Stjärnors liv, Big Bang, Orion

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

*Astronomi*

1 Du skall känna till den nu rådande teorin för hur universum bildats (bigbang) och hur den är uppbygg. Du skall känna till hur kunskapen om universum –vår världs bild har utvecklats genom tiderna. Du skall också känna till de tre olika teorierna om vad som är universums ”framtid”.
Svar: Bigbangteorin: Förs och främst ska jag säga ALLT ÄR TEORIER, ingen vet säkert. Många bara ”tror” till vissa regler. I början var universum lika ”stort” som ett knappnålshuvud. Helt plötsligt börjar den ”svälla” växa och inom 10upphöjt till -43 sekunder växte knappnålshuvudet till en fotboll (så du kan tänka dig var stor den bli på en minut.) Nu vet vi att punkten som innehöll gas (knappnålshuvudet) växer och växer och bli bara större och större men, den (gasen som består av elektroner, neotroner och protoner) blir bara kallare och kallare och efter 3000 000år har gasen blivit +3000c och det är förens då atomer börjar att blidas. Atomerna ”klumpar” efter ca hundra tusen år ihop sig och bildar vårt ”universum” (läs mer om planeter på fråga nr 2)

Universums ”framtid”: Och återigen allt är teorier. Men vi har tre olika alternativ, om vad som kommer att hända med universum. Den första lyder att ”knappnålshuvudet” bara växer och växer i all oändlighet. Den andra är att ”knappnålshuvudet” växer och växer tills den kommer till en viss gräns och då tar det bara stop, och den börjar ”suga i hop” sig igen och den blir mindre och mindre och sedan efter X antal år så är den lika liten som ”knappnålshuvudet” igen (och sedan fortsätter den kanske så som ett dragspel och slutar aldrig?) Och den sista teorin är att den växer och växer tills det tar stop, och bara stannar, när den funnit jämnbalans.

Förr i tiden: Förr i tiden trodde man att jorden var platt. Allt utanför länderna var det hav. Och himlen var som en halv cirkel över jorden och att stjärnorna satt fast på den.

Men ca 1610 kom en Galileo Galilei som uppfann kikaren och teleskopet, och sa att jorden var rund. Men Galileo Galilei blev motarbetad och fick inte tro på det han hade studerat. Han sa nämligen att ”Här sade Galileo, finns ett solsystem i miniatyr med Jupiter som rotationscentrum” det var det som gjorde kyrkan väldigt stora bekymmer. Men idag vet man ju att jorden är rund.


2 Du skall kunna hur stjärnor och planeter bildas och hur en stjärnas liv ser ut från födsel till död.
Svar: Hur stjärnor bildas lever/lyser: En stjärna föds ur moln av stoft och gas som finns i rymden. Stjärnan har en gravitationskraft och drar samman materian. Och när det drar sig samman sker en värmeutveckling och temperaturen stiger. Om det blir tillräckligt varmt sätts de energigivande processerna igång, (de ämnen som ger mycket energi är väte och helium) vilket gör att stjärnan börjar lysa. Då pressas inte materian samman längre, då bli stjärnan stabil.
Stjärnors död: När stjärnans bränsleförråd börjar ta slut (vätet) börjar stjärnan sakta att ”dö” sedan börjar stjärnan att svälla och bli en ”röd jätte” Betelgueuze är en röd jätte (läs mer om Betelgueuze på fråga nr 8) Men stjärnans slutliga tillstånd avgörs av stjärnans massa. En stjärna med massa mindre än 1,4 kommer att kollapsa och bli en ”vit dvärg” en ganska svag stjärna som sedan slocknar. Våran sol kommer att dö om 4500 miljoner år. En stjärna som har 1,4 till 3 solmassor kommer att kollapsa i en våldsam implosion då stjärnan inre delar pressas samman. Samtidigt som de yttre delarna sprängs utåt och skapar en ljusstark stjärna (en supernova.) Det som blir kvar är en kompakt himlakropp som kallas neotronstjärna. Den är ett tiotal km. Om den ex skulle vara lika stor som en sockerbit så skulle den väga ungefär som hundra miljoner bilar. De tyngsta stjärnornas liv kan sluta i en total kollaps. Materian kan inte hålla emot gravitationskraften när de processer som skapar energi upphör. Sådana stjärnor pressar samman så till den milda graden att materian kollapsar. Materien samlas i en punkt– ett svart hål gravitationen är så kraftig att inget förmår att lämna den himlakroppen inte ens ljuset. Man tror det finns svarta hål i centrum av vintergatan.

Planeter: Planeter bildas genom gas nästa lite som bigbang teorin. Har ritat en bild för att få dig att förstå lite bättre.

Och inuti dessa kompakta moln är det atomer.
Atomerna, isklumparna, stenklumparna och gasen far runt inne i molnet. Och inne i molnet blidas små inpacka moln. När de här sakerna far runt och runt så far några fler åt ena hållet och molnet börjar rotera. Dessa saker börjar då komma in i mitten de dras inåt och bli kompaktare och bli så kallad massa. Så våran sol har mest massa om man tänker sig vårat solsystem som en frisbee så ser det ur så här.


3 Du skall känna till vårt planetsystem och dess planeter. Du skall kunna hur våra årstider uppkommer och vår tideräkning med år, månader och dygn:
Svar: Planetsystemet och planeterna: (färgerna har ingen betydelse i detta fall.) Asteroiderna ligger som i ett bälte och man kan kalla det asteroidbälte.

Våra årstider: Våra årstider uppkommer eftersom jorden snurrar runt solen. Och när jorden har snurrat ett varv runt solen har det gått ett år. När jorden har snurrat ett varv runt sin egen axel (runt sig själv) har det gått ett dygn. Och när joden snurrat ca 30 varv har det gått en månad. Men när månen roterat runt jorden ett varv så har det gått en månad (närmare exakt 29,5 dygn.) Och när vi snurrar runt solen så hamnar vi antingen rakt emot solen eller så kommer vi skugga. Ska visa genom en bild.

Årstiderna vår, sommar, höst och vinter uppkommer genom att jordaxeln lutar desto längre avstånd från ekvatorn desto större är skillnaden mellan årstiderna. Ex när vi har sommar har våran motsatta sida vinter. Så varför uppkommer årstiderna genom att jordaxeln lutar? Jo för att jordaxeln lutar nämligen förhållande till den bana som jorden färas i.


4 Du skall kunna hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och de fenomen som det ger upphov till som solförmörkelse, månförmörkelse, månens olika ”ansikten” och tidvatten.
Svar: Jorden och månen: Månen rör sig runt jorden, och jorden rös sig runt solen. Det är därför vi får solförmörkelse, månförmörkelse dvs. månens ”ansikten”

Solförmörkelse: När vi inte ”ser” solen är det för att månen passerar precis framför solen så månen skymmer vår sikt mot solen. Då säger man att det blir ”solförmörkelse”

Månförmörkelse: Månförmörkelse är samma sak fast ändå tvärtom. Det är att jorden ligger i skugga för månen och då är det ”månförmörkelse”

Månens ”ansikten”: Man säger att månen har olika ”ansikten”. När vi tittar på fullmånen så ser vi ju hela månen den är dvs. inte täckt av skugga. Men tittar vi på en halvmåne så halva skuggad. Egentligen så ger inte månen oss ”lyset” det är solen som speglar av sig på månen och ljuset studsar. Så när månen snurrar vidare så får den de här ”ansiktena” beroende på vilket läge månen är från solen och jorden.

Tidvatten: När tidvatten bildas är det för att månen drar till sig vattnet (genom att månen och solen använder dragningskraften) så det bli mer på den norra och södra sidan om månen är åt norr. Så om månen är år öst eller väst så är det tidvatten i öst och väst.


5 Du skall känna till hur fenomen som norrsken/ ”stjärnfall” och kometer uppkommer.
Svar: Norrsken: Jorden omges av ett gashölje. Atmosfären, och i rymden där utanför rör sig snabba laddade partiklar plastman (plastman = partiklar som blåst bort från solen.) Norrsken bildas när en del partiklar kommer in i jordens atmosfär och ”möter” atomer och molekyler och när dom möts bildas ett ljus (grönt/rött/rosa) och det är det som kallas norrsken. För att norrsken ska kunna bildas så måste det finnas tre saker en av dom är att det måste finnas en atmosfär. För att norrskenet måste ha en ”bioduk” för att ”spela” på¨. Om det inte finns någon atmosfär skulle partiklarna inte ha nåt att möra och det skulle inte bli något ljus.

Stjärnfall: Man kan även kalla meteoriter för stjärnfall. De ljusstrimlor man kan se på natthimlen ibland. Det är små bitar av sten och eller metall (stenarna och metallerna kommer ifrån asteroidbältet) det faller och bitarna bränns upp.

Kometer uppkommer: Nu ska jag ta ett exempel det finns en komet som rundar jorden en gång vart sjuttiosjätte år (senast ett år 86 nästa gång kommer den 2062) egentligen är det ingen komet man kan kalla det en smutsig snöboll. Den innehåller is och sten. Den svans den har är den ”smälta” snön. Om du ser en komet någon gång ser du att svansen alltid är vänd från solen. Hur vi vet att kometen kommer tillbaka vart sjuttiosjätte år är att den går ju också runt solen i sin egen bana, och den här kometen har en väldigt lång bana runt solen, vilket gör att vi vet ganska exakt när den ska komma.


6 Du skall hitta några stjärnbilder på himlen och kunna skilja på planeter, stjärnor, satelliter och flygplan på natthimlen.
Svar: De ske je på skidturen.


7 Du skall känna till några av de saker som krävs för att liv skall finnas på någon himlakropp i universum.
Svar: För att vi ska kunna finna liv dvs. bakterier i universum behöver det.
• Vätska metan eller vatten.
• En atmosfär (skyddar mot strålning och atmosfären ska hålla temperaturen i någorlunda skick)
• Organiska ämnen att starta på.
• Stjärna (sol)
Och alla de ovanstående sakerna ska detta vara i flera miljoner år. Och denna planet detta skapas måste den finnas nära en stjärna (sol) för att få värme. Men ofta så händer det att ”planeten eller stjärnan” inte hinner skapa bakterier för planeten eller stjärnan dör.


8 Du skall ha fördjupat din kunskap inom ett litet begränsat område inom astronomin. Det kan vara något som nämns här ovan eller något som intresserar dig. Kom till mig om du behöver förslag eller hjälp.

Orion: Titta upp mot himlen en stjärnklarkväll. Leta upp tre stjärnor som nästan sitter rakt och du har hittat ”de tre vise männen” (Oriosbälte), men vet du kanske vart stora hunden eller oxen är så titta lite snett åt vänster och du har Orion.

Och på den här bilden ser man också Orion-nebulosan (snett nedanför första och andra stjärnan i Orion-bältet) Orion-nebulosan är ett område fyllt med gas och stoft och har oftast en utsträckning på över I Orion-nebulosan så föds nya stjärnor hela tiden. Orion innehåller också Betegueuse som är en av 150 synliga stjärnorna i Orion. Betegueuse är en så kallad jätte stjärna och är avsevärt större än solen. Betegueuse är ca 3000grader Celsius på ytan och kommer att dö och bli en supernova om ca 1000 år (en supernova är en stjärna som har sprängts i en implosion, implosion= motsatsen till en explosion) Det finns en till nebulosa i Orion den heter Hästhuvudnebulosan och om jag fattat det hela rätt så är den en del av Orion-nebulosan. Det finns även flera stora stjärnor i Orion, jag kan nämna några som tillexempel Rigel, Saiph och Bellatrix. Orion-nebulosan är 1600 ljusår och Betegueuse ligger ca 100 ljusår från jorden, rigel ligger på ca 900 ljusår från oss på jorden. En nebulosa kan ha en utsträckning på över 1000 ljusår i diameter, det finns ljusa och mörka nebulosor, emissionsnebulosor, planetariska nebulosor och reflektionsnebulosor. Ett ex...