserade medlemmar har deltagit i minst ett fackligt möte under det senaste året, och 750 000 av dessa har också yttrat sig. Det genomsnittliga antalet fackliga möten per deltagare uppgår till ungefär 2,5. Direktkontakter mellan förtroendevalda och medlemmarna har oerhört stor omfattning. Mer än 70 procent av alla medlemmar i LO, TCO eller SACO har haft direktkontakt med sina förtroendevalda under de
senaste åren och något över 50 procent bara under det senaste året. Det innebär i absoluta tal sammanlagt en bra bit över 2 miljoner medlemmar under de senaste åren och mer än 1,5 miljoner bara under det senaste året. Kunskaperna om de förtroendevalda är goda. Men var fjärde anställda har varken deltagit i fackligt möte eller haft direktkontakt med fackligt förtroendevald under det senaste året- och alltså inte utnyttjat någon av dessa båda kanaler till påverkan eller information. Ungdomar går inte alls på fackliga möten i samma utsträckning som de äldre. Men har förhållandevis oftare än andra direktkontakter med fackligt förtroendevalda”.
· ”Förtroendevalda och vanliga medlemmar har samma uppfattning om vilka områden som ska prioriteras i det fackliga arbetet, men engagemanget är i några frågor olika starkt. Som exempel kan nämnas fackligt samarbete i Europa, där de fackligt aktiva tycks ligga något före de vanliga medlemmarna. Det kommer mycket tydliga signaler från medlemmarna om att facket mycket hårdare än hittills måste arbeta med frågor om kompetensutveckling i jobben. De förtroendevalda i det lokala facket åtnjuter stort förtroende bland medlemmarna- de anställda tycker att de fackligt förtroendevalda sköter sitt arbete på ett bra sätt. Förtroendet kommer också till uttryck i att många vill att den fackliga organisationen ska ha mer att säga till om på arbetsplatsen, medan mycket få vill ge facket mindre inflytande”.
· Utbildning, folkbildning och kultur är viktiga delar i det fackliga arbetet.

Några av huvudorganisationerna, där de olika fackförbunden ingår är: LO (Landsorganisationen) SACO (Svenska centralorganisationen) SAF (Svenska arbetsgivarföreningen) TCO (Tjänstemännens centralorganisation) SIF (Svenska industritjänstemanna förbundet).
På nyheterna hör man att fackförbunden förhandlar om exempelvis semesterersättningar och pensioner. Oftast hör man att förhandlingarna är gällande löner, men avtalsförhandlingarna inkluderar allt som påverkar arbetarnas förmåner. Förhandlingarna är till för att göra de anställdas förmåner bättre.
5
Förmånerna, som jag pratar om, kan till exempel vara: arbetarnas löner, arbetstids förkortning, deras semesterersättningar, vad som gäller för de anställda om företaget går i konkurs, vilka försäkringar som skall ingå i medlemsavgiften, ifall företagets anställda har tillgång till diverse friskvårdsanläggningar och extra pensions förmåner, ett exempel är: När man har många övertidstimmar kan man välja att ta ut delar av övertiden i pension.
Handels medlemsförmåner är följande:
· Rätt till gällande kollektivavtal på arbetsplatsen och avtalsenliga villkor.
· Hjälp och stöd av dina ombudsmän i arbetsrättliga frågor. Gratis juriststöd.
· Bra försäkringar. I ditt medlemskap ingår en hemförsäkring, fritids- och olycksfallsförsäkring.
· Medlemslån, kvalificerad ekonomisk rådgivning, billig el och hyrdator.
· Fina semesterförmåner. Medlemskap ger dig extra semesterpengar och billiga semesteralternativ.
· Personlig utveckling. Stort utbud av gratis studier. Möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Handelsnytt och Säljaren.
· Stöd vid arbetslöshet. Avgångsbidrag och rabatt i Säfsen.
· Avtalspension ger trygghet på ålderns höst. Aktiviteter och förmåner även efter pensioneringen.
Förhandlingarna, jag har talat om, påverkar alla i samhället. I första hand påverkar det arbetarna och arbetsgivarna men efterhand påverkar det även marknaden och andra delar av samhället. De anställda och arbetsgivarna påverkas direkt av de beslut som fackföreningarna fattar. Vi kan säga att fackföreningarna inte sätter några gränser för lönesättandet inom handels. Det leder till att produkterna som handels säljer blir dyrare och på så sätt kan färre människor köpa deras produkter. Detta i sin tur leder till att förbrukningen av varor minskar och bruttonationalprodukten blir lägre. Om BNP blir sämre så blir levnadstandaren, på lång sikt, lägre och sämre. Därför påverkas alla av dessa förhandlinga...