Livsstilsintervention inom primärvården avseende prevention och modifiering av riskfaktorer för kardiovaskulära sjukdomar : "Björknäsmodellen"-en randomiserad studie.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

ABSTRAKT Livsstilfaktorer som inaktivitet, felaktiga kostvanor och rökning bidrar till utvecklandet av fetma, blodfettsrubbningar, typ 2 diabetes och högt blodtryck, och ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med denna studie var att utvärdera om en kombinerad tränings och kostintervention under 3 månader, följt av regelbunden uppföljning under ett år påverkar motionsvanor, hälsoupplevelse och riskfaktorer hos personer i riskgrupper. 151 medelålders kvinnor och män med riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom randomiserades till en interventionsgrupp ( n =75 ) och kontrollgrupp ( n = 76 ) och genomgick undersökning vid baslinjen, efter 3 och efter 12 månader. 123 personer fullföljde studien. Efter 12 månader sågs signifikanta förbättringar inom interventionsgruppen av vikt, BMI, midjemått, höftmått, midjehöftkvot, triglycerider, HbA1c, syreupptagningsförmåga, systoliskt och diastoliskt blodtryck till skillnad från inom kontrollgruppen. Skillnaden i midjemått, midjehöftkvot och diastoliskt blodtryck efter 12 månader var även signifikant i förhållande till kontrollgruppen. Interventionsgruppen ökade också den fysiska aktivitetsnivån signifikant jämfört med baslinjen samt skattade upplevd hälsa signifikant högre. Slutsatsen är att preventiva insatser i primärvården med fokus på fysisk aktivitet och kost inom ramarna för befintliga resurser, gynnsamt kan påverka ett flertal riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom hos personer i riskgrupper, och att förbättringarna k...