Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt
Norrbottenspressen skrev om kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och
Tjernobyl 1986. Undersökningen har utgått från det faktum, att
problemformuleringsprivilegiet i ett samhälles miljöfrågor har många
inblandade aktörer. Eftersom dagspressen och övriga medier kan betraktas
som
en av de mest framträdande aktörerna vid formulerandet av aktuella
miljöfrågor, har tidningarna jämförts för att kunna upptäcka eventuella
skillnader beträffande gestaltningen av dessa olyckor. De frågor som
studien
främst inriktat sig på att besvara, har varit huruvida någon av tidningarna
Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens-Kuriren och Norrskensflamman
försökt formulera kärnkraften som ett miljöproblem och om så varit fallet,
söka förklara detta. Vidare har tidningarnas sakliga framställning av
olyckorna granskats, samt om de tagit tillfället till att förklara för
läsarna vilka risker som är förknippade med kärnkraften och då särskilt en
olyckas faktiska konsekvenser för människor och miljö. Studien har även
haft
som målsättning att besvara om tidningarna använt kärnkraftsolyckorna till
att göra politiska utspel samt om en förändring i sättet att skriva kan
märkas mellan de båda olyckorna. Studien har ägt rum genom en kvalitativ
analys av de tidningstexter som publicerades inom en 14-dagarsperiod efter
varje olycka, där mikrofilmer vid Luleå Stadsbibliotek har funnits
tillgängliga. Vid undersökningen framträdde att främst Norrländska
Socialdemokraten försökte formulera kärnkraften som ett miljöproblem vid
båda olyckorna, att Norrbottens-Kuriren i detta avseende höll sig till en
medelväg medan Norrskensflamman inte formulerade något miljöproblem av
kärnkraften. De spekulativa inslagen vid olyckornas rapportering var också
mest framträdande i Norrländska Socialdemokraten, men där även Norrbottens-
Kuriren vid vissa tillfällen höll sig framme. Norrskensflamman spekulerade
inte om olyckorna i sig, däremot diskuterades vid ett flertal tillfällen de
övriga mediernas påstådda anti-sovjetism. Någon grundlig redogörelse för en
kärnkraftsolyckas konsekvenser för människor och miljö förekom inte i någon
av tidningarna, endast spridda förklaringar av de följder som berörde
respektive olycka. De politiska utspelen följde till stor del de politiska
partiernas inställning i kärnkraftsfrågan o...
