Genetik

4 röster
45772 visningar
uppladdat: 2000-08-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Egenskapen hos en viss organism uppstår genom ett samspel mellan miljö och de arvsanlag som övertas från tidigare släcktled.
Arvsanlagen, generna, ligger i särskilda bildningar, de s.k. kromosomerna, i cellernas kärnor.
Varje organism kännetecknas av ett bestämt antal kromosomer. Hos t.ex. sedeslaget vete är kromosonantalet 42, hos bananflugan 8, hos hunden 52 och hos människan 46. När könsceller bildas skiljs de båda kromosomuppsättningarna från varandra; ett ägg eller en sädescell från en människa kommer alltså att innehålla bara 23 kromosomer.

Vid befruktningen smälter en sädescell och en äggscell samman och bildar en zygot, en kroppcell som växer upp till en ny individ. Zytogen får återigen en dubbel uppsättning kromosomer -hälften har kommit från mamman och hälften från pappan.
Varje avkomma ärver därför hälften av sina arvsanlag från vardera föräldraparet.

Eftersom arvsanlagen ligger i kromosomerna förekommer de liksom dessa parvis. Om en individ har samma anlag i båda de kromosomer som ingår i ett kromosompar, tex anlag för normalt färgseende, säger man att individen är homozygot för detta anlag.
Om anlaget finns i endast den ena kromosomen, medan den andra i stället har ett anlag för röd-grön färgblindhet, är individen heterozygor för det normala anlaget resp. anlaget för färgblindhet.

Om en egenskap hos en heterzygot utvecklar sig, trots att det arvsanlag som orsakat egenskaper bara förekommer i den ena kromosomen, säger man att anlaget är dominant, medan det dolda arvsanlaget i genparet sägs vara recessivt.

Arvsanlagen är i allmänhet beständiga, men ibland kan en plötslig förändring inträffa. En sådan ärftlig permanent förändring av ett anlag eller en kromosom kallas mutation. Mutationer kan också framkallas på experimentell väg t.ex. genom radioaktiv strålning av könsceller eller genom påverkan av kemikalier. Ett förändrat arvsanlag i en könscell kan gå i arv till nya generationer. Vissa mutationer kan gå i arv och andra inte.
En av de vanligaste kromosomavvikelserna hos människan kallas Downs syndrom, det innebär att människan får en extra kromosom nr 21. Varje cell innehåller då 47 kromosomer.
Effekten ger ett visst utseende med bl.a. sneda ögon. Intelligensen är låg men varierar lite från person till person.
Vissa mutationer kan också vara positiva som ökar deras chans att överleva och fortplanta sig, men dessa är ett sällsynta fall.

Gregor Mendel var en österrikisk munk som under korsningsförsök med ärter gjorde de första och avgörande upptäckterna utav arvsgången med dominanta resp. recessiva anlag.
Mendels lag säger att anlagen för två olika egenskaper (A och a) som nedärvts från föräldrarna, särskils vid könscellsbildningen hos avkomman, på så sätt att halva antalet könceller erhåller anlaget A och andra hälften anlag a.
Hans andra lag säger att anlagsparet Aa och Bb innebär att de olika generna vid bildningen av könsceller fördelas oberoende av varandra.

DNA:

Varje cell innehåller kromosomer som i sig innehåller en lång DNA-molekyl. DNA-molekylen liknar en spiral.
DNA-molekylen innehåller fyra olika sorters kvävebaser, vi kallar dem A,T,C och G. Dessa passar ihop som pusselbitar två och två. A och T medan C kopplas till G.
Det är ordningsföljden av baserna utmed DNA-trådarna som utgör själva generna.
Man kan säga att olika egenskaper är inprogramerade i DNA-molekylen genom att baserna sitter i en viss ordning.

DNA-molekyler har förmågan att dela sig och bilda kopior av sig själva. Det sker i samband med celldelningar. Detta innebär att varje cell kan få en egen uppsättning kopior av modercellens DNA. Tack vare det kommer vår celler att innehålla samma gener år efter år.

Genom att DNA kopieras vid celldelning och sprids med könsceller, förs informationen om växterna och djurens egenskaper vidare från generation till generation.
På så sätt lever generna vidare även fast individen dör.

Celldelning:

Celler delar sig när växter och djur växer och när gamla celler ersätts av nya celler.
Det sker genom en typ av celldelning som kallas vanlig celldelning. Under den vanliga celldelningen delas varje kromosom på längden och blir två nya kromosomer. Dessa hamnar i var sin ny cell och därmed får samma uppsättning kromosomer som modercellen.

Reduktionsdelning är en annan typ av celldelning. Denna typ bildar könsceller. Könsceller har bara 23 kromosomer, därför halveras kromosomerna vid celldelningen och får då en kromosom från varje kromosompar.
Vid befruktningen förenas äggets och spermans kromosomer. Det är därför viktigt att könscellerna innehåller hälften så många kromosomer som övriga celler. Annars skulle antalet kromosomer i kroppens celler fördubblas för varje generation.

Det finns två sorters könskromosomer, X-kromosomen och Y-kromosomen.
En man har en X-kromosom och en Y-kromosom i sina celler medan kvinnan har två X-kromosomer i sina.
Genom att könskromosomerna skiljs åt under reduktionsdelningen får hälften av mannens spremier Y-kromosomer och hälften X-kromosomer. Eftersom kvinnan bara har X-kromosomer kommer alla hennes ägg att innehålla X-kromosomer.
Om ett ägg befruktas av en spermie som innehåller en Y-kromosom blir barnet en pojke. Och om ägget befruktas av en spermie med en X-kromosom blir barnet en flicka.

Växt och djurförädling sker nu oftare.
Man korsar olika växter, djur med varandra för att uppnå en bättre ”ras”.
Ett ex. på det är att man pa...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Genetik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-08-31]   Genetik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=171 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×