Proggen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Varför jag valde just proggen att arbeta med var för att mitt intresse för politik och arbetarens kamp har växt på senare tid och proggen ÄR arbetarens kamp. Anledningen till att jag känner till den här musiken är att min far har matat in denna klasskampsmusik i mitt huvud med både skivor och egen sång, jag tror att jag har hört allt från det bästa till det sämsta och värre. Man lär sig efter ett tag att tycka om denna lite speciella massproducerade musikstil. Om du undrar vad man får ut av att skriva om en musikstil så är det så att man lär sig faktiskt ganska mycket om politik och väldigt mycket om våran historia.


Diskussion _

Namn som ”Träd, gräs och stenar” ,”Fläsket brinner” och ”Gud i brallan” kanske inte säger er så mycket men det är faktiskt bara några av de lite speciella namnen på progg banden som fanns under 70-talet. Nu ställer ni er säkert frågan:
- Vad i hela friden betyder det där ordet "Progg"?
Progg är en förkortning av ordet progressiv som enligt Bonniers Compact lexikon betyder ”gradvis stigande”, man ville alltså ha en gradvis stigande utveckling av samhället, och den utvecklingen skulle gå åt vänster. Vad det gäller inriktningar inom proggen så fanns det två sådana, en anarkistisk och en revolutionär.

Hur allt började
Det hela började med att journalisten Bengt Anderberg gick med i ett förstamaj tåg för första gången, det kanske låter som en lite underlig början på en hel musikålder. När han sedan skrev om detta så blev det mycket positiva saker sagda, men det fanns även negativa saker som att det inte fanns någon musik bara en massa ramsor och skrik. Bengt blev några år senare bönhörd och folk började skriva sånger om det de demonstrerade mot. Sedan utvecklades detta till att man skrev protestsånger mot annat som bland annat staten, löner, jobb och om kvinnornas rätt i samhället där tillexempel ”Röda bönor” sjöng om tjejer som raggar killar istället för tvärtom. Sångerna på första maj var början till en hel musikrörelse som människorna hade mycket glädje av för några decennier sedan och som många minns än idag och omedvetet går och trallar på.

Vietnamkriget hade pågått sen andra världskriget men svenskarna fick först i slutet av 60:talet ”på riktigt” nys om att det fanns då vi fick se de upprörande bilderna i TV. Just om Vietnam skrevs en hel del proggmusik, bland annat ”Vietnam är nära” eller ”Haiphong” båda med texter av Carsten Palmer. Det var startskottet för att musikrörelsen proggen skulle ta fart; proteströrelserna mot Vietnamkriget gav möjlighet för många musikgrupper att framföra protester till musik, men inget multinationellt skivbolag ville ge ut protester mot USA eftersom att de flesta stora bolag ägdes av USA kapitalisterna. I Uppsala fanns bland annat bandet ”Nixons beska droppar” som skrev om de stora dumma kapitalisterna och lilla stackars Vietnam.
Protesterna mot USA:s härjningar i Vietnam ledde vidare till att man började se Sverige med nya ögon och vänstervågen gjorde att man började titta på arbetarnas situationer i Sverige, gruvarbetarstrejken -69 i malmfälten gjorde att den nya vänstern började ta ställning för arbetarnas situation i Sverige.
I och med det politiska ställningstagandet fick man även upp ögonen för att staten och kapitalet gick hand i hand och mer och mer politiska texter började skrivas.
Fler och fler började engagera sig i musikrörelsen och musikforum startade i Uppsala i samband med det växte många nya musikgrupper upp; Bland annat Uppsalabandet Gud i brallan som var en anarkistisk grupp som var emot överheten och för allas frihet.
Ett annat anarkistiskt band var Träd gräs och stenar det var ett så kallat flumband med det lite speciella mottot ”peace, brass och nässelsoppa” taget från Hippievågens ”Peace, love and understanding”.

Den grupp som kom att sprida musikrörelsen till de stora massorna och bli ganska välkänd måste man nog säga var ”Hoola bandoola band”.
Men fortfarande var det politiska ställningstagandet mycket viktigt och vänstern splittrades i olika grupperingar KFML(r), SKP, KEG, trotskister m.m. Man tog ställning mot avfolkningen av Norrland och många sånger handlade om flyttlassen mot söder.
Det började växa upp mänger av fria teatergrupper som visade på samhällets orättvisor och som spelade för de som aldrig tidigare varit på teater. Grupperna sökte upp publik att spela för. I Göteborg fanns en teatergrupp, Nationalteatern som spelade mycket på ungdomsgårdar.
Synen på försvaret i Sverige blev också en diskussionsfråga, vissa ansåg att vi måste kunna försvara oss mot en yttre fiende, att ett kapitalistiskt Sverige var bättre än ett land ockuperat av utländska kapitalister. Gruppen ”Rekyl” protesterade mot krig och militären med låtar som ”Från en huvudlös hals”.
Men det skrevs även texter som handlade om den lilla människans kamp i det dagliga livet och ville skapa en vilja och en styrka till förändring;
Fria pro teatern arbeta de under hela 70:talet med att föra ut sitt buskap med hjälp av musik och teater. från skogsarbetarnas, städerskornas och typografernas fackliga rättigheter till den enskilda människans syn på klasskampen och orättvisorna som visas i sången ”med vilken rätt” skriven av ”Fria proteatern”.
Som en röd tråd genom proggen kan man se den lilla människans kamp mot orättvisor och imperialismen. Men man ser även den djupare kärleken mellan människor inte bara hjärta och smärta som genomsyrade den kommersiella musiken under samma tid, alltså band som ABBA och svensktoppen.



Sammanfattning