Judendom

82 röster
116807 visningar
uppladdat: 2003-01-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Grundare: Abraham, Moses
Var: Egypten-Kanan, numera Israel
När: för ca 3700 år sedan
Utbredning: Hela världen; kärnområde i Israel men också hälften i USA
Antal anhängare: 14-18 miljoner
Byggnad: Synagoga
Heliga skrifter: TNK

Judendomen är inte bara en religion. Det är ett sätt att leva och ett sätt att se världen. Det är inte en av de stora världsreligionerna – däremot har Judendomen grundat även islam och kristendomen, vilket är varför den ändå ses som en av nyckelreligionerna.

"Du skall älska Din nästa som Dig själv."
(3 Mos.19:18)

Historia

Moses föddes i Egypten, och kom att bli den viktigaste personen inom judisk religion. Under denna tid regerade olika faraoner landet, och vi vet, historiskt sett, att det fanns olika etniska grupper i Egypten. Faraonerna upplevde dessa grupper som hotande, och försökte förtrycka dem genom olika, fruktansvärda metoder. Bland annat befalldes det enligt 2 Mos 1 att alla nyfödda judiska gossebarn skulle kastas i Nilen.

Moses föräldrar gömde dock undan honom de första tre månaderna av hans liv. Sedan lade de honom i en korg vid Nilens strand. Faraos dotter hittade honom, och tog hand om honom.

När Moses har blev vuxen gick han ut och fick se hur hans landsmän blev behandlade. Han fick så småningom uppleva ett kall att föra folket ut ur Egypten. Han ledde senare det judiska folkets uttåg ur Egypten – en vandring genom Sinai öknen som tog 40 år. Det var under den här tiden som judendomen utvecklades.

En viktig händelse som hände under vandringen var när Moses fick de två tavlorna med Guds tio budord på Sinai berg. Det innebär för judarna att de är ett av Gud utvalt folk.

Moses dog innan resan var över, men folket tog sig ändå till Kaanan, eller Israel som det heter idag. Man vann mot hettiterna och de tolv stammarna enades om en kung. Efter detta följde alltså kungarna Saul, David och Salomo.

Perioden då David och Salomo regerade Juda riket var det judiska folkets politiska storhetstid. Efter Salomos död drabbades folket av en inbördes splittring, och även angrepp från de framväxande stormakterna (Assyrien, Babylonien, Persien, Grekland och Romarriket). Förvisning blev därför vanligt, och det fick avgörande betydelse för det judiska folkets religion.


Tora och Talmud

Tora (eller Torah) är de handskrivna pergamentrullarna som innehåller de fem första Moseböckerna. Dessa är de viktigaste skrifterna i judendomen. Tora betyder "lagen och läran". Skrifterna innehåller det judiska folkets första historia, samt en mängd regler för hur judarna ska leva. De judiska skrifterna omfattar de skrifter som i kristendomen kallas Gamla Testamentet.

Tora kallas också för "den skriftliga läran". Man läser ur Tora i synagogan varje sabbat och hegdag.

Talmud är ett bokverk om 20 foliovolymer. Skrifterna kom till under ungefär ett årtusende, med början 500 FVT. ´Författarna´ är judiska lärare. Talmud innehåller Mishna, som är den muntliga läran med närmare förklaringar till Tora, och Gemara med kommentarer och utläggningar till Mishna.

Bibliska profeter i Israel har genom århundraden framhållit de bud i Toran som handlar om kärleken till sin nästa. Det är det viktiga inom judendomen – därför får uttryck som "öga för öga, tand för tand" (2 Mos, 21:23) inte tolkas bokstavligen. Det betyder istället att alla människor är lika värda, och att ingen står över lagen. Förstör man något ska man ersätta det. Det handlar därför om gottgörelse, inte hämnd.


Gud, gudstjänst och trosbekännelse

Inom judendomen är Gud oändlig och ofattbar. Gud är världens och hela universums herre. Samtidigt är han mycket nära människorna. Ber man till honom så lyssnar han, och han förlåter synder så snart man ångrat sig. Att tro på Gud inom judendomen innebär att lita på Gud.

Gud får inom judendomen inte avbildas, och hans namn får inte uttalas.

För att en synagogsgudstjänst ska hållas måste enligt den judiska traditionen tio män vara närvarande. Gudstjänsten hålls till stor del på hebreiska, eftersom det är det judiska religiösa språket. Lördagens eller sabbatsdagens morgongudstjänst är mer utförlig än vardagens.

Judarnas tro kan sammanfattas i dess trosbekännelse – "Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en."


Mat

De judiska lagarna om dieten grundas på kosherföreskrifterna (kasher = lämplig, riktig). Man får äta alla sorters vegetabilier. Fiskar med fenor och fjäll, samt vissa fåglar, är tillåtna. Kött från djur som är idisslare med helkluvna klövar är också godkänt. Förbjudet är däremot bland annat svinkött, ål och skaldjur.

En särskild slaktmetod (skäktning) används för att orsaka djuret så lite smärta som det går, samtidigt som det avlägsnar så mycket blod som möjligt.

Kött- och mjölkmat får inte blandas. Detta från 2 Mos 23:19 – "Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk."


Två judiska symboler

Menorahn är den sjuarmade ljusstaken. Det är den mest kända och spridda symbolen för judendomen. Ljusstaken är från förbundsarken och Jerusalems tempel.

Davidsstjärnan är den sexuddiga stjärnan som ses ofta inom judendomen. Den började användas mycket tidigt i många kulturer, men blev en speciell, judisk symbol på 1500-talet. Nazityskland tvingade under 1939 alla judar att bära stjärnan på kläderna. Det var till för att peka ut dem och förnedra dem. När staten Israel bildades 1948 menade man att ett tecken som helgats genom lidande och motståndsvilja är mer än värdigt att lysa över vägen till liv och upprättelse. Därmed blev den sexuddiga stjärnan ett identitetstecken för judendomen, och kom att ingå i Israels blåvita flagga.


Judiska helger

Den judiska kalendern skiljer sig från den vi är vana vid. Den judiska tideräkningen utgår från månen, och varje ny månad börjar vid nymånen. Därför har det judiska året 354 dagar istället för 365. För att göra upp för detta lägger man in en skottmånad vart tredje år. Den judiska högtiden, påsken, måste alltid infalla på våren. I övrigt varierar de judiska helgerna lite från år till år.

Sabbat
Sabbaten börjar vid solnedgången på fredagskvällen och varar till solnedgången på lördagen. Kvinnan i hemmet markerar sabbatens början genom att tända och välsigna två sabbatsljus. Välsignelsen läses över bröd och vin. Under sabbaten är det förbjudet att arbeta, samt att till exempel skriva, röka, cykla och tända eld. Sabbatens mening är i grunden social – en dag då alla, oavsett yrke och status, ska få vila och samlas med familj och vänner.

Rosh Hashana
Rosh Hashana är nyårshelgen, och den firas under två dagar på hösten. Normalt infaller den i september. Det är en allvarlig helg, då Gud dömer människorna efter deras gärningar. Helgen inleder de tio botdagarna, och påminner även om världens skapelse.

Jom Kippur
Detta är den sista botdagen; försoningsdagen. Den infaller i september/oktober, tio dagar efter första nyårsdagen. På försoningsdagen fastar man i ett helt dygn. Dagen ägnas åt gudstjänst och försoning.

Pesach:
Denna helg infaller kring påsk. Det är en frihetsfest till minne av judarnas uttåg ur Egypten, och den varar i åtta dagar. Man äter det osyrade brödet matza ("eländets bröd) för att påminna om slaveriet under faraonerna, men även om det snabba uppbrottet inför befrielsen. Festen inleds i hemmet med Sereafton, vilket är årets stora familjesammankomst, och man berättar historien om uttåget ur Egypten.


Övrigt

Till skillnad från religioner som hinduism och buddhismen finns det ingen särskild åsikt om livet efter detta. Istället koncentrerar man sig på det här livet.

Ordet Jude betecknar från början en invånare i Juda rike. Detta område där Juda rike en gång låg har ändrat namn flera gånger under historiens gång; idag heter det Israel. Begreppet jude hör alltså samman med en etnisk grupp. Men det innebär inte att man tror på den judiska religionen, vilket är viktigt att komma ihåg.


Till slut

Judendomen är en förhållandevis liten religion. Den har inte på långa vägar så många anhängare som till kristendomen, islam, buddhismen eller hinduismen har. Däremot ligger den till grund för både islam och kris...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Judendom

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-04-17

    bra med fakta om judendomen!//

  • Inactive member 2007-01-24

    FAAN va bra!! fick svar direkt

  • Inactive member 2007-02-05

    Ditt arbete är intressant, och

  • Inactive member 2007-05-08

    Bra sammaställning av fakta. /

  • Inactive member 2007-05-08

    Bra sammanställning av fakta.

  • Inactive member 2007-12-04

    bra!

  • Inactive member 2009-09-15

    bästa hjälpen hitils

Källhänvisning

Inactive member [2003-01-24]   Judendom
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1558 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×