Vattenkraft - så utvinner man energin

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ett exempel på att naturens tillgångar och människans moderna behov inte väger riktigt jämt är vattenkraft. Elektricitet kan ju inte lagras utan måste förbrukas i samma stund som det tillverkas och på vintern, när energibehovet är som störst, är samtidigt rinnande vatten en bristvara. Detta löses till viss del genom att vatten kan lagras i särskilda vattenmagasin.

När vattnet flyter igenom energiverket sätter det en turbin i rörelse. Sedan görs denna mekaniska energi om till elektricitet som vi använder i våra glödlampor i generatorn.

Energiverket utgör alltså en fördämning. Det överflödiga vattnet rinner ”över” energiverket genom speciella särskilda överskottsluckor men dessa luckor är normalt stängda och öppnas bara vid extrema tillfällen och kan släppa igenom mera vatten än vad som någonsin uppmätts i älven.

Det som hindrar vattnet från att rinna fel i magasinet är stora dammar. Den vanligaste dammtypen i Sverige är stenfyllningsdammen. Den har en kärna av morän och ett lager med grus. Det hela täcks sedan över med Stenblock. Den här typen av dammar läcker alltid mycket små mängder vatten. Men detta kan inte skada dammen. Ingen stenfyllningsdamm har hitintills rasat på grund av läckage. Bara om vattenmängden är så stor att vattennivån höjer sig över hela dammen kan stabiliteten hotas. Detta är dock väldigt sällsynt då man alltid bygger med mycket goda marginaler när man konstruerar ett vattenkraftverk.


Vattenkraft - nackdelarna

Nackdelarna med vattenkraften är bl a miljön. När man bygger ett vattenkraftverk påverkas miljön runt kraftverket mycket. Detta stora ingrepp i naturen orsakar skador på djur, växter och ibland även människan. När en älv byggs ut för det med sig flera skador t ex att det strömmande vattnet försvinner och ersätts av en stor betongdamm, stora områden av skogar och sjöar täcks över, dammar byggs och forsar torrläggs. Stora områden kommer sannolikt att vara torrlagda under sommaren och under vatten på våren. Det leder till att nästan inga växter kan leva där och stora kala områden bildas. Nya vägar måste byggas till kraftverket och elledningar måste dras.

Då vattenkraften byggs ut försvinner inte bara arter som är beroende av strömmande vatten eller årliga översvämningar utan även hela biologiska livsmiljöer. Att livsmiljöerna försvinner leder till att många arter inte kan leva kvar och många arter beroende av de som försvinner minskar också kraftigt.

Ett annat problem med kraftverk är att vattennivån ibland kan stiga mer än vanligt. Det leder till att mark som normalt sett ligger ovanför vatten kan hamna under vatten och om det t ex är en tomt brukar inte ägaren bli så glad. Ibland kan strömmen också dra med sig byggnader och broar. Vattenkraftsbolagen säger dock att dem måste göra så vissa år när det har regnat eller snöat jätte mycket eftersom dammen annars riskerar att spricka av det höga trycket från vattensamlingen uppifrån berget eller höjden. De säger även att översvämningar är en naturlig företeelse och brukar förekomma oftare i oreglerade vattendrag. Eftersom det tar lång tid mellan översvämningarna i ett reglerat vattendrag, där man in i det längsta försöker undvika att släppa på för mycket vatten, vänjer sig de som bor bredvid vattendraget vid att vattenni...