Förhållandet Sverige-Finland under andra världskriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det s.k. Vinterkriget började år 1939 med att Finland vägrade gå med på Sovjetunionens krav om att byta till sig vissa områden, varvid Sovjet gick till anfall mot Finland. I Finland bildades då en samlingsregering som ville återuppta förhandlingarna, men sovjetregeringen ville inte acceptera någon annan regering än den som leddes av den kommunisten O.W. Kuusinen.
Det ledde till att Nationernas Förbund, som nu inte godtog anfallet mot Finland, uteslöt Sovjet ur organisationen och uppmanade medlemsstaterna att ge Finland materiell hjälp.

Sverige var inte neutralt men ville heller inte gå in i kriget på Finlands sida, därför förklarade man sig som icke-krigförande.

Under den här tiden fanns i Sverige starka sympatier för Finland. Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen och Kooperativa Förbundet startade Nationalinsamlingen för Finland. Människor från alla samhällsklasser skänkte pengar och kläder till de finska soldaterna. Tidningarna blåste upp bilden av finländarna som ett kämpande, okuvligt folk. I februari 1940 gav 500 000 svenskar bidrag till Finland varje månad. Totalt samlades det in omkring 38 miljoner kronor.

En frivilligbyrå öppnades i Stockholm redan på vinterkrigets första dag, men fick till en början inte samma officiella stöd som övriga Finlandsorganisationer. Efter hand blev regeringens inställning mer positiv och flygplan och övrig materiel ställdes till förfogande. De första frivilliga lämnade Stockholm den 21 December för organisering i Torneå. Frivilligkårens transportenheter gjorde en stor insats vid evakueringen av civilbefolkningen på Karelska näset efter krigsslutet.

Omkring 70 000 barn upp till 14 år evakuerades från Finland under andra världskriget, de flesta till Sverige. Det har kallats den största barnomflyttningen i världshistorien. I Sverige organiserades flyttningen av Centrala Finlandshjälpen och i Finland Nordiska hjälpcentralen. Överförandet skedde under svåra förhållanden med båt, flyg och, senare när andra färdsätt blev för farliga, med tåg över Haparanda. Barnen placerades över hela Sverige. De flesta återvände till Finland efter kriget, men omkring 5 000 barn adopterades eller placerades i fosterhem.
Under fortsättningskriget 1941-44 då Finland stod på Tysklands sida mot Sovjetunionen, minskade Sveriges insamlingsverksamhet.

Sverige bidrog ekonomiskt till Finlands återuppbyggnad efter kriget. Förs...