Livsåskådningar och etik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad är en livsåskådning?

En livsåskådning innebär, enkelt sett, ett sätt att se på livet. En livsåskådning ger mer eller mindre utvecklade svar på frågor som, ´varför finns jag?´, ´vem är jag?´, ´vad händer när jag dör?´ och så vidare.

Religioner är livsåskådningar. Det betyder inte att alla livsåskådningar är religioner.

Religioner ger oftast svar på frågor som de som finns ovan. Olika religioner ger olika svar – inom buddhismen och hinduismen säger man till exempel att man kommer att återfödas efter döden. Vad man återföds som beror på hur man levt sitt nuvarande liv. Inom judendomen föredrar man istället att koncentrera sig på det nuvarande livet, istället för att oroa sig så mycket för vad som kommer efteråt.


Vad är etik?

Från National Encyklopedin:
"Etik (av grek. \thiko_s ´som har att göra med karaktären´, ´moralisk´, ´sedlig´) (…) Etik och moral uppfattas ibland som synonymer, men här avses med moral människors praktiska handlande och därmed förbundna, inte alltid klart uttryckta värderingar. En persons eller grupps moral visar sig i vad den gör eller underlåter att göra. Med etik avses den teoretiska reflexionen över moralen och dess grund."

Vad betyder detta? Det betyder att medan moral är någonting vi gör, så är etik det vi tänker på före, under tiden eller efteråt. Hur vi ser på det vi har gjort. Om vi tycker att det är rätt eller fel, eller till och med någonstans mitt emellan. Det är etik.


Fyra sorters etik

Det finns fyra olika sorters etik. Det är inte så att man alltid håller sig till ett enda sätt att tänka; det kan variera.

Tänk dig följande situation: Du kommer till en trafikolycka. Du är ensam, du har en del medicinsk utbildning och sjukvårdsmaterial med i bilen. Det finns inga andra personer på vägen än de som har varit med i trafikolyckan. Det finns en svårt skadad, fyra mindre skadade. Det kommer att ta en timme innan hjälp kommer till platsen.

Du kan välja att rädda den svårt skadade, som behöver hjälp omedelbart för att överleva. Detta kommer dock att ta hela timmen tills hjälpen kommer. Då kommer de fyra andra att dö. Annars kan du välja att hjälpa de fyra andra, och låta den svårast skadade dö.

Nu ska vi se hur detta scenario skulle spelas ut med de fyra olika sorternas etik.

Konsekvensetik
Denna modellen ställer frågan, Hur kommer mitt handlande i denna situation att påverka jämvikten mellan gott ock ont? Frågan är hur vi bedömer gott och ont, rätt och fel. Vi måste veta vad vi definierar som lycka.

Om man tar exemplet ovan med olyckan så skulle konsekvensetikern troligen välja att rädda de fyra mindre skadade, eftersom det skulle bringa mer glädje än den enda.

Pliktetik
Pliktetik är när jag anser att en handling är rätt om den tillhör det slags handlingar som är min plikt att utföra. Det handlar om vilken regel som har störst nytta, inte vilken handling. Det som gör en handling moraliskt rätt är den plikt jag använder för att utföra den. Det finns olika motiveringar till vad som är plikt. Det kan vara för att Gud säger så, för att förnuftet och samvetet säger så, eller för att min intuition eller känsla säger så.

Tar man exemplet ovan skulle det alltså vara upp till dig att välja vem som är viktigast för dig.

Sinnelagsetik
Inom sinnelagsetiken så använder jag regeln som säger att det är min inställning till medmänniskan som är avgörande. Om handlingen utförs för att jag vill väl så är det alltid rätt, även om konsekvenserna blir ödesdigra. Det handlar om att göra det som känns moraliskt rätt.

I situationen med olyckan skulle en sinnelagsetiker först sätta sig in i situationen och sedan handla. Frågan är dock om någon har tid med det i en situation som denna. Det är avsikten som räknas i sinnelagsetik – men när är ett sinnelag gott?

Situationsetik
Vissa menar att det är helt omöjligt att alltid tänka efter en v...