Historisk analys av Israelkonflikten

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Grundfakta: År 70 så förstördes Jerusalem av romarna efter att judarna hade utfört ett stort uppror mot sina härskare romarna. Efter detta blev judarna utslängda ur Israel dvs det heliga landet och de levde utan ett land i nästan 2000 år. Under denna tid blev de dessutom hatade och föraktade utav massor av olika samhällsgrupper ( särskilt de kristna ).

Sen artonhundratalet hade dock sionistiska tankar blivit alltmer populära ( sionism dvs att judarna skulle få en egen stat ). Detta ledde till en slags judisk patriotism som ledde till att massor av judar flyttade till Palestina ( där det fd heliga landet låg ).. 1920 lyckades Storbritannien erövra hela Palestina. Palestina fick dock med tiden mer självstyre eftersom de bla fick ett eget mandat i NF ( den tidens FN kan man säga ). Dock hade britterna på samma gång ett problem. De hade nämligen lovat sionisterna att judarna skulle få en egen stat i Palestina.

Detta blev dock enklare sagt än gjort. Man lät nämligen judar flytta in till Palestina i väst om Jordanfloden ( som bara utgjorde en tredjedel av hela området ). Araberna blev också aggressiva och mycket våld förekom på båda fronter emot varann. Detta gjorde att Storbritanniens snack om en israelisk stat verkade läggas ner eftersom araberna och judarna inte verkade kunna leva i samlevnad.

Men efter andra världskriget blev det ändring på det. Nu hade judarna upplevt förintelsen och de nazistiska förföljelserna så nu såg FN till så att judarna fick ett eget land. FN följde judarnas krav som gick ut på att dela in Palestina i en judisk stat och en arabisk stat ( att judarna fick 55 procent av landet och palestinierna 44 procent gjorde nog inte palestinierna mindre sura ). Den återstående procenten var Jerusalem som skulle vara under FNs styre.

1948 utropades staten Israel av dess första premiärminister David Ben Gurion. De arabiska grannstaterna Egypten, Syrien och Jordanien blev dock arga och gick till anfall. Man kan undra om detta anfall berodde på någon gemenskap till palestinierna. Förmodligen var det mer maktpolitik eftersom det på ett sätt var ett hot att en ickemuslimsk stat kom och tog Palestina ifrån dem. Pratade med en militärhistoriker om den teorin och han stödde den också mycket pga att arabstaternas innan Israels bildande knappt brydde sig om Palestina det minsta.

Attacken gick hursomhelst mycket dåligt och Israel hade lyckats överta 77 procent av Palestina då stilleståndet kom 1949. De araber som bodde i dessa områden blev utslängda och fick fly till flyktingläger i grannländerna eller i Gazaremsan och Västbanken som hade övertagits av Egypten och Jordanien.

Detta ledde förstås till att läget mellan judar och palestinier blev ännu mer spänt och inte blev det bättre då Egyptens nya ledare 1954 Gamal Abdul Nasser var en riktig maktpolitiker som direkt hade till avsikt att erövra Israel och slänga ut judarna ur Mellanöstern. För att göra detta ville han skärra av Israels förbindelser utomlands särskilt till sjöss bla genom att stänga suezkanalen och tiransundet för Israel. För att göra det allierade han sig med Jordanien och syrien. Dock slutade det hela i katastrof för Egypten eftersom att Israel hade allierat sig med Frankrike och Storbritannien.

Dessa tre förde en gemensam attack mot Egypten och Israel lyckades ta över hela Sinaihalvön ( dock fick dem lämna ön delvis eftersom FN ville se till så läget inte blev alltför spänt mellan de två parterna ). 1967 startade sexdagarskriget mellan Israel och Egypten, Jordan och Syrien som grundades på att Egypten ville att FN skulle ta bort sina trupper i Sinai och Gazaremsan plus att de också fortfaranden höll en blockad mot Israel i Aqabaviken. Kriget slutade med att Israel tog Jordaniens områden väster om jordanfloden och att Syrien förlorade Golanbergen till Israel. Även arabstaternas överraskningsattack vid Israels största högtid Yom-kippur 1973 slutade i israelisk seger. Efter kriget srtade dock lite fredsförhandlingar mellan Israel och Egypten och Jordanien. Egypten fick tillbaks Sinaihalvön 1982 och Syrien fick tillbaks delar av Golanbergen. Egypten och Israel slöt fred 1979. Freden med Jordanien däremot kom 1994.

1964 bildades en organisation kallad PLO. Denna organisation ville till en början föra militära aktioner mot Israel för att återupprätta Palestina. PLOs alltmer växande populärt bland palestinier i slutet av 60talet var en direkt konsekvens av de olika arabstaternas misslyckade attacker mot Israel. Palestiniernas hopp om att en allians med arabstater skulle befria Palestina var slut så nu hoppades palestinierna istället på att kunna föra terroristkrig mot Israel med hjälp av PLO. Deras baser fanns under 70talet och början av 80talet i Libanon vilket ledde till att Israel stundtals invaderade Libanon.

Det var även mycket tack vare dessa attacker som Israel förlorade popularitet i västvärlden i och med att media målade upp kriget som hemskt med israeler som skadade civilbefolkningen fatalt. PLO flyttade efter detta organisation till Tunisien för att fortsätta sin verksamhet. 1988 utropade dessutom PLOs ledare Yasser Arafat staten Palestina och året senare blev han utsedd till statens president. 1993 så började dock PLO och Israel samarbeta med varann delvis tack vare ett ganska skickligt diplomatiskt arbete av USA. PLO och Israel accepterade nu varandras rätt att existera och händelsen blev därmed en milstolpe för diplomatin i konflikten.

Premiärminister Rabin, utrikesminister Peres och PLOs ledare Arafat fick tack vare detta Nobels fredspris. Dock var civilbefolkningen inte lika positiv. Rabin mördades nämligen av en extrem israelit 1995. I dessa dagar är konflikten dock alltmer aggressiv mycket tack var det konservativa partiet Likuds aggressiva krigspolitik mot palestinierna nu då Ariel Sharon har makten ( han är Likuds ledare ).


Analys på hur Israelkonflikten kom igång och vad som fått den att bli så pass komplicerad och omfattande


Idealistisk historiesyn

* I Bibeln står det att Israel är judarnas land vilket får judar att se det som rätt att Israel är judiskt. Dessutom var judarna särskilt nationalistiska i början av 1900talet eftersom sionismens ideer hade blivit alltmer kända och populära ( dvs sionism: judarna ska ha en egen stat ). Sionismen stärktes också av att massor av judar flyttade till Palestina under 1800 talet och början av 1900talet. Man kan därför säga att konflikten har en grund i religiösa motsättningar mellan judarna och palestinierna.

* En annan anledning är det sk konservativa partiet Likud i israel. Dessa är inte positiva till en fredlig lösning med palestinierna. I alla fall så har en del fredliga förhandlingsarbeten mellan israelerna och paklestinerna förstörts tack vare dem. Den fd premiärministern Shimon Peres utförde tex en fredlig politik med Arafat som ansågs lovande. Arafat och Peres fick tom Nobels fredspris 1994 tack vare detta ( dock bör man nog inte ta priset på alltför stort allvar ).

När Peres som var ledare för socialdemokraterna i israel förlorade valet 1996 till Likuds ( konservativa partiet ) fördel så lades dock fredsprocesserna direkt i graven och den aggressiva konservativa politiken började gälla igen ( dvs samma politik som Ariel Sharon stödjer idag ). Allt detta enligt microsoft encarta 2000. Man kan alltså säga att Israels olika ledares olika ideologier har påverkat processen i israel väldigt mycket.

* Rent ideologiskt kan nog palestinierna vara rätt förbannade över att de förlorat en av sina mest heligaste städer Jerusalem som idag är indelat i en judisk, muslimsk och kristen del. Jerusalem var ju under muslimsk kontroll ( under turkarna ) ända till första världskriget. Idag är Jerusalem en israelisk statstillhörighet eftersom att Israel har utsett Jerusalem till Israels huvudstad ( även om kristna och muslimer också får bo i delar av staden ), vilket ju säkert har gjort en del palestinier rätt bittra och hämndlystna.


Materialistisk historiesyn

* USA är mycket Israelvänliga. Förmodligen tror jag detta beror på att USA vill ha en allierad i Mellanöstern ( denna teori stöds också av en av de mest respekterade samhällstänkarna idag, Noam Chomsky ). Många av de stater som är mest fientliga till USA finns i mellanöstern och USA behöver då av rent maktpolitiska orsaker en allierad i mellanöstern ( Det är ungefär som att sovjet starkt ville ha Afghanistan som allierad under 70-80talet eftersom de inte hade några andra allierade i de områdena ).

Detta har ju visat sig vara troligt i dessa dagar då USA öppet visat den betydelse Israel kommer få för amerikansk krigsföring om det väl blir ett krig med Irak. Det finns även många väldigt inflytelserika judar i USA vars företag och verksamhet i vissa fall utgör miljardindustrier. Givetvis vill USA se till att dessa får sina intressen tillfredställda vilket ju bla är att deras heliga land Israel ska få stöd av USA. Denna politik kan leda till att palestinier och araber ser sig som martyrer eftersom deras intressen ständigt verkar motbekämpas av västvärlden med USA i ledningen. Detta kan på ett sätt leda till en hopplös känsla bland palestinierna i och med att de liksom inte kan få någon hjälp av någon för att få sina egna intressen igenom ( i stort sätt ). Detta kan då istället leda till terrorism och självmordsbombningar.

* Kriget blev på många sätt stort pga att Egypten ville ha stort inflytande i arabvärlden. De förklarade krig mot Israel tillsammans med andra länder och detta ledde till att konflikten blivit så komplicerad. De olika attackerna mot Israel har ju faktiskt lett till att palestinierna förlorat fler och fler av sina områden vilket lett till att de förlorat mycket inflytande i sitt eget land. Denna hopplöshet kan på många sätt leda till bla självmordsbombningar, terroristattacker mm ( anmärk att terrorister oftast utför terroristattacker eftersom de nästan aldrig får någon hjälp att få igenom sina behov på annat sätt ).

* Då det blev aktuellt i FN om att ge judarna en egen stat så ville palestiniernas representanter att Palestina skulle bestå men att landet skulle delas in i olika grupper dvs Judar, muslimmer och även till väldigt liten del kristna. Dock var det judarnas krav som gick igenom som gick ut på att Palestina skulle delas in i två stater, en judisk och en arabisk. Detta har säkerligen fått palestinierna att känna sig orättvist behandlade av väst och eftersom det varit spänningar mellan Arabvärlden och västvärlden ända sen korstågstiden ( ja egentligen tom ännu tidigare fast korstågen blev väl upptrappningen till hatet mellan väst och araberna ) så blir nu situationen ännu värre vilket leder till ännu mer hat och missnöje bland palestinierna.

Annales-skolan

* Konflikten har lett till att arabisk terrorism ( då syftar jag främst på den extrema muslimska terrorismen ) blivit allt vanligare. Det märks att många muslimska terrorister ofta relaterar till Israelkonflikten som ett bevis på att västvärlden förtrycker arabvärlden. Usama Bin Laden hänvisar tex ofta till Israelkonflikten då han uttrycker sitt hat mot USA och västvärlden. Denna konflikt har egentligen varat ända sedan korstågstiden. Under korstågstiden genomförde korsriddarna mm extrema skador i mellanöstern och grov hatpropaganda fanns på båda sidorna ( dvs de kristna och muslimerna ).

Sen senare har denna relation mellan västlänningar och araber nästan bara förvärrats. En av anledningarna lär vara att västlänningarna på många sätt blivit världens nya maktfaktor medan arabernas ( som en gång i tiden var en av världens största maktfaktorer under osmanska riket ) länder mest är u-länder som inte har något vidare inflytande internationellt. Detta kan leda till en slags bitterhet som leder till hat mot Israel i och med att det på något sätt är en symbol för västländerna ( Israel upprättades ju tack vara väststaterna och Israel får ekonomiskt stöd på flera miljarder av USA varje år ).

* Judarna har varit utan en stat sedan år 70 då romarna förstörde Jerusalem. Under denna tid har de levt ett liv i flykt föraktade utav hela världen i stort sätt. Sen då judarna får sin stat så håller de förstås kvar vid den och de ser det ju som en självklarhet att de ska ha en egen stat så historien inte upprepas för dem. Detta kan indirekt ledas till att de är väldigt rädda för folk som opponerar sig mot dem och därför har de väldigt strikta lagar för hur israeler och palestinier får leva i Israel ( tex så nämns det ju på nyheterna att palestinierna får leva i inhägnade områden i vissa platser i Israel ). Herman Lindquist skrev tex en artikel om detta som berättar hur en svensk tjej på resa i Israel blev trakasserad, hotad och kroppsvisiterad av israeliska flygvakter eftersom de misstänkte henne för att vara terrorist på mycket långsökta grunder ( artikeln finns på http://www.aftonbladet.se/nyheter/0008/20/herman.html ).

Därför kan deras hat mot palestinierna och deras hårda metoder att bekämpa oppositionen delvis grundas i deras tragiska historia. Dessutom så verkar det ( likt Jan Guillou har nämnt i en artikel ) som att alla politiker som säger sig vara emot nazismen också måste vara Israelvänliga annars är dem antisemitiska i Israels ögon vilket bevisar deras rädsla för opposition. Jag har snackat med väldigt mång...