Under det kalla kriget hårdbevakades sammanslutningar på den yttersta
vänsterkanten av de svenska säkerhetstjänsterna genom kontroversiella
metoder såsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare
åsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa
organisationer. Denna registrering syftade till att säkra det rådande
statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar
alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom. Den liberala
staten syftar bland annat till att säkerställa att dessa friheter inte
utsätts för kränkningar. Denna skyddsroll står dock ofta i konflikt med
respekterandet av de naturrättsliga friheterna. Uppsatsen syftar till att
belysa motsättningen mellan individens rätt till frihet och statens
skyddsroll med den svenska säkerhetstjänstens åsiktsregistrering av svenska
medborgare efter andra världskrigets slut som utgångspunkt.
Teorin som används är Robert Nozicks Anarki, stat och utopi samt John
Rawls' En teori om rättvisa. Motiveringen till valet av dessa är att de väl
behandlar motsättningen mellan statens skyddsroll och individers okränkbara
rättigheter. En stat syftar, enligt Nozick, till att skydda alla sina
medborgare mot kränkningar av deras naturrättsliga friheter. Denna statliga
skyldighet sätter emellertid gränser för den individuella friheten.
Individerna kommer därmed att överföra vissa av sina rättigheter till
staten, vilken på så sätt blir monopolist inom vissa områden. Gränsen för
hur långt staten tillåts kränka de individuella friheterna dras, enligt
Rawls, där friheten själv kan anses vara hotad.
Eftersom Sverige under det kalla kriget var, och fortfarande är, en liberal
parlamentarisk demokrati är ovan nämnda teori applicerbar på det aktuella
fallet. För att göra en helhetsbedömning över situationen under den
aktuella perioden om, för att använda Rawls uttryck, friheten själv var
hotad behandlar den empiriska studien dels den internationella politiska
situationen som rådde samt Sveriges ställning i densamma, dels kommunismens
omfattning i Sverige.
Marxistisk teori, på vars grund Sovjetunionen vilade, legitimerar våld och
tvång gentemot individer och stater som inte delar den kommunistiska
uppfattningen om hur en stat bör vara upprättad. Den sovjetiska
statsideologin hade därmed rättfärdigat ett angrepp på exempelvis Sverige
om syftet med attacken hade varit att realisera den marxistiska utopin.
Samtidigt var den vänsterextrema rörelsen i Sverige dels inte av obetydlig
styrka, dels tämligen pro-sovjetisk. Detta torde ha förstärkt statens
bedömning att vidta preventiva åtgärder, trots att dessa åtgärder i viss
mån kränkte individers grundläggande frihet.
Kontentan av ovanstående är att staten har rätt att kränka sina medborgares
frihet om det fria statsskicket i sig kan anses vara hotat. Med tanke på
Sveriges geografiska närbelägenhet till Sovjetunionen samt att den
kommunistiska rörelsen i Sverige inte var av ringa betydelse kan statens
bedömning att registrera ledande aktörer som arbetade aktivt för ett
avsk...
