Hjärtat

9 röster
39702 visningar
uppladdat: 2003-02-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehåll:

Inledning

Hjärtats funktion

Hjärt- och blodsjukdomar

Källförteckning

Inledning
Hjärtat är ett av kroppens viktigaste organ. Utan det hade vi inte kunnat leva. År ut och år in pumpar hjärtat runt blodet i vår kropp. Att det orkar så mycket beror på en speciell sorts muskelceller, hjärtmuskelcellerna. Hjärtat är ungefär lika stort som din knutna hand. I vila slår det cirka 70 slag per minut och det hinner då pumpa runt 5 liter blod. Hjärtat är en ihålig muskel som består av en vänsterhalva och en högerhalva. På så sätt kan hjärtat arbeta med två pumpar samtidigt. Varje pump (halva) delas in i två rum av en klaff, den övre delen kallas för förmak och den nedre kallas kammare. Klaffarna som avgränsar förmaket från kammaren öppnas och stängs automatiskt när hjärtat arbetar.


Hjärtats funktion
Utanpå hjärtat sitter kranskärlen (coronarkärlen), se fig. 2. De förser hjärtat med syre och näring. Med stetoskop kan du höra två tydliga ljud som uppstår när hjärtat slår. Det första ljudet är något längre än det andra och har lite dovare stämma. Det som du hör är segelklaffarna inne i hjärtat som stängs. Det andra ljudet är kort och låter lite hårdare. Det bildas när fickklaffarna, som sitter i de utgående blodkärlen (aorta och lungartär), stängs.

Blodkärlen
Blodkärlen består av tre olika slag, artärer, kapillärer och vener. Artärernas uppgift är att leda blodet ut från hjärtat. De blir allt tunnare och övergår i kapillärer. Deras uppgift är att leda blodet ännu längre, ut till kroppens alla vävnader. Kapillärerna i sin tur övergår i vener, som leder tillbaka blodet till hjärtat. När du ska ta pulsen på någon kan du sätta två fingrar på dennes hals. Här hittar du pulsen lättast. Det du känner är en liten tillfällig utbuktning, en tryckvåg som rör sig genom blodkärlen med en hastighet av 6-10 m/s.


Varje gång hjärtat drar ihop sig stöts blodet ut ur artärerna och då bildas denna tryckvåg. Artärerna har kraftiga muskler och de är väldigt elastiska.
Detta är för att blodtrycket ska kunna hållas tillräckligt högt. Du har en artär i armen, och normalvärdet där är cirka 120/80. Kapillärerna är väldigt små och tunna blodkärl. Väggarna består av endast ett (1) lager platta celler. Dessa små kapillärer finns i alla vävnader du har i hela kroppen! Det är rätt fantastiskt ändå! Din kropp innehåller 100 000 km sådana små kapillärer. När blodet ska tillbaka till hjärtat så åker det genom venerna. Här är trycket lågt och blodet går i en jämn ström. Venerna har inte så elastiska väggar, och inte så mycket muskler som artärerna, så därför är trycket inte högt och de kan inte hålla samma regelbundna form som artärerna heller. Inuti venerna finns små venklaffar. När venerna trycks ihop av kringliggande muskler öppnas klaffarna och blodet kan passera. Klaffarna ser till att blodet inte rinner tillbaka. Därför är det viktigt att man rör på sig mycket så att den här ”muskelpumpen” hålls igång. Annars får man ingen blodcirkulation.


Teorier om blodets cirkulation

469-399 f Kr, Hippokrates och Aristoteles (384-322 f Kr) såg hjärtat som en källa för blodet. De sade att pulsen orsakades av den medfödda värmen.

129-199, visade vetenskapsmannen Galenos att höger hjärtkammare innehåller blod, genom att dissekera levande djur. Galenos menade dock att blodet passerade över till vänster kammare genom osynliga porer i hjärtats skiljevägg.

Att detta var fel insågs först år 1205-1288 av den arabiske läkaren Ibn an-Nafis. Han visade att blodet gick från höger kammare genom lungorna och över till vänster kammare. Men detta glömdes snabbt bort.

1452-1519, gjorde konstnären Leonardo da Vinci teckningar av hjärtklaffarna. Detta kunde ha ändrat hela den felaktiga bilden av hur hjärtat såg ut, men hans teckningar var i privat ägo och studerades aldrig.

1511-1553, påstod en man vid namn Michael Servetus att blodet passerade genom lungorna, men han blev bränd på bål som kättare. Anatomerna började dock förstå hur det hela låg till.

Andreas Vesalius (1514-1564) fann att skiljeväggen i hjärtat är helt tät. Men han kunde inte ge en förklaring till hur blodet tog sin väg från höger- till vänsterkammare.

Andreas Cesalpino (1519-1603) var den man som införde ordet ”cirkulation” och han visade hur blodet passerade genom blodådrorna.

1533-1616 kunde Fabricus av Aquapendente visa hur venklaffarna stoppade blodet från att gå åt fel håll.

Hjärt- och blodsjukdomar
Hur undersöks hjärtat egentligen? Jo, med hjälp av EKG, elektrokardiogram, kan läkarna undersöka hjärtats aktivitet. Signalerna från hjärtat mäts och undersöks. Många hjärtsjukdomar förändrar hjärtats rytm och EKG hjälper läkarna att upptäcka detta. Blodet kan också vara till stor hjälp när man tittar efter sjukdomar. Genom att ta blodprov ser läkarna om det finns något ovanligt ämne i kroppen. Något som är ganska vanligt hos vuxna är att blodtrycket är för högt. Detta märker man inte själv, utan det är först när man mäter det som det syns. Blodtrycket mäts i ett övre och ett undre värde. Det övre värdet visas när hjärtat drar ihop sig, det undre när hjärtat vilar. Man kan också ha för lågt blodtryck. Det kan uppstå när man varit med om en bilolycka, om man har fått en stor blödning. För lite blod cirkulerar i kroppen. Personen blir blek och kall, och kan i värsta fall dö. Detta kallas chock. Chock behandlas med blodersättningsmedel som ökar blodvolymen.

Hjärtmuskelinflammation
Hjärtmuskelinflammation kan man få av vanliga infektioner med virus. Det är oftast ofarligt, men kan leda till att hjärtat pumpar långsammare och mister sin rytm. Hård ansträngning i samband med en infektion i kroppen ökar risken till hjärtmuskelinflammation, så därför ska man inte idrotta så väldigt hårt när man är förkyld eller har feber.


Åderförkalkning i hjärtats kranskärl (Kärlkramp)
Alla människor får någon slags åderförkalkning. De vanligaste är i hjärtats, hjärnans eller benens pulsådror. Åderförkalkningen medför en förträngning av kärlen, så att blodflödet försämras. Förkalkningen kan bestå av såväl mjuka och fettartade som hårda och kalkartade vävnader. Om man lider av åderförkalkning i hjärtat så visas det genom att man får kärlkramp, eller i vissa svåra fall kan man få en blodpropp, en så kallad infarkt. Kärlkramp beror på att hjärtat inte får tillräckligt med blod och syre. Kranskärlen är ju, som du redan vet, till för att kunna ge ditt hjärta det syret som det behöver. Det bildas förträngningar i kranskärlen då det sker en åderförkalkning och blodet stoppas, det kan inte komma i samma rika flöde som innan, se fig.4.


Eftersom kranskärlen förser olika delar av hjärtat så är det oftast bara en del som inte får syre. Kranskärlen är elastiska, men ju äldre man blir desto mindre elasticitet får man i dem. Man kan se att elasticiteten försvinner i huden också, nämligen i ansiktet, där man får rynkor. Nu, för att det ska bli lite lättare att förstå, så ska vi jämföra kranskärlen med ett gammalt rör till en vattenkran. När rost och avlagringar lossnar från insidan på röret, så kommer de så småningom att fastna längre ned. Där avlagringarna fastnar kommer röret att bli smalare på insidan och vattnet får svårare att passera. Precis samma sak händer i dina kärl. Många faktorer ökar risken för dessa förträngningar. Rökning, högt blodtryck, diabetes, stress och övervikt är bara några. Kroppen reagerar på förträngningarna, och det känner du.

Tecken på kärlkramp:

· Obehag, tryck och krampaktig smärta som kan stråla upp mot hals och käkar eller ut i armarna.
· Andfåddhet


Kärlkramp brukar uppstå vid olika speciella tillfällen, som:

· Vid fysisk ansträngning
· Vid oro, sorg, vrede
· Efter stora måltider
· Ibland vid blåst och kyla

Stickningar eller hugg i bröstet är sällan tecken på kärlkramp.
Kärlkramp är vanligast i åldern över 50, men kan förekomma hos yngre individer också. Den mediciniska benämningen för kärlkramp är angina pectoris.
Hur man ska behandla detta beror på hur utbredd sjukdomen är. Oftast börjar man med att rätta till och kartlägga de faktorer som finns (Rökning, m.m.) Sedan får patienten korttidsverkande nitroglycerin, som har en kärlvidgande och blodtryckssänkande effekt. Om detta inte är tillräckligt insätts förebyggande medicinering. Den mediciniska behandlingen hjälper och leder till att de flesta patienter blir av med symtomen.


Smärtan kvarstår hos en del patienter och de får då kirurgisk behandling, som operation eller kranskärlsplastik (PTCA). För att bedöma vad som ska göras så använder man kranskärlsröntgen, också kallad koronarangiografi. Man för in en kateter i en pulsåder, ofta via ljumsken. Där sprutar man in en kontrastvätska vid det förträngda kärlet.
Nu kan läkaren via en röntgenbildskärm studera förträngningen och fatta beslut om den fortsatta behandlingen. PTCA är en liknande behandling men istället för en vätska så skickas en ballong in i kärlet (eller ett annat instrument), som under högt tryck fylls med kontrastmedel. Förträngningen vidgas och blodflödet ökar. Kärlkrampen försvinner. För 30 % av patienterna finns det risk för återfall inom 6 månader. Dessa patienter behöver en upprepad behandling, kanske en eller två gånger innan man uppnått slutligt resultat. Om inget sker inom 6 månader så kan man lugnt säga att man tillhör någon av de 70 % som klarat sig undan ett återfall. Det finns ytterligare en metod som är värd att nämnas. Man kombinerar en ballongutvidgning med ett så kallat stent.

Ett stent är en slags kärlprotes som spänner ut sig inne i kärlet och förhindrar att kärlet trängs undan igen. Efter en tid så börjar kroppens vävnader att täcka stenten och man kan inte längre se den. Resultaten blir bättre både på kort och på lång sikt jämfört med bara ballong.


Hjärtinfarkt
En hjärtinfarkt är en blodpropp som har täppt till blodflödet i något av dina kranskärl. Detta har lett till syrebrist i hjärtmuskeln nedanför tilltäppningen. Med en operation kan man skapa nya vägar från kroppspulsådern till det tilltäppta kranskärlet, se fig.7. Det nya kranskärlet (de nya förbindelserna) är patientens egna. De kommer från antingen ett av benens ytliga blodkärl eller från ett kärl so...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hjärtat

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-02-13

    Jätte bra arbete, Verkilgen in

Källhänvisning

Inactive member [2003-02-16]   Hjärtat
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1634 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×