Undersökande journalistik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Undersökande journalistik är förmågan att gräva fram dold/underkänd fakta. Ett forskande inom nyheter etc.

Undersökande journalistik är viktig. Det är en viktig del av det demokratiska samhället. Att våga stå på egna ben och gå från en intuition eller antagelse till att undersöka den rena fakta, och sedan göra en konklusion kräver både mod, kreativt tänkande och tid.

Det fria ordet, journalister som fängslas
Den 10.E December 1948 kungjorde FN: s generalförsamling en allmän förklaring om De Mänskliga Rättigheterna. FN: s människorättighets förklaring är ingen lag, men en förklaring som alla länder i världen bör hålla sig efter och följa.
FN: s förklaring om De Mänskliga Rättigheterna består av trettio paragrafer, och den kanske mest kända av dem; artikel 19. Denna paragraf används flitigt av bl.a. Fri- och rättighetsorganisationen Amnesty International sig av när de lägger grundlag för enskilda fall, där en människa har berövats sina fri- rättigheter som människa. Oftast p.g.a. politiska åsikter/ opposition mot styret i landet.
Det är inte ovanligt att Amnesty tar hand om enskilda fall av journalister. Där de som har torterats efter att ha bedrivit undersökande journalistik vilket har gett hotande resultat för makthavarna i landet/politikerna.

”Artikel 19.
Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.”

Det demokratiska samhället
I de länder där brott mot de mänskliga rättigheterna sker, saknas grundläggand demokratiska principer. Istället råder diktatur/tyranni/envälde. Man kan fråga sig hur dessa styrsätt fortfarande kan existera i dag? Själv tror jag en av de största anledningarna till detta kan vara sen industrialisering och globalisering, eftersom sådant i högsta grad förekommer bland länder i den 3.E Världen. Jag kan bara nämna diktatur/kommunist landet Kina. Där man idag fortfarande bedriver censur, tortyr och henrättelse för att tysta oppositionen. På så sätt kan de kan fortsätta styra landet på det odemokratiska sättet de gör.

När ett diktaturvälde faller
Ett bra exempel på hur ett sådant odemokratiskt maktvälde kan bli när det faller samman är Sovjet unionens fall på den senare delen av 1900-talet. 1991 förklarade sovjet- republikerna sig självständiga, och Sovjetunionen var upplöst. Detta inträffade efter att Central- och Öst Europa sedan 60-talet hade bildat en opposition mot Sovjets hårda kommunism. Denna hade bl.a. fört till låg levnadsstandard och ineffektiv ekonomisk tillväxt. 1989 var det året där alla Sovjetunionens länder i Central- och Öst Europa gjorde revolution.
Polen var först ute med att den 4.E juni hålla ett fritt politiskt val, sedan följde grannländerna efter med skapandet av egna oberoende demokratiska samhällen. I början försökte ledningen i Moskva att kväva oppositionen genom att sätta in militära styrkor; Den Röda Armén. Trots kravaller som krävde många människo- offer, fortsatte oppositionen emellertid att kämpa vidare för det liberala samhället, och lyckades tillslut krossa Sovjets odemokratiska grepp över deras länder.

Konsekvenserna
Man skulle tro att det nya demokratiska samhället skulle gynna folket, dock blev det tvärt om. Liberaliseringen i Ryssland samt Central- och Öst Europa hade gjort sig populär i Väst Europa, situationen var emellertid inte den samma bland folket i de berörda länderna. Etniska strider mellan olika folkgrupper i Balkan länderna blossade upp. Som exempel kan jag nämna Bosnien (Serber mot kroater och muslimer), och Tjeckien- Slovakien.
Värst har det ändå gått för kommunismens modersland Ryssland: Under kommunismens tid såg staten till att alla fick mat och arbete, vilket inte blev en självklarhet efter revolutionen. Folk prioriterade mat och arbete framför rätten att få läsa, tänka, säga och skriva vad de ville: Det fria ordet. Idag har Rysslands kriminalitet och fattigdom sedan liberaliseringen ökat, och ekonomin fortsätter att rasa.
Den utveckling man såg efter Sovjetunionens fall, får ses som en naturlig och oundviklig utveckling med tanke på att folket i de berörda länderna under så lång tid levt under förtryck. Jag skulle vilja använda en mycket bra metafor för varför det blev som det blev. – Se på det som när en gryta med vatten i blir riktigt överhettad. När man så lyfter på locket bubblar det naturligtvis över, en naturlig reaktion.

I Sverige…
I Sverige avskaffade man, som första landet i världen, censuren och fick tryckfrihet redan 1766. Det fria ordet infördes. I det socialdemokratiska Sverige idag har vi alltså rätt att yttra oss, tänka och tycka fritt. Alla svenska medborgare har också rätten till det som kallas offentliga handlingar.
Offentlighetsprincipen i Sverige kom samtidigt som tryckfrihetsförordningen 1766, men avskaffades efter några år. 1809 återkom den, och har gällt sedan dess. Offentlighetsprincipen går ut på att handlingar som rör domstolarnas verksamhet och statlig förvaltning ska vara tillgängligt för alla svenska medborgare, och ska med detta också kunna tryckas fritt. Undantaget är ärenden som angår kungen/regeringen om utrikes, militära och vissa ekonomiska frågor. Dessa är sekretessbelagda och tillhör sekretessreglerna som är inskrivna i grundlagen. 1937 fick man dessutom tillgång till kommunernas handlingar. ’
Tack vare dessa rättigheter som vi svenska medborgare har, kan vi därför lättare bedriva undersökande journalistik. Vi har världsberömda dokumentärer, och flera debattprogram. Exempelvis Diskus, Kalla Fakta, Agenda, Dokument Utifrån, Uppdrag Granskning för att nämna några av de mer respektabla/seriösa programmen.

Varför undersökande journalistik är så viktigt?
Undersökande journalistik är framför allt viktigt för att man ska blottlägga sanningen, och eventuellt lösa problem i gemenskap med folket. Det är en rättighet vi har i de demokratiska samhällen, och som vi också borde utnyttja. Det behöver inte alltid handla om skandaler eller problem som ska blottas för offentligheten. Det kan mycket väl handla om att ta reda på nyttig information för både sig själv och andra. Man lär sig söka, analysera och dra egna slutsatser grundade på det man har forskat fram. Att man vågar tro på sin intuition, och sväljer inte allt okritiskt. Att man vågar resa sig och gå mot strömmen, gör att samhället blir mera öppet och ärligt.
Ofta förknippas undersökande journalistik med att skandaler, eller andra dolda, mörka sidor i samhället, kommer fram till ytan. En av de kanske mest kända skandalerna som kommit fram via undersökande journalistik, internationellt sett, är naturligtvis Watergatesskandalen. Ett praktexempel på en lyckad journalistisk undersökning, gjord av Bob Woodward (på bilden) och kollegan Carl Bernstein, som tillsammans jobbade på The Washington Post. Woodward lyckades bevisa att presidentkandidaten Richard Nixon från 1972-1974 avlyssnade demokraternas (de politiska motståndarnas) huvudkontor: Watergate. Detta skapade självklart en enorm uppståndelse, och tillslut tvingades Nixon att avgå som president. Med detta arbete tilldelades de två journalisterna i 1987 The Pulitzer Prize, som är journalisternas och pressens svar på Oscar priset. Tack vare Woodward förknippas nu Watergate med maktmissbruk.

Jag har själv provat på undersökande journalistik…
Jag har genom både högstadiet och mina två år på gymnasiet gjort många projekt, som kan likna en form för undersökande journalistik. Jag/vi (ibland grupparbeten) har börjat med att definiera ett problem; problemformulering. Som vi sedan försökt lösa. Därefter har vi använt oss av alla möjliga medel för att få tag på information, eventuellt tagit kontakt med aktuella människor. Det mest ”journalistiska arbetet” jag har utfört under senare tid, var ett arbete som baserade sig på en tidningsartikel om skolböcker. Den visade undersökningsresultat på hur mycket pengar som gick till skolbö...