Den Allmänna Förklaringen om mänskliga rättigheter fastställer att alla
människor är födda fria och med lika värde och rättigheter, oavsett ras,
hudfärg eller annan åtskillnad. Den fastställer även att de har rätt till
bland annat liv, frihet och personlig säkerhet. De rättigheter som hanteras
i denna förklaring kan delas upp i två kategorier: medborgerliga och
politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Många omnämner dem även som två "generationer", vilka vuxit fram utifrån
olika revolutioner där människor har kämpat för sina rättigheter. Under
1970-talet utvecklade Karel Vasak, universitetsprofessor inom lag, teorin om
att en tredje generation rättigheter var på väg att träda fram. Generationen
skulle innehålla rätten till att utvecklas, rätten till mänsklighetens
gemensamma arv, rätten till en hälsosam och ekologiskt balanserad miljö
samt rätten till fred. Vasak döpte dessa till "solidaritetsrättigheter".
Under den senare delen av 1900-talet växte det fram ytterligare en ny
rättighetsdebatt som handlade om miljörättigheter. Lagstiftningar och
konstitutioner idag innehåller idag allt fler åtgärder för att förbättra
miljön, både på nationell samt på internationell nivå. Miljöteoretikern
Robyn Eckersley spekulerar om att miljörätt skulle kunna utgöra en fjärde
generation rättigheter. Det intressanta blir då att undersöka om det är på
väg att växa fram en fjärde generation rättigheter, eller om Vasaks tredje
generation håller på att utvecklas ytterligare.
Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall miljörätt kan tillhöra
någon av de tre olika rättigheterna, eller ifall vi står inför en helt ny
generation rättigheter. För att besvara detta kommer även tidigare
generationers framväxt att undersökas, där jag hoppas att kunna urskilja
olika "mekanismer" som krävs för att en ny generation rättigheter skall
kunna få genomslag.
Mitt teoretiska kapitel baseras på Karel Vasaks definition av de tre
generationerna rättigheter, samt Robyn Eckersleys artikel om
miljörättigheterna som en potentiell fjärde generation av rättigheter.
Teorin tar avstamp i vad de tre generationerna rättigheter kategoriseras
som, samt en mer ingående definiering av vad de kan sägas innehålla för
rättigheter. Vasak liknar de tre generationerna rättigheter vid den franska
revolutionens nyckelelement frihet, jämlikhet och broderskap. Den första
generationen kännetecknas då av friheter, den andra av jämlikheter och den
tredje av broderskap, eller solidaritet.
Mycket kan läras genom att studera den kontext i vilken en deklaration av
mänskliga rättigheter uppkommer, vilka tenderar att utgöras av folkkamper
och revolutioner. Den första generationen rättigheter kom till vid
borgarrevolutionen under 1700-talet, den andra vid det tidiga 1900-talets
socialistiska revolutioner, och den tredje sägs ha utvecklats från
efterkrigstidens antikolonialistrevolutioner. Robyn Eckersley anser att det
under sent 1900-tal vuxit fram ett nytt synsätt, en växande
miljömedvetenheten, som kan ses som en tyst miljörevolution. Utifrån denna
miljömedvetenhet har förslag på miljörättigheter florerat. Stater och
internationella samfund har under konferenser och världsråd lagt grunden
för miljörättigheter, och sedan dess har hundratals föredrag, förklaringar
och strategier dragits upp för miljöskydd under de senaste 30-40 åren.
Det tredje kapitlet skildrar etablerade solidariska samt miljöbetonade
rättigheter som kan sägas finnas idag, där bland annat rätten till en
hälsosam miljö.
Det fjärde kapitlet för vidare studien till en analys av dagens rättigheter
utifrån den kartlagda debatten samt de kriterier som framförts för att en
generation av rättigheter skall sägas existera. I detta kapitel besvaras
till slut frågan om miljörättigheter kan sägas tillhöra sin egen generation.
Det finns många tecken på att miljörättigheter är på väg att få genomslag i
internationell rätt eftersom så mycket har gjorts för att implementera en
miljöstandard, mål och riktlinjer som länder måste hålla sig till för att
skydda miljön. På både internationell, subnationell, regional och nationell
nivå kan man påträffa olika dokument som beskriver människor...
