Sammanfattning
Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska
placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna
till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den
anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka. Dess
sundsnära läge är en av stadens stora kvaliteter vilket lockar många och gör
sitt till den positiva framtidsbilden.
Ytterligare en betydelsefull faktor för Helsingborgs utveckling är
näringslivsklimatet. Nyligen etablerades Campus Helsingborg, som är en del av
Lunds universitet, i staden. Inom kort kommer även portarna till IKEA:s
huvudkontor att slås upp, vilket i sig ger en stark positiv signal. Dessa två
medverkar, tillsammans med övrigt näringsliv, till liv och ökad rörelse. Med de
båda nytillskotten kan stadens antas få nya invånare och nya behov.
Det finns således ett underlag för tillväxt i Helsingborg. Dess geografiska
läge och utbredning ger dock staden en del problematiska förutsättningar.
Helsingborgs bebyggelse sträcker sig längs Sundet och staden har en långsmal
form. Förutom detta delas staden i en övre och en nedre del av landborgen som
sträcker sig från norr till söder. Kopplingen mellan de två delarna är
betydelsefull för stadens sammanhang.
Med det södra hamnområdet har Helsingborg en mycket god möjlighet att bli
större, mer sammanhängande och mer innehållsrik. Området ligger väster om
centrum och hyser idag mestadels hamnverksamheter av olika typ. Ambitionen att
utveckla området har till viss del sin grund i utbyggnaden av Norra Hamnen på
1990-talet. Den nya bebyggelsen ökade stadens kontakt med vattnet och har
blivit en mycket attraktiv del av Helsingborg. Detta positiva tillskott till
stadsmiljön har därför delvis lett fram till målsättningen att skapa fler
tillgängliga miljöer vid vattnet för stadens invånare och besökare. Helsingborg
skall åter bli en stad vid Sundet.
En utveckling av det södra hamnområdet kan vara till fördel för staden i flera
avseende. Områdets storlek och läge innebär att stora tillväxtbehov kan
tillgodoses på en yta som dessutom är centralt placerad. En ny urban och
stadsmässig miljö, såsom Norra Hamnen, kan skapas intill Sundet. Förutom att
centralt belägna miljöer intill vattnet ofta anses attraktiva och lockar
människor kan ny bebyggelse ge staden nya och tydligare sammanhang. Idag kan de
norra och södra delarna av Helsingborg delvis upplevas isolerade från varandra.
En anledning till detta är deras olika sociala klimat och historiska
utveckling. Kontakten mellan dem är svag. De södra delarna dras samtidigt med
ett rykte som är sämre än de norra. En bättre koppling till Stadsparken, som
ligger mittemellan de båda, kan medverka till att förändra denna situation. Med
en utveckling av Södra Hamnen kommer Stadsparken att hamna i större fokus.
Parken blir den punkt där de tre delarna möts. Möjligheten till att den blir
livligare och en ännu mer betydelsefull målpunkt är stor. Längs den led,
Malmöleden, som idag isolerar hamnen från staden kan ytterligare kopplingar
skapas som bidrar till att göra hamnen till en del av staden och staden mer
sammanhängande. Speciellt viktig kan kontakten till Helsingborgs södra delar
anses vara. Uppfattningen är att utvecklingen av hamnområdet kan påverka
stadsdelen Söder i positiv riktning. Kopplingarna i öst-västlig riktning kan
dessutom ge bättre kontakt mellan stadens övre och nedre delar. Läggs extra
vikt vid en del av dessa kan det bli mindre arbetsamt att ta sig på tvärs
genomstaden. Nya attraktiva målpunkter i Södra Hamnen medverkar till att flödet
genom staden, som under lång tid huvudsakligen gått i nord - sydlig riktning
och som till viss del förändrats med tillskottet av Norra Hamnen, förändras
ytterligare.
Utvecklingen av en stadsdel nära vattnet kan ta sig olika uttryck. I boken ”The
New Waterfront - A Worldwide Urban Success Story” av Ann Breen och Dick Rigby
har olika typer av vattennära områden runt om i världen studerats och
kategoriserats. I examensarbetet beskrivs de olika typerna som
utkristalliserats och en del exempel redovisas utförligt. För många gäller att
en sorts funktioner fått dominera. Exempelvis kan områdena, eller
vattenfronterna, bli inriktade på rekreation, kultur eller bostäder. Några, som
Akker Brygge i Oslo, får en miljö där funktioner integreras och traditionella
stadsmiljöer kan växa fram.
Att skapa en ny stadsdel, Södra Hamnen, är på många sätt en god idé. Att arbeta
för att denna blir av traditionellt slag kan vara en ännu bättre idé. Som
tidigare nämnts har Campus Helsingborg etablerats i Helsingborg och inom kort
finns även IKEA på plats. Båda dessa ligger i Södra Hamnen. Förutom dessa två
finns sedan länge färjetrafik till Oslo och Helsingør etablerad i området.
Trafiken är på många sätt kopplad till Knutpunkten, stadens centralstation, i
Södra hamnens nordöstra hörn. Alla dessa verksamheter medverkar till mycket liv
och rörelse. Det innebär att området redan innan det bebyggts är livfullt.
Detta skiljer hamnområdet från många andra stora projekt. Samordnas dessa med
ny bebyggelse där bostäder såväl som fler verksamheter tillåts samexistera, kan
en traditionell och händelserik stadsdel växa fram. I en sådan integreras
funktioner och möjligheter finns för att bo, arbeta och tillbringa fritiden på
ett och samma ställe.
För att kunna förändra hamnområdets miljöer till en stadsmiljö präglad av mer
liv och spänning måste en del problem angripas. En förutsättning för
hamnområdets utveckling är att järnvägen, som idag sträcker sig längs
Malmöleden och isolerar området från staden, placeras i en tunnel. Södertunneln
har diskuterats en längre tid och en förstudie som föreslår ett antal olika
alternativ till tunnelsträckningar har arbetats fram. Projektet kräver
omfattande insatser, tid och målmedvetenhet. Vidare innebär en utveckling av
området att ett flertal problematiska frågeställningar kring bl.a. trafikföring
angrips. Med Campus Helsingborg, IKEA, Knutpunkten och färjeverksamheten är
Södra Hamnen ett trafikintensivt område. Det förhindrar inte framväxten av en
stadsmiljö men måste organiseras för att bli förenlig med en sådan. Om Södra
Hamnen skall bli en traditionell stadsdel bör även beslut kring hur
verksamheter i området, såväl sådana kopplade till hamnens funktioner som
exempelvis reningsverket som är placerat i hamnens västligaste del skall
hanteras.
Genom en grundlig inventering och analys har slutsatser nåtts som talar för att
hamnområdet skall prioriteras för stadsutveckling. De förutsättningar som
finns, i form av stadens behov, områdets läge, existerande verksamheter och
möjligheter, gör Södra Hamnen ovanligt bra för stadsbyggande. Med hjälp av
inventering och analys dras slutsatser om hur befintliga funktioner skall
hanteras för att göra en vidare utveckling möjlig. För hamnverksamheterna
gäller att några blir förflyttade. Problem med platsbrist avhjälps till viss
del genom nya utfyllnader. Sådana har kontinuerligt genomförts och anses vara
en möjlighet för att lösa problem och samtidigt förbättra förutsättningarna för
en del av områdets verksamheter. På den nya marken kan Oslofärjans
angöringsläge och en hamn för kryssningsfartyg, som regelbundet anländer till
Helsingborgs hamn, bl.a. förläggas. För reningsverket, som sätter en del käppar
i utvecklingshjulet, föreslås en bebyggelse som kapslar in bassängerna. En
sådan åtgärd kan dessutom bidra som ett spännande inslag i stadsbilden. För
andra funktioner som gör det svårt att bebygga Södra Hamnen rekommenderas
omlokalisering eller andra typer av åtgärder som stämmer väl med en utveckling.
Ett inslag i hamnmiljön som måste hanteras för att Södra Hamnen skall kunna
växa är uppmarschområdet. Markytan är till för de bilar som är på väg av och på
färjan till Helsingør. Idag är området en stor yta dominerad av asfalt.
Uppmarschområdet är dimensionerat för den del av året, cirka tre månader, som
är högsäsong. Det får till följd att den till stora delar är tom under
resterande nio månader. En utformning föreslås därför med utgångspunkt i att
skapa ett vackrare och mer attraktivt område med möjlighet till förändring för
andra andvändningsområden längre fram i tiden.
Förslaget innebär att en bebyggelse med rutnätsstruktur skapas i Södra Hamnen.
Strukturen grundar sig på den angränsande stadsdelen Söders stadplanemönster
samt på de tidigare planer på bebyggelse som finns över hamnområdet. Med hjälp
av denna sortens plan kopplas nya gator ihop med befintliga och staden växer
naturligt. Därmed organiseras också trafikstrukturen i den idag mycket hårt
belastade hamnen. Betydelsefullt i detta sammanhang är att Malmöleden, som idag
utgör en stor barriär mellan hamnen och staden, ges en ny utformning och
omvandlas till stadsboulevard. Bebyggelsen skall ges olika utryck beroende på
placering i området. Det innebär att byggnader i öster, mot den nya
stadsboulevarden, har annorlunda formspråk än de som ligger vid kajkanterna.
Överlag gäller en låg bebyggelse, i genomsnitt fyra våningar. I byggnaderna är
det viktigt att integrera funktioner. I så hög grad som möjligt skall bostäder
och verksamheter existera vägg i vägg. För att behålla hamnmiljöns ”hårda”
karaktär och samtidigt göra stadsdelen ”mjukare” förslås principer för
offentliga platser och gaturum. Gator i nord – sydlig riktning domineras av
vattenkonst i olika former medan de i väst – östlig riktning präglas av
grönska. Vattnet k...