Gustav Vasa

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Alla känner vi till Gustav Vasa. Vi har fått lära oss att han är vår ”Landsfader”, den som lade grunden för det moderna Sverige och befriade oss från det danska tyranniet. Han var en av de starkaste kungar vi haft i statens Sverige historia. Han påverkar oss än idag, t.ex. nationaldagen firas till minnet av hans intåg av Stockholm, och Vasaloppet är uppkallat efter honom.


Frågeställning:

Vem var person Gustav Vasa? Hur påverkade han den tidens Sverige och dagens Sverige? Vad ledde fram till att just Gustav Vasa kom till makten? Vad gjorde han under sin regeringstid?


Kampen mot det danska tyranniet

Ungdomstiden

Gustav Vasa föddes den 12 maj 1496 på Lindholmen eller Rydbholm några mil norr om Stockholm. Årtalet är dock inte säkert. 1503 skickades han till Uppsala för att studera. Levde före det på sin fars gård.

När han var arton år gammal skickades han till den nya riksföreståndaren, Sten Sture den yngres hov. Där fick han lära sig att bete sig som en riktig herreman, d.v.s. lära sig fäktas, etikettsregler och fick en slags officersutbildning. Han lärde sig också lära sig mycket av Sten Sture själv, som lär ha varit en fullfjädrad maktmänniska. Tidigt fick han delta i strider, bl.a. i slaget vid Vädla (låg vid nuv. Djurgårdsbron i Stockholm) 1517 och som fanbärare i slaget vid Brännkyrka 1518.

Gustav Vasa i exil

Enligt den tidens sed utväxlade man gisslan. Bland dem fanns Gustav Eriksson. Detta för att Kristian II kunde försäkra sig om att vara säker under förhandlingarna. Men Kristian II bröt sitt löfte och skickade Gustav till Danmark. Han flydde senare till Lübeck där han fick hjälp att hålla sig undan från danskarna. Han förstod dock att han inte kunde åstadkomma någonting där så han tog sig till Sverige, landsteg nära Kalmar den 31 maj 1520.

I Gustavs exil hade Kristian på nytt invaderat Sverige. I januari 1520 bröt han in i Småland. Dennes här sammanstötte med Sten Stures här i Västergötland den 19 januari. Sten Sture blev under oturliga omständigheter träffad i benet och förvirring uppstod i den svenska armén som gjorde reträtt. Den dansk hären fortsatte utan större motstånd genom Närke och Västmanland och gjorde halt först i Västerås. Sten Sture försökte skynda sig dit men dog av sjukdom följd av skadan han fått. Då ingen kunde stå som ledare i Sveriges försvar anslöt sig många adelsmän till Kristian. Erkändes som kung den 2 mars 1520 i Uppsala. Fortfarande var dock Stockholm inte vunnit. Innehavaren av Stockholms slut, Kristina Nilsdotter kallade bönderna i området som fortfarande var trogna Sturarna och ledde dom mot den danska hären. Detta blev ett stort nederlag där flera tusen omkom. Den 7 september tågade Kristian in i Stockholm.

Gustav Erikssons i Dalarna

Bara någon vecka efter Stockholms blodbad fick han veta vad som hänt. Nu hade han förlorat allt. Hans far hade blivit avrättad, liksom hans svåger, två morbröder och flera andra manliga släktingar. Hans mor, hans mormor och tre systrar hade kastats i fängelse. Alla familjens gods och gårdar hade dragits in till kronan, vars fogdar sökte Gustav Eriksson i hela landet. Han flydde till Dalarna.

I Dalarna fanns bara en stad, Hedemora. Men där fanns inte heller några danska slott eller kloster. Bönderna var beväpnade och hade en stolt tradition där de fått lära sig att uppror lönade sig. Dalarna var nästan ett fristående landskap. Folket i Bergslagen var varken bönder eller borgare. De drev gruvor i små kooperativliknande hyttelag, samlade kring en masugn. Bönderna och bergsfolket i Bergslagen och Dalrna var kända som hårdföra och hårdnackade som sällan fogade sig i fogdars och kungars beslut. Mindre än två månader efter han flytt till Dalarna var han dess hövitsman.

Befrielsekriget mot danskarna

Det var nu ingen tvekan om att riksrådet var tvungen att handla. Man bytte taktik. De kunde inte låta upprorsrörelsens växande utbredning fortsätta. Både Gustav Trolle och Beldenacke kastade sig över Didrik Slagheck och gav honom skulden för upproret. De anklagade honom att vara för hård mot bönderna. När han nu skickats till Danmark fanns det inte mycket som kunde stoppa upproret. I juni utfärdade Gustav Trolle en proklamation som sa att kungen hade valt en infödd svensk man till ny rikshövitsman. Det valet hade fallit på honom själv och han kallade till riksmöte i Stockholm där alla brotsliga fogdar skulle straffas. Han sa också att Gustav Vasa skulle beviljas straffriehet och fri lejt bara han gav upp. Givetvis hade han inget till övers för Trolles proklamation.

I Uppsala blev Trolle tvungen att sända bud till bondehären, när han bara hade 600 man till förfogande. Vid Lindsund möttes de båda härarna och Trolle förlorade stort. Trolle själv kom undan men ville nu bli befriad från sin post som rikshövitsman och valde i böjrjan på juli Gustav Vasa till riksföreståndare.

Gustav behövde en bundsförvant för att kunna vinna över Kristian. Denna hjälp fick han från Hansan, som hade stora handelspolitiska intressen i Sverige att bevaka över. Han skrev till Lübeck och lovade evigt förbund med staden och sörja för att den i Sverige fick fördelaktiga privilegier. Det han bad om var krigsfolk, sjömän, skepp, vapen, salt, humle och kläder. Dom var dock försiktiga då dom inte öppet ville bryta med Danmark. Gustavs vänner fick dock fria händer att hjälpa. Dessa utrustade 10 örlogsfartyg för att ge Gustav den hjälp han behövde.

När de omvälvande händelserna i Danmark där bl.a. Kristian tvingats fly nådde Gustav kallade han till riksmöte. Den 6 juni 1523 hölls kungavalet. Gustav Vasa var nu kung i Sverige. Hans kungaed var olik tidigare så till vida att ingen kungaförsäkran tillkom. Detta gav honom senare fria händer att genomföra reformationen.

Regeringstiden

Ekonomin

Sverige var under den här perioden ett relativt fattigt land. Gustav Vasa behövde pengar. han behövde pengar för att rusta upp försvaret. Från adeln och kyrkan gick det inte att få pengar, då de var skattefria. Sedan Hansan fått tullfrihet gick inte mycket att få från borgarna heller och bönderna hade fått skattesänkningar under inbördeskriget och dem ville inte Gustav reta upp då ett nytt uppror kunde inträffa. När han fick höra om Luthers idéer såg han en möjlighet. ”Kerykan är folkets egendom. Och folkets ledare måste få använda folkets egendom!”.

Riksdags möte i Västerås

1527 kallade Gustav till riksdag i Västerås för att fatta besluta om Sveriges ekonomi. Gustav visade hur dålig Sveriges ekonomi var. Riksdagen godkände hans förslag om att låte staten ta hand om kyrkans egendom. Bönderna fick skattelättnader och adeln gods tillbaka från kyrkor och kloser för att få igenom beslutet. Gustav Vasa tjänade enormt på den här affären och kunde snart betala tillbaka sina lån till Hansan. Men även när lånen var betalda kunde han fortsätta driva in pengar.

Reformationen

Nu började protestantismen, alltså prästen Martil Luthers tankar predikas i landet. Olaus Petri fick uppdraget att sprida den ny läran i Stockholm. Det Nya Testamentet översattes 1526 och 1541 kom Bibeln ut. Kungen fick Påvens makt. Svenskan blev det nya språket i kyrkan. Alla som inte konverterade från den katolska läran straffades.

Giftermål

Gustav Vasa var gift tre gånger. Hans första fru var Katarina av Sachsen - Lauenburg. Genom detta giftermål blev han svåger till Kristian III av Danmark. Med henne fick han sonen Erik 1533. giftermålet tog slut 2 år senare när drottningen avled i en dödlig sjukdom. Han gifte dig då 1536 med Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). Det här var troligtvis hans lyckligaste bröllop. Med henne fick Gustav inte mindre än 10 barn, av vilka åtta överlevde föräldrarna. Margareta dog 1550. Ett år senare gifte sig Gustav Vasa om sig med den sjuttonåriga Katarina, dotter till hans svåger, ståthållare i Västergötland. Katarina överlevde sin make i 61 år.

Gustav Vasas död

Gustav Vasa inträdde för sista gången inför ständerna den 25 juni 1560. Där meddelade han sitt testamente. Kronan gick åt Erik. De yngre bröderna fick hertigdömen: Johan fick en bekräftelse på innehavet av Finland, som han erhållit sedan tidigare (1556). Magnus fick hertigdömena Östergötland och hela dal, Karl Södermanland, Närke och Värmland. Döttrarna fick 100,000 daler var som hemgift och brudskatt. Men i testamentet fanns inga strikta bestämmelser gällande hertigarnas förhållande med kungen.

Den 29 september tidigt på morgonen kom en av kungens tjänare till kungen och såg att denne inte hade lång kvar. Kungen dog några minuter senare.

Gustav Vasas lik var kvar på Stockholms slott i 8 veckor. Den 17 december drog processionen mot Uppsala. Begravningen hölls den 21 december och båren bars av 8 biskopr in i Uppsala Domkyrka. Vid slutet av ceremonin steg Svante Sture fram med rikssvärdet, stötte svärdet i golvet 3 gånger och utropade ”Konungen är död”. Efter det lämnade han svärdet till Prins Erik med uppmaningar att regera landet väl.


Avslutning

Gustav Vasa kom från att ha förlorat släkt och rikedom till att bli ledare för den danska motståndsrörelsen. Han tog Sverige från fattigdom, och införde arvsskifte. Man kan säga att Gustav Vasa är vår ”landsfader”, han grundlade det moderna Sverige. Det är svårt att säga vad som hade hänt om inte han hade funnits där vid rätt tidpunkt. Så det är svårt att spekulera hur viktig roll Gustav Vasa själv i kriget och Sveriges pånyttfödelse. De viktigaste han utförde var att han gav Sverige en god ekonomi genom att beslagta kyrkans egendomar och driva fram nyodlingar och beskatta dessa. Och att han skapade en effektiv administration för att hålla reda på att skatter betalades. En viktig del för honom att hålla s...