Krigsinvalider i Finlad

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sverige har inte aktivt medverkat i något krig sedan Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Därmed har antalet krigsinvalider minskat drastiskt, även om de helt inte har försvunnit beroende på frivilliga i utländska fronter såsom under andra världskriget eller senare i FN-bataljoner med mera.

Europa i övrigt har många krigsinvalider och förståelse om krigsskador och vilka rättigheter drabbade har kan vara bra att veta om man t ex ska jobba i Norge eller med ett biståndsprojekt i tredje världen. Därtill finns ett flertal krigsskadade invandrare i Sverige.

I många länder betraktas krigsveteraner och –invalider såsom hjältar, såsom i England, Norge och Finland, men så har det inte alltid varit. Då Vietnamkriget tog slut för USA: s del ville ingen veta av det. Soldaterna återvände bakvägen med krigets smärtsamma upplevelser inom sig. För en större allmänhet är långfilmen ”Född den fjärde juli” med Tom Cruise känd och i den framställs det hur krigsinvaliderna och -veteranerna behandlades efter hemkomsten.

Hur var det i Tyskland och Italien där man kapitulerade och blev ockuperade? I de baltiska staterna som ockuperades av Sovjetunionen gick det illa för soldater som slogs på förlorarsidan - minns baltutlämningen!
Frågan är hur förlorare behandlas rent allmänt; krigsskadade som hamnat på förlorarens sida och därtill ockuperas, t ex estländarna efter andra världskriget. Vad hände med de krigsinvalider som slagits mot den sovjetiska ockupationsmakten?!

De finska förlusterna efter vinter- och fortsättningskriget mot Sovjetunionen var över 94 000 döda och 190 000 sårade, varav 70 000 krigsinvalider. År 2000 beräknadess cirka 30 000 av krigsinvaliderna vara vid liv. Krigsinvalider har idag en form av värdighetskänsla i Finland, så har det inte alltid varit. Under vänstervågen för några decennier sedan föraktade många finländska kommunister sina fäder och dess gärningar.

HISTORISKT PERSPEKTIV
Finland har genom sin historiska gemenskap med Sverige tidigare haft samma rotesystem inom det militära, då fick soldaten lämna soldattorpet ifall han blev obrukbar - fattighus och tiggeri väntade, eller i bästa fall såsom syting till något av sina barn ifall de hade möjlighet att skaffa hus över huvudet.

Därtill var det i början av 1640-talet avsikten att i Finland - den östra rikshälften av Sverige - grunda ett krigsmanshus motsvarande det som låg i Vadstena. I slutet av år 1646 gav drottning Kristina ett förläningsbrev för ett krigsmanshus i Finland för sjuka och gamla soldater och deras uppehälle. En stockbod skulle uppföras på förläningsgodset i Tavastehus län och en annan hyras i Ekenäs närhet för uppbevarande av avkastning från förläningen.
Den förläning som nämns i mantals längden 1647 som ”Krigz Hospital i Wadstena Förläningz Bönder och Frelse Under Hospitalet” och omfattade 28 gårdar i Hollola socken, var kanske just denna av drottning Kristina givna förläningen. Det var därvid inte fråga om att de understödsberättigade skulle vistas vid förläningen, utan ersättning för i krig ådragna skador skulle därifrån utbetalas åt sjuka och ålderstigna soldater samt deras änkor och barn.
Gemena soldater fick vanligtvis två eller tre tunnor spannmål om året, underofficerare och officerare och avlidnas soldaters änkor fick mera beroende på tjänsteår och rang, förmögenhet och familjers storlek. Eventuellt överskott av avkastningen skulle utdelas åt krigsinvalider i Ekenäs och kusttrakterna.

NUTIDEN
I dag är situationen bättre för alla krigsveteraner och –invalider i landet. Hjälpen ges på kommunbasis, vilken i sin tur får bistånd ifrån staten. Exempelvis i Sjundeå kommun i södra Finland erhåller krigsveteraner som innehar frontmannatecken:

- rehabilitering, som ges som anstalts- och öppenvårdrehabilitering. Den som önskar att få rehabilitering, bör besöka hälsovårdscentralen.
- gratis tandvård samt 1 500 mark i ersättning för tandprotesarbeten. Vården ges vid tandläkarmottagningen i Charlottahemmets radhus.
- bidrag för glasögon 1 000 mark/år. Kvittot över inköpta glasögon inlämnas till socialkansliet eller insänds per postadress 02 580 Sjundeå och härvid bör uppges namn, födelsetid samt till vilket bankkonto ersättningen utbetalas.
- simhallsbiljetter till Sjundeå rehabiliterings center. Biljetter fås från kommunhuset.
- fotvård två gånger per år.

Därtill erhåller krigsinvalider (minst 30 procent) dessutom bland annat:
- avgiftsfri hemservice.
- avgiftsfri matservice.

Man försöker också bygga om bostäderna för krigsinvaliderna så att de kan bo kvar hemma så långt som möjligt. I utgifterna i budgeten från den finländska regeringens budgetförhandlingar 26 juli 1999 kan man läsa att:
”Allt fler krigsinvalider skall ha möjlighet att få ersättning för ändringsarbeten i bostaden. Det föreslås att de som deltagit i minröjning skall har rätt till vissa veteranförmåner.”

Detsamma framhöll Finlands president Martti Ahtisaari då han kungjorde följande, i sitt tal vid öppnandet av den 53 krigsinvalidveckan och krigsinvalidernas höstinsamling i Helsingfors den 1 september 1997, att:
”De materiella frågorna är självfallet också viktiga för krigsinvalidernas välbefinnande. Intäkterna från höstinsamlingen används för att förbättra krigsinvalidernas möjligheter att bo hemma. Genom det reparationsprojekt som Krigsinvalidernas brödraförbund har inlett och som alltjämt pågår har hittills nästan 5000 krigsinvalider fått sina hem iståndsatta. Som alla andra människor vill också krigsinvaliderna givetvis bo i sina egna hem så länge som möjligt.”

Ahtisaari tillade också att:
”Årets affisch för krigsinvalidernas höstinsamling föreställer en veteran som förlorat ena armen och som till barnen, fullt sysselsatta med krigslekar, säger:
- Krig är ingen lek!
Detta budskap får oss att stanna upp. Varje krigsinvalid bär på ärr och skador från krigets dagar.
När jag i fjol öppnade den här insamlingen nämnde jag att veteranerna borde ersättas för de psykiska skador som kriget vållat. Det är en viktig fråga som inte får falla i glömska. I väntan på myndigheternas beslut och åtgärder kan vi dock aktivera oss själva.”

Enheten för Militärskade- och veteranärenden vid Statskontoret i Finland handhar beviljandet och utbetalningen av skadersättningar enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst åt personer som invalidiserats eller insjuknat i Finlands krig, samt åt deras makor, änkor och andra anhöriga. Med stöd av samma lag utbetalas även ersättningar till värnpliktiga, vissa andra personer som varit i försvarsmaktens tjänst och personer som tjänat i FN: s fredsbevarande styrkor för skador och insjuknande som skett före den 1 januari 1991.

Ersättningar enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst är livräntor jämte tilläggsdel, tilläggsräntor, sjukvårdskostnader, arbeten för ändringar i bostad, rehabilitering och institutionsvård samt begravningshjälp, försörjningspension, tilläggsförsörjningspension och ersättning i ett för allt. Dessutom ersätts kommuner och samkommuner kostnader för hemservice, boendeservice, stöd för vård av anhöriga samt rehabilitering och institutionsvård som givits åt krigsinvalider med minst 30 procents invaliditetsgrad.

I enhetens uppgifter ingår även att med stöd av anslag i statsbudgeten ersätta kostnaderna för rehabilitering av krigsinvalidernas makar och änkor. Ytterligare sörjer enheten för ersättningar till kommunerna för kostnader för rehabilitering av frontveteraner. Enheten beviljar och utbetalar även frontbidrag till utländska frivilliga frontsoldater.

Kauniala krigsinvalidsjukhus i Grankulla är ett privat sjukhus ägt av Finlands krigsinvaliders brödraförbund, med uppgift att ge långvård, undersöka och rehabilitera krigsinvalider, samt krigsveteraner.

EN JÄMFÖRELSE
I Norge har man liknande uppbyggnad som i Finland för krigsinvaliderna. Om det är så att i fall krigsinvaliden kräver särskild tillsyn och hjälp på grund av krigsskador, kan de få ”hjälplöshetsbidrag”, enligt militärlagen paragraf sju och civillagen paragraf tretton. För att bi...