Elefantmannen -Monster eller människa?

1 röster
16564 visningar
uppladdat: 2003-01-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
År 1980 gjorde filmregissören David Lynch, bakom succéerna Bluevelvet, Eraserhand och Twin Peaks, ett porträtt om den vanskapta varietéartisten Joseph Merrick (1862-1890). Filmen fick namnet The Elephantman - Elefantmannen och är en sannsaga om ett människoöde som trots alla dåliga odds fick ett rätt så lyckligt slut.

Denna film av Lynch, och av en annan producent ett skådespel, har sitt ursprung i en biografi ”The true history of the Elephant Man”, av författarna M. Howell och P. Ford. Tidigare har det gjorts en svartvit spelfilm om Elefantmannen.
Joseph Merrick var mycket deformerad av multipel neurofibromatosis, även kallad för von Recklinghausens sjukdom, och presenterades som ett monster i olika sidoshower i England och Belgien. Sin sjukdom fick han före två års ålder. Han räddades från detta sorgliga liv av Fredrick Treves år 1886. Treves såg till att Elefantmannen fick omvårdnad på London Hospital fram till dennes död 1890.

Historien om Merrick fick publikt intresse då Treves återgav berättelsen i bokform.
Treves, en berömd och okomplicerad psykiatrier, hade träffat Merrick redan år 1884 under den tid då Elefantmannen reste runt i England såsom ett "freak". Han trodde att en så missbildad man måste vara imbecill, men fann att Merrick var intelligent och känslig, då de skildes åt gav Treves sitt kort till den 21-årige Merrick och for iväg med sin livvakt, som han brukade ha med sig vid besök i den undre världen.
Två år senare efter att de belgiska myndigheterna hade förbjudit dylika shower som Elefantmannen deltog i, kom denne hem och i Liverpool tog polisen honom då han skulle boka in sig på hotell. Dessa ansåg att han måste vara alldeles ointelligent och tänkte föra honom till ett sinnessjukhus, vid detta tillfälle visade han Trevers visitkort och polisen skickade bud efter honom. Denne kom och körde Merrick till ett sjukhus i London där han levde ett skyddat och ombonat liv. Insamlingar gjordes till Merricks fördel och de sista åren av sitt liv läste han mycket litteratur och var en välkomnad gäst hos många londonbor.
År 1890 dog han i sömnen, hans massiva huvud bröt nacken då det föll tillbaka.

SJUKDOMSBAKGRUND
Från vävnaderna i läderhuden och underhuden utvecklas ävenledes en mångfald svulster. Av godartade sådana märkes framförallt bindvävsvulster (fibrom), som kan bilda större eller mindre knölar i huden.
"Neurofibromatos" (av grek. neuron - sena/nerv + lat. fibra - tråd + grek. osis - sjukdom/tillstånd) - von Recklinghausens sjukdom, efter den tyske läkaren Friedrich Daniel von Recklinghausen (1833-1910), en dominant ärftlig sjukdom, som utmärks av godartade bindvävsknutor, neurofibrom, i perifera nerver, och förekomst av ljusbruna (Café-au-lait) pigmentfläckar i huden. Sjukdomen förekommer i två former, typ 1 och 2.

Typ 1 är den vanligaste och förekommer hos 1:3 000 av befolkningen. Arvsanlaget för denna typ av sjukdomen har lokaliserats till kromosom nummer 17. Medan pigmentfläckarna, ofta kallade café-au-lait-fläckar, finns redan vid födelsen, eller i spädbarnsålder, tillkommer knutor i underhuden (neurofibrom) oftast inte förrän i puberteten. Antalet hudknutor kan vara få till flera hundra och de kan vara utseendemässigt mycket genererande. De kan orsaka klåda som förvärras vid värme, men de är praktiskt taget alltid godartade.

Typ 2 av sjukdomen är mera sällsynt och anges drabba 1: 40 000 människor. Arvsanlaget har lokaliserats till kromosom 22. Denna form åtföljs av godartade knutor på ena eller båda hörselnerverna (akustikusneurikom), vilket leder till långsamt fortskridande hörselnedsättning. Även andra tumörformer förekommer, t ex hjärnhinneknutor (meningeom), ibland även elakartade tumörformer.

Det finns idag ingen behandling riktad mot orsaken till sjukdomen. Däremot finns behandling för de flesta symtom som kan åtfölja den.

EJ ATT FÖRVÄXLAS MED ELEFANTIASIS
Elefantmannens sjukdom ska inte blandas ihop med elefantiasis (lat. elephantiasis av grek. elephas - elefant + iasis - sjukdom) som är en förtjockning och förgrovning av huden och underliggande vävnader, oftast på underbenen och könsorganen. Förändringarna är vanligen betingad av infektioner med inflammation i huden på armarna, benen och könsorganen. Inflammation leder till förstöring av lymfkärlen; vilka normalt transporterar bort vävnadsvätskor i huden.
Elefantiasis är vanligare i tropikerna än i andra områden. Där är orsaken ofta en rundmask, Wuchereria bancrofti, som orsakar tropisk elefantiasis, filarios. I Sverige förekommer tillståndet främst vid svåra bensår. Elefantiasis kan också bero på medfödda svagheter i lymfkärlen.

BOTEMEDEL
I kosmetiskt avseende är hudsjukdomarna synnerligen viktiga. Detta behöver inte endast vara förhållandet hos koketta och om sitt utseende särskilt måna individer. Hudförändringar kunna bli synnerligen vanställande och om de drabba ansiktet ge detta ett skrämmande utseende, som väcker pinsam uppmärksamhet. Förändringarna kunna även vara ett hinder vid sökandet efter arbete, då helt säkert de flesta arbetsgivare inte gärna ser en vanställd person i sin tjänst. Dessa hudsjukdomar kan repareras med plastikkirurgi.

Ordet plastikkirurgi (plastisk kirurgi) kommer från det grekiska plastikos som har med formning att göra. Plastikkirurgin sysslar med att reparera och forma kroppens yta tillbaka till det normala. Under detta faller behandling av missbildningar, eller följdtillstånd efter olyckor och canceroperationer.
Genom att använda sig av det som finns kvar och det som är friskt måste man hitta ett sätt att återskapa eller efterlikna det som har brister eller saknas. Rekonstruktion av bröst eller ögonlock efter canceroperationer eller slutning av medfödd gomspalt är typiska exempel.
Den plastikkirurgiska operationstekniken utvecklades först för att förbättra utseendet efter skador och sjukdom. Det låg mycket nära till att använda samma metoder för att motverka åldersförändringar i utseendet, eller rätta till avvikelser från skönhetsidealet hos friska människor. Exempel på detta är operationer för så kallad ”pelikanhals”, för ”tunga ögonlock”, för ”örnnäsa” eller ”ridbyxlår”.

...MEN EJ TILL ÖVERDRIFT
Denna del av plastikkirurgin, som alltså befattar sig med friska människor, är det vi kallar estetisk plastikkirurgi. Den kallas också kosmetisk kirurgi eller kosmetisk plastikkirurgi. Just det faktum att patienterna i utgångsläget är friska är speciellt för denna typ av kirurgi. Den behandlar inte sjukdomar, den tar inte ens sikte på att förebygga sjukdom. Avsikten är uteslutande att förbättra...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Elefantmannen -Monster eller människa?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-01-15]   Elefantmannen -Monster eller människa?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1548 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×