Island

6 röster
20239 visningar
uppladdat: 2003-01-14
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. KORT BESKRIVNING AV ISLANDS LÄGE OCH GEOGRAFI.
Island som är Europas näststörsta ö med en total yta á 103 000 km2 ligger nära polcirkeln och har cirka 300 kilometer fågelväg till Grönland, 400 till Färöarna, 800 till Skottland och 1000 till Norge. Ön är belägen nära gränsen mellan den relativt varma Atlanten och det kalla Ishavet. Utmed syd-, väst- och nordkusterna flyter Golfströmmen med varmt vatten söderifrån medan den kalla östgrönländska strömmen stryker längst nordost- och ostkusterna.

Kuststräckan är 6600 kilometer lång, men det största avståndet på fastlandet sträcker sig cirka 300 kilometer i längd och 500 kilometer i bredd. Kustbandet sönderskärs av ett flertal fjordar och bukter, med undantag av sydkusten. Därtill finns talrika öar.

Islands inland är obebott med högplatåer och fjäll. Den högsta fjälltoppen reser sig cirka 2100 meter. Livsbetingelserna finns runt kusterna. Island har gott om central- och sprickvulkaner i mittzonen av landet. Flera av dessa är fortfarande aktiva såsom Hekla. Jordskalv uppkommer rätt så ofta då Island befinner sig i gränsområdet mellan de amerikanska och europeiska kontinentalplattorna som sakta glider ifrån varandra.

En fjärdedel av Islands totala yta är permanent bevuxen, medan lite mer än hälften betecknas som ödemark och dit räknas inte glaciärer, lavafält, sjöar och olika typer av älvar. Högtemperaturkällor och höga vattenfall är ekonomiskt utnyttjbara. Det ogynnsamma klimatet med den subarktiska växtlighetens begränsningar ger inte goda förutsättningar för traditionellt jordbruk, men 19 procent av landets yta räknas som odlingsbar även om en försumbar summa av den brukas för detta ändamål. Odlingar i detta fall gäller även skogsbruk.
En isländsk bilresenär färdas ofta över marker som betas av får och hästar, men sträckes även via kärr, träsk, sten- och sandöknar, lavafält, moar, lavar och kala klippor. Alltså ett omväxlande landskap.(1)

2. HUR STOR DEL (I %) AV ISLANDS YTA ÄR:
a) odlad mark - 1 procent (2)
b) lavafält - cirka 10 procent (3)
c) glaciärer - cirka 11 procent (4)
d) skog - 1 procent (5)

3. MED VAD FÖRKNIPPAR MAN FÖLJANDE ÅRTAL I ISLANDS HISTORIA?
År 874 - Den fasta befolkningen, varifrån dagens islänningar härstammar, slår sig ned på Island. Reykjavík får sina första invånare, då norrmannen Ingólfur Arnarson bosätter sig där med sin ”familj”. Allt enligt Landnámabók, men bekräftas även av arkeologiska utgrävningar.(6)
År 1262 - Island kommer under norskt styre, då öborna upprättade ett fördrag med den norska kungen Hákon Hákonarson som innebar att man accepterade honom som Islands överhuvud med beskattningsrätt i utbyte mot att han skapade fred på Island. Kung Hákon - som samregerade med sin son Magnus Lagaböter - förband sig också att sörja för regelbundna fartygstransporter mellan den forna fristaten Island och det nya moderlandet Norge samt respektera Islands gamla lagar. Fördraget kunde brytas ensidigt om den andra parten inte höll ord i sina förpliktelser.(7)
År 1550 - Reformationen genomfördes över hela Island av den danske kungen Christian III och hans krigsmakt, då den siste katolska biskopen på Hólar i Norra Island Jón Arason halshöggs på en höjd invid domkyrkan i Skálholt utan rättegång tillsammans med sina söner Ári och Björn. Ári Jónsson var lagman. Biskop Jón Arason hade med vapenmakt försökt försvara den katolska kyrkans rättigheter i landet och samtidigt islänningarnas självbestämmande i inre angelägenheter. I samband med reformationen överfördes kyrkliga egendomar och dyrbarheter till staten eller indirekt till kungens privata kassa. Den yttersta makten kom hädanefter att finnas i Köpenhamn och Alltinget förlorade i betydelse.(8)
År 1944 - Republiken Island utropas på Thingvellir den 17 juni. 464 års danskt styre är över och Island fick ett eget statsöverhuvud, en egen utrikesrepresentation utövad av isländska ambassader, konsulat och delegationer och en egen kustbevakning. Under åren 1918-1944 var Island i personalunion med Danmark med gemensam utrikestjänst (i praktiken dansk) och dansk övervakning av det viktiga fisket. I överenskommelsen som gjordes 1918 gavs möjlighet till ensidigt avvecklande av unionen efter kontraktstiden á 25 år via en folkomröstning före detta beslut som sanktionerats av riksdagen eller Alltinget. Vilket gjordes med förkrossande majoritet för uppsägning och införandet av en republik. Sveinn Björnsson valdes till president.(9)

4. VILKA ÄR HUVUDKÄLLORNA TILL ISLANDS TIDIGA HISTORIA?
Handskrifter vars äldsta exemplar härstammar från slutet av 1100-talet. Hit räknas bl a Íslendingabók och Landnámabók, som är böcker om Islands historia. Dessa är ofta skrivna av präster. Originaldiplom, d v s juridiska dokument från medeltiden och framåt. Dikter - edda- och skaldedikter (bl a Íslendingasögur som berättar om isländska bosättare; Biskupasögur som handlar om tidiga isländska biskopar och Sturlunga sögur, vilka är samtida berättelser om 1200-talets krigiska epok) - som ger must till historiska dokument och personer. Arkeologiska utgrävningar och runor kan komplettera ovanstående material. Runmaterialet har inte samma vikt som i Sverige.(10)

5. KORT KARAKTERISERING AV ISLANDS LANTBRUK.
När endast en hundradel av Islands yta är uppodlat, samt ytterligare en hundradel är betesmark kan man förstå att lantbruket är begränsat. Dess litenhet beror på att Island naturligt har en subarktisk växlighet och traditionella europeiska utsäden inte vill klara sig i den karga miljön. Det har gjort att man av tradition har specialiserat sig på boskapsskötsel, i huvudsak nötkreatur och får, samt uppfödandet av Islandshästen. Den uppodlade marken består av vallväxter och potatis, även till viss del rovor. Vilka ger förhållandevis goda skördar, ty under den fyra-fem månader långa växtperioden står solen högt som på andra platser i Norden.
Island har en överproduktion av bl a fårkött och mjölk, men man försöker begränsa kapaciteten genom ekonomiska styrmedel, kvotsystem och bidragsfinansierad export (den senare är i alla fall ett sätt att bli av med överskottet). Svin och höns har också blivit vanligare än tidigare. Därtill görs experiment med nya köldtåliga grödor som korn och havre, satsas på växthusodlingar som kan värmas upp av geotermiska källor. (Tentamensförfattaren tror på växthusodlingar. I min fädernebygd i Sydösterbotten finns massor av växthus och Finland är så gott som självförsörjande på tomater och gurkor. Vilka odlas fram i kommuner som Kristinestad, Närpes och Korsnäs. Klimatmässigt liknar jordbrukets förutsättningar varandra i Österbotten och på Island. Potatisodlingen är viktig i socknar som Lappfjärd, därifrån min mor kommer, men för att ge arbete vidareförädlar man den till ekonomiskt vinstgivande försäljningsprodukter som chips - varumärket Estrella - och pommes frites. Pälsdjursnäringen har varit vinstgivande, men på grund av rådande världsmarknadspriser, varmare vintrar och klädpolitiskt klimat har näringen fått sig en ordentlig törn. Likadant är det nog med Islands pälsdjursnäring.) Ett stort projekt som har satts igång är att återklä Island med skog. Det kan för framtida generationer av lantbrukare bli en god biinkomst, men för tillfället kostar det nog mer än vad ger i utkomst. När en genomsnittlig isländsk gård är på cirka 1000 tunnland och är till största delen i privat ägo, skulle bönderna där kunna gott leva på sin mark om den till stora delar bestod av skog. De fem procent av den arbetsföra befolkningen man sysselsätter i sin helhet (hela jordbrukssektorn) skulle utökas och fiskets dominans minska. När energin är så gott som gratis skulle ”pappers-” och trävaruindustrier lätt kunna uppstå. Islandshästen avlas och exporteras, samt har fått en någorlunda viktig betydelse inom turismnäringen - att rida på och att beses - symbol för Island. När ön är till största delen består av glesbygd kan bondgårdarna satsa på enklare former av hotellverksamhet. Finns, men kan utvecklas om turismvågen växer.(11)

6. KORT BESKRIVNING AV ISLANDS INDUSTRI.
Den viktigaste industrigrenen är förädlandet av fisken, främst till världsmarknaden, samt de binäringar den ger av hålla dessa fiskerifabriker och -båtar igång. Även djurhållningen ger jobb när man ska ta vara på fårens ull och övriga djurs skinn. För att hålla igång den isländska infrastrukturen behövs en massa produkter till hushållet, byggnaderna, vägarna och så vidare. Det ger jobb i mindre industrier från framställandet av färg till större för att producera konstgödsel, mineralull och cement.
En lättillgänglig energiresurs i vattenfall och geotermiska källor gör det möjligt att ha kraftintensiv industri. Tyvärr kostar det mycket kapital att starta sådana, men i samarbete med utländska företag finns i framtiden möjligheter att starta flera dito, liknande aluminiumsmältverket i Straumsvík som uppfördes med hjälp av schweiziskt kapital där isländska staten är delägare. Genom att importera råvaror kan man vidareförädla dem på Island. En annan stor industri är ferrosilikatanläggningen i Hvalfjördur, norröst om Reykjavík. Planer finns på elexport via en havskabel till övriga Europa.(12)

7. DEN ISLÄNDSKA FISKEGRÄNSEN. KORT HISTORIK MED ÅRTAL.
Den isländska fiskezonen minskade från 1600-talet fram till mitten av 1800-talet, från 32 sjömil till 24 och sedan till 16 sjömil. I slutet av 1800-talet tillämpades en fyra sjömil bred zon men med tillägget att de större fjordarna var stängda för utlänningar. I början av 1900-talet kom Danmark och England överens om att tillämpa en fiskezon runt Island på tre sjömil och tio sjömil i fjordarna. Efter andra världskriget bestämde sig Island i Alltinget (år 1948) att dra den rakt ut fyra sjömil från kusten, även inkluderande uddar och skär. Internationella domstolen i Haag godkände detta beslut år 1952, trots Englands protester (avtalet med England upphörde år 1951). 1958 utvidgades den till 12 sjömil, enligt ett kommissionsförslag i FN: s regi två år tidigare. 1961 fick den laglig praxis, med ett engelskt undantag i tre år. 1972 utvidgades den till 50 sjömil och 1975 till 200 sjömil. Varje gång islänningarna försökte få kontroll över sitt fiskbestånd och rimliga fiskevatten, startade engelsmännen (tyskar fanns där också) så kallade torskkrig med bojkotter, flottbeskydd och dylikt. Islänningarna lyckades med sin kustbevakning och internationell rätt få rätt i sin rättmätiga utvidgning av fiskegränsen, även om det i vissa perioder har gett avbräck i ekonomin. Det ska förtydligas att engelsmännen representerades av storföretag som Unilever och att fiskegränserna i Atlanten ännu inte är helt färdigutstakade.(13)

8. KVINNORÖRELSEN I ISLAND. KORT HISTORIK MED ÅRTAL.
Kvinnorörelsen började i slutet av 1800-talet, fick näring i Kvinnoskolan som startade i Reykjavík år 1874. Åtta år senare erhöll änkor och ogifta kvinnor över 25 år kommunal rösträtt. Den gifta kvinnan var fortfarande mannens egendom, men när Isländska kvinnoföreningen bildades år 1894 fick det svagare könet starka förespråkare, såsom i övriga Norden, som satte fart på utvecklingen i samklang med manliga demokrater av liberal eller socialistisk karaktär.
År 1900 började en lag gälla som gav gifta kvinnor rätten att få bestämma över sin egendom och egna inkomster. En kvinnorättslag togs i bruk år 1907 och året efter erhöll kvinnorna fullständig kommunal rösträtt. År 1911 fick alla islänningarna lika rätt till studier, studiestöd och ämbeten oavsett kön. Allmän rösträtt till Alltinget infördes 1915, men vissa förbehåll kvarstod för kvinnor och egendomslösa. Kvinnorna blev också valbara. Från och med år 1923 fick kvinnor behålla det man förde in i giftermålet. Likalönsprincipen lagstadgades 1957 (i Kristinn Jóhannessons föreläsning i ämnet Nordenkunskap 010922, nämndes årtalet 1967), även om den i praktiken var svår att uppfylla.

År 1970 bildades Rödstrumporna (ett kulturhistoriskt eller politiskt namn?). Radikala kvinnor arbetade i celler och jobbade mycket för att tidigare stiftade lagar skulle tillämpas. Isländska kvinnor organiserade en omtalad generalstrejk på Kvinnodagen år 1975 för att understryka sina krav på social jämställdhet, speciellt inom lönefrågor... samt för att visa kvinnornas styrka. Det kom att resultera i Lagen om jämlikhet infördes år 1976 och att man år 1980 fick en kvinnlig statschef, Vigdis Finnbogadottir som satt kvar i fyra valperioder på sin presidentpost fram till år 1996, då Finnbogadottir hade avböjt omval. Hon blev världens första kvinnliga folkvalda president. År 1982 vann ett parti bestående av endast kvinnor, Kvinnopartiet (Kvennalistinn/Samtök um kvinnalista), ett antal platser i kommunalvalet och nästa år vann partiet tre platser i riksdagsvalet, och blev den första kvinnoorganisationen i världen som invalts i en lagstiftande församling. Kvinnopartiet erhöll sex av 63 platser i riksdagsvalet år 1987, fem år 1991 och tre år 1995. I kommunalvalen 1994 hade man en påtaglig framgång och bl a gav Reykjavík en kvinnlig borgmästare för första gången. År 1999 fick Kvinnopartiet inga röster. Frågan är om de har tappat legitimitet eller behövs nya giv för att få fram det kvinnliga perspektivet och kraven? Idag har den traditionella kvinnorörelsen liten styrka, men på 1970- och 1980-talet visades den desto mer.(14)

9. NÄMN TRE ISLÄNDSKA FÖRFATTARE SOM HAR TILLDELATS NORDISKA RÅDETS LITTERATURPRIS (SAMT NÅGRA AV DERAS BÖCKER).
1. Thor Vilhjálmsson (f. 1925), som fick det år 1988 har skrivit den historiska romanen ”Gråmossan glöder” (1986). På isländska heter den ”Grámosinn glóir”.
2. Frida Sigurdardóttir (f. 1940), som fick det år 1992 har skrivit romanen ”Medan nóttin”.
3. Einar Már Gudmundsson (f. 1954), som fick det år 1995 har skrivit ”Englar alheimsins”.(15)

10. A. HUR VÄLJS DEN ISLÄNDSKA PRESIDENTEN?
B. VAD HETER LANDETS NUVARANDE PRESIDENT?
A. Presidenten väljs genom direkta allmänna val. Det förrättas vart fjärde år och rösträttsåldern är 18 år. (Flera isländska statschefer har varit kulturella befattningshavare före ämbetsmannautövningen och är opolitiska i statschefsrollen.)
B. Ólafur Ragnar Grímsson, sedan år 1996.(16)

11. NÄMN TRE AV DE VIKTIGASTE FISKARTERNA FÖR ISLANDS FISKERINÄRING.
1. Lodda.
2. Torsk.
3. Sill. (Sillen är åter på frammarsch och är den tredje största fångstmängden år 1992, men tillgången på olika fiskarter skiljer åt under olika tidsperioder. Havsaborre/Rödfisk är en annan viktig fiskart.)(17)

12. A. NÄMN DE TVÅ STÖRSTA POLITISKA PARTIERNA I ISLAND.
B. NÄMN ISLANDS STÖRSTA DAGSTIDNING OCH BERÄTTA VILKET PARTI DEN TILLHÖR.
A. Det största partiet heter Självständighetspartiet, grundat år 1929. Näst störst är Framstegspartiet, grundat år 1916.
B. Morgonbladet heter dagstidningen och den tillhör Självständighetspartiet.(18)

13. HUR VÄLJER ISLÄNDSKA FOLKET SINA REPRESENTANTER I ALLTINGET?
Alltinget har 63 riksdagsledamöter sedan år 1987, tidigare var de 60. Proportionella val förrättas vart fjärde år. 49 ledamöter väljs i åtta valkretsar medan de övriga 14 mandaten utgör utjämningsmandat för att uppnå bättre balans mellan valkretsar och rättvisare fördelning mellan partierna. Glesbygdens valkretsar är överrepresenterade i Alltinget i förhållande till sin folkmängd, beroende på den ständigt pågående inflyttningen till Islands storstadsregion kring Reykjavík. Här gäller inte en man lika med en röst, därför är nio av de fjorton tilläggsmandaten utan geografisk bindning och därtill har man ändrat representationen för valkretsarna. Alltinget, som införde enkammarsystem år 1991 (Jóhannesson 1997, sid 22, nämner årtalet 1992), leds av en talman från regeringspartiet. Rösträttsåldern är 18 år.(19)

14. BESKRIV ISLANDS POLITISKA OCH EKONOMISKA UTVECKLING FRÅN 1874. ÄGNA FRÅGAN OM ISLAND OCH EU SÄRSKILD UPPMÄRKSAMHET.
Island har alltid haft ont om naturrikedomar som har kunnat utnyttjas. Därför har fisket som har gett rikliga fångster dominerat den ekonomiska och politiska maktkampen i islänningarnas strävan att vara en nation bland de andra, men också gett komplikationer till en vettig relation med EU.

1870-talet är intressant ur två perspektiv... Det första är att i samband med Islands tusen års jubileum 1874 fick man en ny grundlag med utökad självbestämmande i den danska riksgemenskapen, med Alltinget som lagstiftande myndighet. Danska statens representant på Island var en landshövding som rapporterade direkt till kungen och i samma stats regering satt en Islandsminister. Det andra var att omkring 1870 så blev det i praktiken tillåtet att stadigvarande bosätta sig på en plats även om man inte drev jordbruk. Ekonomiska styrmedel brukar rucka på ålderdomliga lagar, jämför med det svenska skråtvångets avskaffande år 1846, och då det isländska skutfisket fick sitt genombrott vid samma tid fanns det ett stort behov av ledig arbetskraft. De permanenta fiskelägena växte i antal och omfång. Redan före första världskrigets utbrott bodde 1/3 av islänningarna i tätorter.
Kapitalöverskottet som blev över satsades på bättre och mer moderna båtar, de man hade moderniserade man och fiskerianläggningar byggdes upp i kustsamhällena. Samtidigt växte barnkullarna och som på många andra platser i Norden var denna ekonomiska tillväxt inte tillräcklig kraftig eller snabb för att hindra en kraftig emigration till Amerika, främst Kanada och USA.
Islands självständighet gentemot Danmark tar sin tid, men går trots allt framåt tills den slutgiltiga frigörelsen år 1944. Fyrtio år tidigare hade man fått en egen statsminister på parlamentarisk grund med ansvar inför Alltinget, s k kallade hemstyret. Den varade till 1918 och sedan var Island i personalunion med Danmark fram till den totala självständigheten 1944.
Under samma tid bildas allt fler institutioner som vi kännetecknar med en modern stat, d v s inom bank-, handels- och skolväsende.

Det stora ekonomiska uppsvinget kom med andra världskriget, ”ockuperade” som man var av först engelsmännen och sedan av USA, så klarade man sig helskinnad från kriget och med ett stort kapitaltillskott som hade skapats av amerikanernas närvaro i landet. Nybyggnation, satsningar på bättre fiske och jordbruk, energiutveckling kännetecknar denna period. Samtidigt har denna oerhört snabba expansion gett en till idag hittillsvarande tidvis galopperande inflation, som har sin orsak i en liten hemmamarknad och ett ensidigt beroende av det konjunkturkänsliga fisket.
Alltsedan ockupationsåren har man efter NATO: s grundande och USA: s dominans i denna organisation velat ha med Island i denna försvarsallians, på grund av öns militärstrategiska betydelse. Islänningarna saknar eget militärt försvar, om vi inte räknar med kustbevakningen som kanske mer är polisiärt, så det har ansetts nödvändigt att gå med vilket man gjorde år 1949 och under Koreakriget år 1951 gjordes det första försvarsavtalet med USA om Keflavíkbasen. Det senare har kompletterats.

Andra världskrigets fasor visade ett behov av en europeisk union, men för en nyvunnen nation som Island har denna gemenskap känts en aning olustig då man nyss har fått sin självständighet. Samtidigt behöver man inte som Finland eller den blivande EU-medlemmen Estland söka sig till unionen för att slippa vara beroende av en mindre välsinnad granne. Island har trots sina torskkrig goda grannar, militärt är man beskyddad av NATO och ekonomiskt så står man för en liberal handelspolitik. Det senare p g a att nästan all fisk säljs på export och en stor del av konsumtionsvarorna med mera importeras, tekniska handelshinder är bara i vägen. I för sig är EU:s marknad den viktigaste, både ekonomiskt, politiskt och kulturellt (det sista gäller främst de nordiska länderna), så det är inte konstigt att man tidigare anslöt sig till EFTA 1970 och ingick 1972 ett frihandelsavtal med EG. Därtill medverkar man sedan länge i många andra internationella organisationer.
Avsättningen av fisk var så viktig att EFTA-medlemskapet, en organisation som bildades 1959, och senare frihandelsavtalet med EG skapade problem för många mindre småföretag på Island, som tidigare hade klarat sig då de stod utanför den europeiska marknaden. Orsaken till att man dröjde med medlemskapet i EFTA var att man ömmade om sin lilla hemmamarknad.
Under 1990-talet har den europeiska unionen blivit större, med fler medlemmar och det blir svårare att hålla sig utanför om man inte har riktig stark ekonomisk eller kulturell grund att stå på. Island ingick från 1 januari 1995 såsom EFTA-land i EES-avtalet, där man ekonomiskt deltar i EU:s ekonomiska integration. Hur långt som helst tänker man inte anpassa sig, för den långa självständighetskampen och vikten av att hålla koll på sina egna fiskevatten är i högsta prioritet.(20)

NOTER:
1) Schröder 1990, sid 24 och 46. Magnússon 1994, sid 2-8. Iceland. The Republic 1996, sid 340.
2) Schröder 1990, sid 168.
3) Ibid, sid 26. (Magnússon 1994, sid 5- nämner siffran 11 procent)
4) Ibid, sid 39. (Enligt statistiken i ”Iceland. The Republic” 1996, sid 340 är det nästan 12 procent eller 11 922 km2 av Island betäckt av glaciärer, men som Magnússon skriver i sin bok ”Island, land och folk”, på sidan 5, så ”... under de senaste årtiondena har de märkbart förtunnats och dragit sig tillbaka p.g.a. mildare klimat och några av de mindre har nästan försvunnit.”)
5) Ibid, sid 68.
6) Rosenblad 1990, sid 24. Se även Henrikson 1989, sid 10; Isaksson 1979, sid 32; Jóhannesson 1997, sid 17 och Njardvik 1973, sid 17.
7) Henrikson 1989, sid 123; Jóhannesson 1997, sid 18; Magnússon 1994, sid 13; Njardvik 1973, sid 103 och Rosenblad 1990, sid 43.
8) Henrikson 1989, sid 156; Isaksson 1979, sid 151; Jóhannesson 1997, sid 18; Magnússon 1994, s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Island

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-01-14]   Island
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1539 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×