Riksbanken nära räntesäkning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Referat från ”Riksbanken nära räntesänkning”

Riksbanken har tagit fram den nya inflationsrapporten nu, i en artikel beskriver Sten Gustavsson vad den innehåller och vad det innebär. Riksbankens inflationsrapport visar att den inflationsbedömning man gjort på ett till två års sikt ligger något under det inflationsmål¹ man satt upp. Det huvudregeln säger är att man i ett sådant fall bör sänka styrräntan².

Enligt samma slags ”regelsystem” så säger en regel att man gör räntesänkning när det är dåliga tider, när det är en neråtgående konjunktur. För när man sänker räntan ökar intresset för att låna pengar till investeringar eftersom att det blir ”billigare” att låna.

Sten Gustavsson påpekar då att Riksbankens grundprognos säger att konjunkturen är på väg uppåt. Vilket gör att det blir lite ovisheter om hur man ska lösa det här. Det som gör att man i dagsläget har svårt att bestämma vilket håll man ska justera räntan, beror på osäkerhet som råder på aktiemarknaden. Man är i artikelns skrivande stund mycket osäker på om det börsfall som skett kommer att påverka konsumtionen och därmed inflationen.

Den ränta som Riksbanken har haft när de vanliga bankerna lånat pengar har inte varit uppbyggd på samma system. Det var först 1994 som vi började använda oss av styrränta. Fram till 1985 så hade Riksbanken samma ränta mot bankerna hela tiden. Räntan ändrades bara ett någon eller några gånger om året. Det gjorde att bankerna i sin tur nästan var tvingade att använda samma ränta för inlåning och utlåning till sina kunder. Efter 1985 fram till 1994 använde man sig av något vid namn marginalränta. 1994 började man använda sig av det vi har idag, reporäntan eller som vi känner till den, styrräntan. Styrräntan är ett ganska komplicerat system för en vanlig Svensson som mig, men man ansåg att det skulle bli lättare för andra länder att förstå. Systemet bygger på att man sätter upp ett tak för utlåningsräntor, dvs. högsta möjliga ränta och ett golv för inlåningsräntor dvs. minsta möjliga ränta. Sedan anpassar man räntan från dag till dag.


1 Ett av Riksbankens mål är ett stabilt penningvärde. Man vill därför begränsa inflationen till 2 % per år med en avvikelse uppåt eller neråt på högst en procentenhet.
2 Riksbanken är bankernas banker, så om bankerna vill låna pengar så lånar de av Riksbanken. Den ränta som Riksbanken tar ut när bankerna lånar pengar kalla...